Depression är en humörstöring som orsakar ihållande känslor av sorg och förlorat intresse (1, 2).
För att få en diagnos i enlighet med diagnoskriterierna DSM-5, så krävs att 5 av 9 kriterier uppfylls (3):
1. Sömnproblem
2. Reduktion av intresse/lust
3. Känslor av skuld och tankar av att vara värdelös.
4. Förändringar i energi/trötthet
5. Nedsatt koncentration/uppmärksamhet
6. Förändringar i kroppsvikt och aptit.
7. Störningar i psykomotorik
8. Suicidtankar
9. En deprimerad sinnesstämning
Symptomen ska vara närvarande i minst två veckor.
Källor:
1. Salik I, Marwaha R. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; Treasure Island (FL): Feb 25, 2019. Electroconvulsive Therapy.
2. Singh R, Marlowe D. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; Treasure Island (FL): Feb 12, 2019. Provider Burnout.
3. Tolentino JC, Schmidt SL. DSM-5 Criteria and Depression Severity: Implications for Clinical Practice. Front Psychiatry. 2018 Oct 2;9:450.
Ensamhet är vanligare än vad du tror... Men hur vanligt är det?
I studier där ensamhet undersökts som en funktion av ålder så observerades att:
* 12% av förskolebarn och förstaklassare känner ensamma i skolan (1)
* 8.4% av tredje till sjätteklassare gör också det (2, 3),
* 5-7% av medelålders och äldre vuxna (4, 5) , och,
* 32% av vuxna över 55 år, viktigt är att till skillnad från de andra grupperna så upplevde de äldre 55+ en konstant känsla av ensamhet (6).
Det är speciellt viktigt att tänka på att det är ungefär 1/3 av sveriges befolkning som är äldre än 50 år, och att det behövs stödåtgärder för att minska ensamhet hos denna grupp.
Källor:
1. Loneliness and peer relations in young children. Cassidy J, Asher SR. Child Dev. 1992 Apr; 63(2):350-65.
2. Asher S, Hymel S, Renshaw PD. Loneliness in children. Child Development. 1984;55:1456?1464.)
3. Children's loneliness: a comparison of rejected and neglected peer status. Asher SR, Wheeler VA. J Consult Clin Psychol. 1985 Aug; 53(4):500-5.
4. Steffick DE. Documentation on affective functioning measures in the Health and Retirement Study (No DR-005) Ann Arbor: Survey Research Center, University of Michigan; 2000.
5. Victor CD, Scambler SJ, Bowling A, Bondt J. The prevalence of and risk factors for loneliness in later life: A survey of older people in Great Britain. Ageing & Society. 2005;25:357?375.
6. Living arrangements of older adults in the Netherlands and Italy: coresidence values and behaviour and their consequences for loneliness. de Jong Gierveld J, van Tilburg TJ Cross Cult Gerontol. 1999 Mar; 14(1):1-24.).
Det finns flera livstilar och miljöfaktorer som är riskfaktorer för en kortare livslängd, så som rökning, stillasittande, och luftföroreningar. Det har däremot riktats mindre uppmärksamhet i den vetenskapliga litteraturen till sociala faktorer, som visat sig ha en likvärdig, eller till och med större inverkan på livslängd. Att känna en social samhörighet influerar psykologiskt och emotionellt välmående, och det är även bra för fysisk hälsa och det är en prediktor för ett långt liv.
3.5 miljoner människor följdes och en eventuell korrelation mellan social isolering och livslängd undersöktes. Deltagarna följdes i ca 7 år.
De fann att sannolikheten för ett kortare liv var:
26% högre hos deltagare som kände sig ensamma.
29% högre hos deltagare som kände sig socialt isolerade.
32% högre hos deltagare som bodde ensamma.
Resultaten föreslår att det kan vara bra för hälsan att leva med någon och att känna samhörighet.
Att vara isolerad handlar om huruvida det finns andra människor runt omkring dig eller inte. Att vara ensam handlar om att inte känna sig knuten till andra. Du kan känna dig ensam i ett rum fullt av människor.
Generellt kan ensamhet delas in i tre kategorier:
1. Situationell ensamhet. Socio-ekonomisk status och kulturell miljö bidrar till situationell ensamhet. Miljöfaktorer så som obehagliga erfarenheter, avvikelser mellan nivån av individens behov och sociala kontakter, migration, inter-personliga konflikter, olyckor, naturkatastrofer, kan försätta individen i situationell ensamhet.
2. Utvecklingsensamhet. Alla har en önskan av att känna intimitet eller har ett behov att känna sig förstådda av andra. Detta behovet är essentiellt för vår utveckling som människor. Somliga har ett högre behov för individualism och behöver få lära känna sig själva och att få utveckla sitt egna riktiga jag. För optimal utveckling så behövs en balans av båda. Om människor inte kan balansera de två, så resulterar det i en förlust av deras mening i livet, vilket i sin tur leder till tomhet och ensamhet hos den personen. Att känna sig otillräcklig, fattigdom, social marginalisering, och fysiska och psykologiska funktionshinder kan också leda till utvecklingsensamhet.
3. Inre ensamhet. Att vara själv gör inte nödvändigtvis att en person känner sig ensam. Det är uppfattningen av att vara ensam som gör personen ensam. Det finns en korrelation att de med låg självkänsla och lågt egenvärde uppfattar sig själva som mer ensamma än de med hög självkänsla och högt egenvärde. Anledningen till denna formen av ensamhet är personliga faktorer, som ångest, låg självkänsla, känslor av skuld och oduglighet.
Det är möjligt att be om att få specifika frågeställningar besvarade.
