I frånvaro av att ha träffats tidigare så är utstyrsel och fysisk utseende i fotografier ett kraftfullt sätt att influera hur empatisk du uppfattas. Ett geniunt leende, där huden runt ögon veckas, lämnar ofta ett gott första intryck. Att lätt vinkla huvudet ökar också hur attraktiv du uppfattas. Om kvinnor väljer röd utstyrsel så ökar männens attraktion till kvinnan, vilket leder till signifikant fler kontakter. Fotolikhetseffekt kan användas på ett liknande sätt som för användarnamn.
Källor:
Garner R. What?s in a name? Persuasion perhaps. J Consum Psychol 2005;15:108?16.
Berry DS, McArthur LZ. Perceiving character in faces: the impact of age-related craniofacial changes on social perception. Psychol Bull 1986;100:3?18.
Frank MG, Ekman P, Friesen WV. Behavioral markers and recognizability of the smile of enjoyment. J Pers Soc Psychol 1993;64:83?93.
Krumhuber E, Manstead A, Kappas A. Temporal aspects of facial displays in person and expression perception: the effects of smile dynamics, head-tilt, and gender. J Nonverbal Behav2007;31:39?56.
Pazda AD, Elliot AJ, Greitemeyer T. Sexy red: perceived sexual receptivity mediates the red-attraction relation in men viewing woman. J Exp Soc Psychol2012;48:787?90.
Önskvärda namn är oftare associerade med attraktion än oönskvärda namn. Namn med en negativ klang (ex; Liten, Kryp) är oftare associerade med underlägsenhet. Lekfulla namn (Fun2bwith) är universalt attraktiva. Män är mer attraherade till nicks som indikerar att vara fysiskt attraktiv (ex; Sötnos, Snygging), medan kvinnor är mer attraherade till namn som indikerar intelligens (ex; Scientist).
Utöver betydelsen av användarnamnet så spelar även den alfabetiska ordningen också en viktig roll. Det är känt att vara framgångsrik (ex; akademisk framgång och inkomst) är korrelerat med namn högre upp i alfabetet (A, B, C, snarare än R, S, T). I somliga fall så sorteras namnen i alfabetisk ordning och då kan namnet avgöra om du visas högt upp i listan av användare. De med namn som börjar med bokstäver långt ner i alfabetet riskerar att visas sist.
När den andra personens namn är likt ditt egna så ökar den andra personens uppmärksamhet och sannolikheten att de svarar är högre. Det är möjligt att utnyttja namnlikhet genom att innan registrering identifiera de som faller i din smak och sedan välja ett liknande användarnamn. Sneaky AF.
Källor:
Garwood SG, Cox L, Kaplan V,et al. Beauty is only?name?deep: the effect of first-name on ratings of physical attraction. J Appl Soc Psychol1980;10:431?5.10.
Harari H, McDavid JW. Name stereotypes and teachers' expectations. J Educ Psychol1973;65:222?5.11.
Whitty MT, Buchanan T. What's in a screen name? Attractiveness of different types of screen names used by online daters. Int J Internet Sci2010;5:5?19.12.
Einav L, Yariv L. What's in a surname? The effects of surname initials on academic success. J Econ Perspect2006;20:175?87.13.
Nelson LD, Simmons JP. Moniker maladies: when names sabotage success. Psychol Sci2007;18:1106?12.14.
Garner R. What's in a name? Persuasion perhaps. J ConsumPsychol2005;15:108?16
Sexmissbruk defineras som tvångsmässigt sexuellt beteende vilket interfererar med det normala livet och orsakar svår stress för familj, vänner, och på arbetsplats. Sexmissbruk kallas även för sexberoende, hypersexualitet, och sexuellt tvång. Oavsett vad vi väljer att kalla det så är det ett tvångsmässigt beteende som dominerar missbrukarens liv. Sexmissbrukare gör sex till en viktigare prioritet än familj, vänner, och arbete, och sex blir det som organiserar individens liv. De är villiga att offra det de tycker om allra mest för att kunna få fortsätta sitt ohälsosamma beteende.
Trots att ingen storskalig modern epidemiologisk studie verkar ha gjorts, så estimerades prevalensen av sexmissbruk vara ca 3-6% för ca 30 år sedan. Idag är antagligen siffran i den högre delen av spannet tack vare internet och lättillgängligheten till pornografi.
Källor:
Singer B, Toates FM. Sexual motivation. J Sex Research. 1987;23:481?501.
Coleman E. Is your patient suffering from compulsive sexual behavior? (1992) Psychiatric Annals, 22(6), 320?325.
Nyckeln till att undvika återfall i drogmissbruk är att förstå att det är en gradvis process. Det börjar veckor och ibland månader innan individen håller i en flaska eller i sin drog. Återfall är en komplicerad process, men det kan vara lättare att förstå om den ses som tre steg. Emotionellt, mentalt, och fysiskt återfall.
1. Emotionellt återfall. Under emotionellt återfall så tänker in individen på att använda drogen. De minns sitt förra återfall och vill inte att det ska hända igen. Men deras känslor och beteenden banar väg för ett återfall. Eftersom att många missbrukare inte funderar på att använda drogen i detta skede, så är förnekelse en viktig del i att identifiera emotionellt återfall.
Tecknen på emotionellt återfall inkluderar att:
* Hålla tillbaka känslor
* Isolera sig socialt
* Undvika möten som en del av återfallsprevention, eller att inte dela med sig på möten
* Fokusera på andra människors problem och hur andra påverkar missbrukaren
* Dåliga mat- och sömnvanor
Emotionellt återfall skulle kunna sammanfattas som att personen tar hand om sig själv emotionell, psykologisk, och fysisk på ett inadekvat sätt.
2. Mentalt återfall. I denna fas pågår ett krig i individens huvud. Delar av personen vill använda, men en annan del vill inte. Ju djupare en person faller i mentalt återfall så minskar motståndet att återfalla och deras behov av att undvika drogen ökar.
Tecken på mentalt återfall är att:
* Känna begär för drogen
* Tänka på människor, platser, och saker som associeras med tidigare användning
* Förminska konsevenserna av och att förhärliga tidigare användning
* Ljuga
* Tänka i banor att bättre vilja kontrollera användning
* Leta efter möjligheter att återfalla
* Planera ett återfall.
3. Fysiskt återfall, händer när personen börjar att använda drogen igen. Fysiskt återfall kan delas in i "fall" (första gången som drogen används), och "återfall" (om användningen av drogen inducerar en period av okontrollerad användning). Det har visat sig att personer som har ett fall inte fullt förstår konsekvenserna av att "bara" ta en liten mängd. Det kan räcka med ett enda fall, för att hamna i återfall och i okontrollerad användning igen. Mest viktigt är att det kan leda till mentalt återfall där personen tänker ohämmat om att använda drogen, vilket kan reslutera i fysiskt återfall.
De flesta fysiska återfall är återfall som orsakas av att en möjlighet ges att ta drogen. De händer när individen ser en möjlighet att kunna använda utan att åka fast.
En del i att undvika återfall är att lära sig om återfallsförloppet och att utveckla bra strategier till att undvika återfall.
Källor:
Gorski TT, Miller M. Counseling for Relapse Prevention. Independence, MO: Herald House/Independence Press; 1982.
Gorski T, Miller M. Staying Sober: A Guide for Relapse Prevention. Independence, MO: Independence Press; 1986.
Melemis SM. I Want to Change My Life: How to Overcome Anxiety, Depression and Addiction. Toronto: Modern Therapies; 2010.
Melemis SM. Relapse Prevention and the Five Rules of Recovery. Yale J Biol Med. 2015;88(3):325?332. Published 2015 Sep 3.
Neuroradiologi föreslår att störningar i kontroll- och uppmärksamhetsprocesser är kopplade till funktionella och anatomiska abnormaliteter i frontostriala och temporoparietala regionerna hos en individ med Bulimia Nervosa. Både kvinnor och unga tjejer med Bulimia Nervosa misslyckas med att aktivera frontostriala nervbanor till samma grad som friska individer.
Dysregleringen av frontostriala banor bidrar till en försämrad kapacitet till självkontroll som interagerar med hunger - på ett sätt där hunger frigörs från den reglerade kontrollen. Försök att kompensera för viktökning bidrar till beteenden som självförvållad tömning. Dessa beteenden interagerar med belöningssystemet vilket kan leda till att hetsätning och självförvållad tömning är beteende som förstärks till vane-liknande beteenden, som till slut utvecklas till Bulimia Nervosa.
Definitioner:
Frontostriala nervbanor (regioner) fungerar som en regulator av exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner är en samling kognitiva funktioner som inkluderar bland annat selektion och perception av viktig information, planering och organisering, beslutstagande, och kontroll av beteende. Frontostriala nervbanor är alltså centrala för att kunna skjuta upp behovstillfredställelse och för att kunna inhibera automatiskt agerande.
Temporoparietala nervbanor inkorporerar information från Talamus (samordnare av aktivitet mellan hjärnans olika delar) och det limbiska systemet (känslohjärnan), så väl som från syn- och ljudintryck, samt somatosensori.
Källor:
Marsh R, Steinglass JE, Gerber AJ, et al. Deficient activity in the neural systems that mediate self-regulatory control in bulimia nervosa. Arch Gen Psychiatry. 2009;66:1?13.
Marsh R, Horga G, Wang Z, et al. An fMRI study of self-regulatory control and conflict resolution in adolescents with bulimia nervosa. Am J Psychiatry. 2011;168:1210?20.
Lock J, Garrett A, Beenhakker J, et al. Aberrant brain activation during a response inhibition task in adolescent eating disorder subtypes. Am J Psychiatry. 2011;168:55?64.
Skunde M, Walther S, Simon JJ, et al. Neural signature of behavioural inhibition in women with bulimia nervosa. J Psychiatry Neurosci. 2016;41:E69.
Amianto F, Caroppo P, D?Agata F, et al. Brain volumetric abnormalities in patients with anorexia and bulimia nervosa: a voxel-based morphometry study. Psychiatry Res. 2013;213:210?6.
Marsh R, Stefan M, Bansal R, et al. Anatomical characteristics of the cerebral surface in bulimia nervosa. Biol Psychiatry. 2015;77:616?23.
Wikipedia
(Detta var ett komplext ämne, konstruktiv kritik välkomnas)
Anorexia Nervosa är den "äldsta" ätstörningssjukdomen som blev klart erkänd på 1800-talet. De framträdande dragen av Anorexia Nervosa är att obarmhärtigt eftersträva att vara smal genom dieter eller att träna i association med en intensiv rädsla för viktökning eller att bli fet trots att individen uppnått en signifikant låg kroppsvikt. Sjukdomen drabbar främst tjejer och unga kvinnor och kan vara livshotande, med ett dödstal lika hög som andra psykiatriska sjukdomar.
Källa:
Assessment of macronutrient and micronutrient intake in women with anorexia nervosa.
Hadigan CM, Anderson EJ, Miller KK, Hubbard JL, Herzog DB, Klibanski A, Grinspoon SK
Int J Eat Disord. 2000 Nov; 28(3):284-92.
Det framträdande draget av Bulimia Nervosa är förekomsten av återkommande episoder av hetsätning som följs av olämpliga beteende att undvika viktökning, typiskt med självförvållat kräkande. Det nuvarande DSM-IV kriteriet kräver också att både hetsätning och det olämpliga kompensatoriska beteendet inträffar minst två gånger i veckan i tre månader. Individer med Bulimia Nervosa är vanligtvis kvinnor med normalvikt i tonåren eller tidig vuxenålder som är bekymrade om sitt utseende och vikt.
Källa:
American Psychiatric Association. Task Force on DSM-IV. Diagnostic and statistical manual of mental disorders : DSM-IV. 4. Washington, DC: American Psychiatric Association; 2000.
Sömncykeln är relativt förutsägbar och förändrar sig i ett cykliskt mönster mellan two huvudsakliga faser: Non-rapid eye movement (NREM) sömn och rapid eye movement (REM) sömn. NREM kan delas in i stadier 1-3. Varje fas och stadie representeras av hur relativt djup sömnen är, hur hjärnvågorna bete sig, muskelrörelser, och ögonrörelsemönster. Som namnet antyder, så karaktäriseras NREM av frånvaro av ögonrörelser och REM av att ögonrörelser är närvarande.
Sömnen börjar med en kort NREM stadie 1 fas, vilken följs av NREM 2, och sedan NREM 3, slutligen in i REM. NREM utgör ca 75% till 80% av den totala sömnen och REM står för ca 20% till 25% av sömnen. Detta sömnmönster upprepas under natten men i varje cykel så varierar tiden individen befinner sig i de olika faserna. Den första cykeln vara 70-100 minuter och de resterande mellan 90-120 minuter. REMsömnen går från att vara väldigt kort i första sömncykeln, men utgör så småningom ca 30% av cykeln senare under natten. Individen genomgår ca 4-5 cykler under en typisk natt.
* NREM 1 är ett ytligt sömnstadie där personen är lätt att väcka. Det vara i ca 1-7 minuter.
* NREM 2 vara i ca 10-25 minuter i den första sömncykeln men utvecklas till att utgöra 50% av en sömncykel senare under natten. Stadie 2 är en mycket djupare form av sömn än NREM 1, men den sovande kan fortfarande väckas med mycket stimulering. Just nu föreslås av forskare att det är framförallt i denna fas som långtidsminnet skapas.
* NREM 3 vara i ca 20-40 minuter.
* REM är sömnfasen som ansvarar för drömmande. Den karaktäriseras av att alla kroppens viljestyrda muskler är paralyserade, förutom ögonmusklerna. Paralysen tros fungera som en skyddsmekanism till att undvika att individen utspelar sina drömmar på riktigt genom att röra på sig.
Källor:
Siegel JM, Moore R, Thannickal T, Nienhuis R. A brief history of hypocretin/orexin and narcolepsy. Neuropsychopharmacology. 2001 Nov;25(5 Suppl):S14-20.
Bazalakova M. Sleep Disorders in Pregnancy. Semin Neurol. 2017 Dec;37(6):661-668.
Under 2000-talet så har datorspelande blivit allt mer populärt. Under 2012, spelade mer än 1 miljard individer datorspel. I takt med att antal datorspelare har ökat så har intresset för spelberoende ökat. "datorspelsberoende" klassas idag av Världshälsoorganisationen (WHO) som en sjukdom, då det observerats att överdrivet datorspelande har negativa konsekvenser på hälsan. Detta samhällsproblem exemplifieras av att det, i sydostasien, USA, och Europa, etablerats specialiserade behandlingscenter för datorspelsberoende, vilket reflekterar det ökade behovet av professionella interventionsprogram.
De psykologiska konsekvenserna av datorspelsberoende inkluderar: uppoffring av relationer, hobbies, arbete, utbildning, social isolering, besatthet av spel, aggression, stress, lägre välmående, och ensamhet. Dessutom så finns det flera studier som pekar på att datorspelande har negativ inverkan på sömn och kan leda till epileptiska anfall. Denna listan indikerar att datorspelproblem måste tas på stort allvar på grund av de många negativa effekterna de har på individen.
De vanligaste motivationerna till att forstätta med ett spelberoende är att: handskas med dagliga stressorer och verklighetsflykt, onlinerelationer, bemästring, kontroll, att bli erkänd, att belönas efter att ha klarat av utmaningar men även själva utmaningen, och spänningen.
Källor:
PC Gaming Alliance PC Gaming Alliance releases two member-exclusive reports covering all aspects of the still-dominant PC gaming industry 2013
Batthyány D, Müller KW, Benker F, Wölfling K. Computer game playing: clinical characteristics of dependence and abuse among adolescents. Wien Klin Wochenschr. 2009;121:502?509.
King DL, Delfabbro P. Understanding and assisting excessive players of video games: a community psychology perspective. Aust Community Psychol. 2009;21:62?74.
Liu M, Peng W. Cognitive and psychological predictors of the negative outcomes associated with playing MMOGs (massively multiplayer online games) Comput Human Behav. 2009;25:1306?1311.
Rehbein F, Kleimann M, Mößle T. Prevalence and risk factors of video game dependency in adolescence: results of a German nationwide survey. Cyberpsychol Behav Soc Netw. 2010;13:269?277.
Yee N. The psychology of MMORPGs: emotional investment, motivations, relationship formation, and problematic usage. In: Schroeder R, Axelsson A, editors. Avatars at Work and Play: Collaboration and Interaction in Shared Virtual Environments. London, UK: Springer-Verlag; 2006.
Yee N. The demographics, motivations and derived experiences of users of massively-multiuser online graphical environments. PRESENCE: Teleoperators and Virtual Environments. 2006;15:309?329.
Allison SE, von Wahlde L, Shockley T, Gabbard GO. The development of the self in the era of the Internet and role-playing fantasy games. Am J Psychiatry. 2006;163:381?385.
Jeong EJ, Kim DW. Social activities, self-efficacy, game attitudes, and game addiction. Cyberpsychol Behav Soc Netw. 2011;14:213?221.
Chuang YC. Massively multiplayer online role-playing game-induced seizures: a neglected health problem in Internet addiction. Cyberpsychol Behav. 2006;9:451?456.
Sömn är en extremt komplicerad process vilken består av mer än att helt enkelt slå ihop ögonlocken och att räkna får. Det är ett aktivt tillstånd av medvetslöshet som inducerats av kroppen där hjärnan är i ett relativt vilande tillstånd och framförallt reaktiv på interna stimuli. Det exakta ändamålet med sömn är dock ännu inte klargjort. Det finns några teorier som utforskar hjärnan och försöker att identifiera ett ändamål till varför vi sover vilka inkluderar Inaktivitetsteorin, Energibesparingsteorin, Återställningsteorin, och Formbarhetsteorin.
* Inaktivitetsteorin baseras på konceptet att det har funnits ett evolutionärt selektionstryck på djur att vara inaktiva under natten eftersom att de haft en lägre risk för att dö som ett bytesdjur för rovdjur, och på så sätt ha skapat en evolutionär och reproduktiv fördel till att vara inaktiv under natten.
* Energibesparingsteorin föreslår att den huvudsakliga funktionen sömn har är att minska individens energibehov då individen är minst framgångsrik till att jaga. Denna teorin stöds av faktum att kroppen har en sänkt metabolism/energiförbrukning med ca 10% under sömn.
* Återställningsteorin grundas i att sömn tillåter kroppen att reparera och fylla på cellkomponenter som är nödvändiga för kroppens biologiska funktioner, vilka utarmas under en vaken dag. Denna teorin stöds av observationer att många av kroppens funktioner så som muskelläkningen, vävnadstillväxt, proteinsyntes, och utsöndringen av viktiga hormoner för tillväxt sker framförallt när individer sover.
* Formbarhetsteorin föreslår att sömn är nödvändig för neural omorganisering/plasticitet och tillväxt av hjärnans strukturer. Det är tydligt att sömn spelar en viktig roll i hjärnans utveckling hos spädbarn och unga och förlarar varför det är nödvändigt för spädbarn att sova upp emot 14 timmar per dag.
Dessa teorierna förklarar inte var för sig sömn helt och hållet, utan fungerar snarare som en ram för ett koncept som vi inte än förstår fullt ut. Det är mer accepterat att en kombination av flera teorier är nyckeln till att förstå sömn.
Källor:
Institute of Medicine (US) Committee on Sleep Medicine and Research. Sleep Disorders and Sleep Deprivation: An Unmet Public Health Problem. Colten HR, Altevogt BM, editors. National Academies Press (US); Washington (DC): 2006.
Siegel JM. Clues to the functions of mammalian sleep. Nature. 2005 Oct 27;437(7063):1264-71.
de Zambotti M, Cellini N, Goldstone A, Colrain IM, Baker FC. Wearable Sleep Technology in Clinical and Research Settings. Med Sci Sports Exerc. 2019 Feb 15
Pace-Schott EF, Spencer RM. Sleep-dependent memory consolidation in healthy aging and mild cognitive impairment. Curr Top Behav Neurosci. 2015;25:307-30.
