Bipolär sjukdom debuterar ofta i de sena tonåren och i de tidiga vuxenåren. Symptomen inkluderar faser av mani, hypomani, psykos, eller depression, med perioder där den drabbade känner sig relativt väl.
Först några definitioner:
* Mani - är en form av psykisk ohälsa bestående i omotiverad och överdriven upprymdhet, obegränsad optimism, förhöjd självkänsla, starkt men snabbt svalnande engagemang och snabb men lättavledd tankeverksamhet, vårdslöshet och rymligt samvete. Storhetsvansinne och förföljelseidéer förekommer, likaså förstämning och bitterhet vid motgångar.
* Hypomani - är en lindrigare form av manisk episod. Den tillfälligt förhöjda sinnesstämningen medför inte någon större social eller yrkesmässig funktionsstörning.
* Psykos - https://www.emocore.se/Scientist/blogg/2574028 * Egentlig depression - utmärkande drag är nedstämdhet, påtaglig minskat intresse för så gott som alla aktiviteter, viktnedgång, sömnstörningar, psykomotorisk agitation, trötthets- och svaghetskänslor, nedsatt koncentrationsförmåga och återkommande tankar på döden och självmord.
* Mixad episod - kännetecknas av att individen till exempel har inslag av både mani och depression samtidigt, alltså en high och en low simultant.
Bipolär sjukdom är ett spektrum:
* Bipolär 1:
- Manisk eller en mixad episod med eller utan psykos och/eller egentlig depression.
* Bipolär 2:
- Hypomanisk episod med egentlig depression, där den insjuknade saknar tidigare maniska eller mixade episoder.
* Cyklotymi:
- Hypomaniska och depressiva symptom, som inte varken klassas som bipolär 2 eller egentlig depression.
* Bipolär utan närmare specifikation:
- Där kriterierna för varken bipolär 1, bipolär 2, eller cyclotymi möts, alltså att maniska symptom varat i mindre än en vecka utan psykos eller sjukhusinläggning.
Även om sjukdomen defineras av maniska och hypomaniska symptom, så är den sjuke deprimerad mestadels av tiden. Och det är viktigt att vi värnar om deras hälsa.
Ungefär 1/3 av de med bipolär sjukdom begår självmordsförsök, vilket är högre än för alla de andra psykiatriska diagnoserna. Det är en svår sjukdom att brottas med men det finns behandlingar och stödåtgärder som hjälper.
Källor:
Price AL, Marzani-Niss. Bipolar disorders: a review. Am Fam Physician. 2012 Mar 1;85(5):483-93.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/, 24 Juni 2019
Schizofreni är en av de mest allvarliga och skrämmande psykiska sjukdomarna. Ingen annan psykisk sjukdom väcker så mycket ångest hos allmänheten, i media, och läkare.
Namnet schizofreni härstammar från tidiga observationer att sjukdomen karaktäriserades av en delning i psykiska funktioner. Oturligt har detta lett till missuppfattningar att sjukdomen yttrar sig som en "delad personlighet", vilket den inte gör.
* De med sjukdomen har positiva symptom:
- Saknar ofta sjukdomsinsikt
- Hallucinerar (ex, hör, ser, luktar, smakar, känner saker som andra inte gör)
- Vanföreställningar (ex, tro sig vara förföljd, eller att tro sig vara Gud)
- Disorganiserade tankar (ex, pratar på ett ologiskt sätt med lösa associationer vilket kan göra det svårt för andra att förstå vad den sjuka vill säga)
* Det förekommer även negativa symptom, så som:
- Social isolering
- Att inte ta hand om sina grundläggande behov
- Förlorad motivation och initiativ
- Att visa få känslor
- Att vara fåordig.
De vanligaste subtyperna av schizofreni och vad de främst karaktäriseras av:
* Paranoid:
- Vanföreställningar och hallucinationer
* Katatonisk:
- Skiftar mellan att vara som i en dvala (underaktivitet) och extrem hyperaktivitet (upprepade rörelser)
- Är stel i kroppsrörelser, eller rör sig inte alls
* Enkel:
- Förlust av personlig drivkraft
- Progressiv försämring av negativa symptom
- En försämring i social- och arbetsfunktion
Schizofreni yttrar sig unikt hos varje individ med unika vanföreställningar, hallucinationer (eller illusioner då verkliga sinnesintryck förvrängs), tankestörningar, och kombinationer av negativa symptom.
Det som verkar vara gemensamt för de flesta med schizofreni är en överaktivitet i hjärnans dopaminsignalering.
Källor:
Picchioni MM, Murray RM. Schizophrenia. BMJ. 2007;335(7610):91?95.
De som utvecklar psykos har unika symptom och upplevelser, enligt deras personliga omständigheter.
Generellt så associeras fyra symptom med en psykos:
1. Hallucinationer:
- När individen ser, hör, luktar, smakar, eller känner saker som inte existerar utanför det egna huvud.
- Ser: ser färger, former, eller människor
- Hör: hör röster och/eller andra ljud
- Känner: känner som att någon rör vid dem trots att ingen är där
- Luktar: känner dofter som andra inte känner
- Smaks: känner smaker trots att de inte har något i munnen
2. Vanföreställningar:
- En vanföreställning är när en individ har en fast tro om något som inte är sant
- Paranoia/Förföljelsemani; hen drabbade kan tro att någon eller en organisation förföljer, eller planerar att skada eller att döda hen
- Grandios vanföreställning; personen tror att hen har krafter eller auktoritet. Hen kan till exempel tro sig vara president eller att ha förmågan att återuppliva döda
3. Förvirrade eller störda tankar:
- Människor med psykos har ibland störda, förvirrade, eller avbrutna tankemönster. Det kan yttra sig som:
- Snabbt eller konstant tal
- Stört tal. De kan till exempel byta samtalsämne mitt i en mening.
- Avbrutet tankemönster. De kan rätt som det tappa den röda tråden vilket kan leda till en paus i en aktivitet eller i en konversation.
4. Bristande självinsikt:
- Människor som har en psykos är vanligvis omedvetna att deras vanföreställningar och hallucinationer inte är riktiga, vilket kan leda till rädsla och ångest.
Källa:
https://www.nhs.uk/conditions/psychosis/symptoms/, 23 Juni 2019
År 2005 beräknades depression att kosta det svenska samhället 34 miljarder SEK, i kontrast till 16 miljarder år 1997, alltså en fördubbling på nio år.
Fördelningen av 34 miljarder var:
47% Förtidspensionering
32% Sjukfrånvaro
7% Förtida död
6% Slutenvård
5% Öppenvård
3% Medicinering
Priset för mediciner tiodubblades från 1990 till 2002-05, och den ledande anledningen var att antidepressiva mediciner introducerades på 90-talet och blev vanligare. Mer specifikt så skedde en ökning från ca 100 miljoner till 1 miljard per år.
De direkta kostnaderna, så som diagnos, behandling, och rehabilitering, var ungefär desamma som år 1997.
Däremot så hade det skett en drastisk ökning i indirekta kostnader, för så som sjukfrånvaro och förtidspensionering. Så den huvudsakliga anledningen till att samhällskostnaden för depression nästan fördubblades under denna perioden, från 16 till 34 miljarder SEK, var pga en ökning i förtidspensioneringar och sjukskrivningar.
Detta är en äldre studie från 2005, så siffrorna bör tas med en nypa salt, men det kan ge en ungefärlig uppfattning om priset vi måste betala för denna sjukdomen. Men priset är högst för den sjuke.
Liknande siffror verkade fortfarande vara aktuella år 2014.
Figur 2. Total samhällsekonomisk kostnad för...
Källor:
Sobocki, P., Lekander, I., Borgström, F., Ström, O. & Runeson, B. The economic burden of depression in Sweden from 1997 to 2005. Eur Psychiat 22, 146?152 (2007).
Bildkälla: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Halsoekonomi/2014/08/Kostnader-for-bipolar-sjukdom-depression-schizofreni-och-angest/, 23 Juni 2019.
* Dysforiskt syndrom med debut under barndom och tonår:
- Kännetecknas av irriterat humör och raseriutbrott hos barn.
* Egentlig depression:
- Utmärkande drag är nedstämdhet, påtaglig minskat intresse för så gott som alla aktiviteter, viktnedgång, sömnstörningar, psykomotorisk agitation, trötthets- och svaghetskänslor, nedsatt koncentrationsförmåga och återkommande tankar på döden och självmord.
* Dystymi:
- Utmärkande är ett ihållande depressivt sinnestillstånd som varar två år eller mer, större delen av dagen och de flesta dagar i veckan.
- Dystymi börjar i många fall smygande redan under barndomen eller tonåren i form av låg självkänsla och överdriven retlighet.
- Symtom i alla åldrar är håglöshet och minskad lust att göra saker, koncentrationssvårigheter och bristande uppmärksamhet eller obeslutsamhet, dåligt självförtroende, obefogade skuldkänslor, känslor av hopplöshet inför framtiden, insomni eller hypersomni, dålig eller ökad aptit, trötthet och kraftlöshet.
- Utmärkande för dystymi är att det inte under sjukdomens två första år förekommit någon episod under en tvåveckorsperiod med symtom som räcker för diagnosen depressiv episod och heller inga maniska, blandade eller hypomana episoder.
* Premenstruellt dysforiskt syndrom:
- Psykiska och kroppsliga besvär hos kvinnor dagarna före en menstruation fram till dess blödningen börjar.
- De vanligaste psykiska besvären är omväxlande upprymdhet och nedstämdhet, retlighet, oro, ångest, håglöshet, spänning, huvudvärk och sömnsvårigheter. De kroppsliga besvären kan bestå av spänningar i brösten, svullnad över magen, i fingrar och ben.
* Depression orsakat av ett annat medicinskt tillstånd:
- Depression som orsakats av annan medicinsk åkomma.
Källor:
Depression. Suma P. Chand; Hasan Arif. March 16, 2019. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK430847/, 23 Juni 2019
Information om det som kännetecknar de olika formerna av depression hämtades från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/, 23 Juni 2019.
Depression är en humörstöring som orsakar ihållande känslor av sorg och förlorat intresse (1, 2).
För att få en diagnos i enlighet med diagnoskriterierna DSM-5, så krävs att 5 av 9 kriterier uppfylls (3):
1. Sömnproblem
2. Reduktion av intresse/lust
3. Känslor av skuld och tankar av att vara värdelös.
4. Förändringar i energi/trötthet
5. Nedsatt koncentration/uppmärksamhet
6. Förändringar i kroppsvikt och aptit.
7. Störningar i psykomotorik
8. Suicidtankar
9. En deprimerad sinnesstämning
Symptomen ska vara närvarande i minst två veckor.
Källor:
1. Salik I, Marwaha R. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; Treasure Island (FL): Feb 25, 2019. Electroconvulsive Therapy.
2. Singh R, Marlowe D. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing; Treasure Island (FL): Feb 12, 2019. Provider Burnout.
3. Tolentino JC, Schmidt SL. DSM-5 Criteria and Depression Severity: Implications for Clinical Practice. Front Psychiatry. 2018 Oct 2;9:450.
Ensamhet är vanligare än vad du tror... Men hur vanligt är det?
I studier där ensamhet undersökts som en funktion av ålder så observerades att:
* 12% av förskolebarn och förstaklassare känner ensamma i skolan (1)
* 8.4% av tredje till sjätteklassare gör också det (2, 3),
* 5-7% av medelålders och äldre vuxna (4, 5) , och,
* 32% av vuxna över 55 år, viktigt är att till skillnad från de andra grupperna så upplevde de äldre 55+ en konstant känsla av ensamhet (6).
Det är speciellt viktigt att tänka på att det är ungefär 1/3 av sveriges befolkning som är äldre än 50 år, och att det behövs stödåtgärder för att minska ensamhet hos denna grupp.
Källor:
1. Loneliness and peer relations in young children. Cassidy J, Asher SR. Child Dev. 1992 Apr; 63(2):350-65.
2. Asher S, Hymel S, Renshaw PD. Loneliness in children. Child Development. 1984;55:1456?1464.)
3. Children's loneliness: a comparison of rejected and neglected peer status. Asher SR, Wheeler VA. J Consult Clin Psychol. 1985 Aug; 53(4):500-5.
4. Steffick DE. Documentation on affective functioning measures in the Health and Retirement Study (No DR-005) Ann Arbor: Survey Research Center, University of Michigan; 2000.
5. Victor CD, Scambler SJ, Bowling A, Bondt J. The prevalence of and risk factors for loneliness in later life: A survey of older people in Great Britain. Ageing & Society. 2005;25:357?375.
6. Living arrangements of older adults in the Netherlands and Italy: coresidence values and behaviour and their consequences for loneliness. de Jong Gierveld J, van Tilburg TJ Cross Cult Gerontol. 1999 Mar; 14(1):1-24.).
Det finns flera livstilar och miljöfaktorer som är riskfaktorer för en kortare livslängd, så som rökning, stillasittande, och luftföroreningar. Det har däremot riktats mindre uppmärksamhet i den vetenskapliga litteraturen till sociala faktorer, som visat sig ha en likvärdig, eller till och med större inverkan på livslängd. Att känna en social samhörighet influerar psykologiskt och emotionellt välmående, och det är även bra för fysisk hälsa och det är en prediktor för ett långt liv.
3.5 miljoner människor följdes och en eventuell korrelation mellan social isolering och livslängd undersöktes. Deltagarna följdes i ca 7 år.
De fann att sannolikheten för ett kortare liv var:
26% högre hos deltagare som kände sig ensamma.
29% högre hos deltagare som kände sig socialt isolerade.
32% högre hos deltagare som bodde ensamma.
Resultaten föreslår att det kan vara bra för hälsan att leva med någon och att känna samhörighet.
Att vara isolerad handlar om huruvida det finns andra människor runt omkring dig eller inte. Att vara ensam handlar om att inte känna sig knuten till andra. Du kan känna dig ensam i ett rum fullt av människor.
Generellt kan ensamhet delas in i tre kategorier:
1. Situationell ensamhet. Socio-ekonomisk status och kulturell miljö bidrar till situationell ensamhet. Miljöfaktorer så som obehagliga erfarenheter, avvikelser mellan nivån av individens behov och sociala kontakter, migration, inter-personliga konflikter, olyckor, naturkatastrofer, kan försätta individen i situationell ensamhet.
2. Utvecklingsensamhet. Alla har en önskan av att känna intimitet eller har ett behov att känna sig förstådda av andra. Detta behovet är essentiellt för vår utveckling som människor. Somliga har ett högre behov för individualism och behöver få lära känna sig själva och att få utveckla sitt egna riktiga jag. För optimal utveckling så behövs en balans av båda. Om människor inte kan balansera de två, så resulterar det i en förlust av deras mening i livet, vilket i sin tur leder till tomhet och ensamhet hos den personen. Att känna sig otillräcklig, fattigdom, social marginalisering, och fysiska och psykologiska funktionshinder kan också leda till utvecklingsensamhet.
3. Inre ensamhet. Att vara själv gör inte nödvändigtvis att en person känner sig ensam. Det är uppfattningen av att vara ensam som gör personen ensam. Det finns en korrelation att de med låg självkänsla och lågt egenvärde uppfattar sig själva som mer ensamma än de med hög självkänsla och högt egenvärde. Anledningen till denna formen av ensamhet är personliga faktorer, som ångest, låg självkänsla, känslor av skuld och oduglighet.
Det är möjligt att be om att få specifika frågeställningar besvarade.
