Scientists blogg



Kille, 31 år. Bor i Lund, Skåne län. Är online nu.

Scientist

Senaste inläggen

Föredrag på konferens i Göteborg
9 november 2024 kl. 17:41
Konferens avklarad
20 oktober 2024 kl. 15:52
Från utanförskap till delaktighet
5 oktober 2024 kl. 20:55
Är min nästa evolution bioinformatiker?
29 september 2024 kl. 19:30
Föreläsningarna gick mycket bra
26 september 2024 kl. 18:08
Ska jag vara med i tidningen?
25 september 2024 kl. 18:31
Tillsammans kan vi bryta stigma kring psykisk ohälsa
25 september 2024 kl. 18:18
Föredrag för socionomstudenter på universitetet
15 september 2024 kl. 19:04
Detta blir bra
22 juli 2024 kl. 21:23
På Lördag och Söndag är jag mellan jobb
2 juli 2024 kl. 19:28
Visa alla

Tema: Psykisk hälsa - Onlinedating; Ultimata profilguiden! 5/5

Beskrivning

Efter en snabb granskning av din profil så avgör läsaren snabbt om de ska ignorera dig eller om de ska skriva med dig. Det bästa framgångsreceptet är att ha en profil som stämmer väl överens med vad personen kan förvänta sig vid ett möte utanför internet. Men din profiltext bör inte bara handla om dig. Det attraherar färre än om du istället skriver en kombination av vem du är och vad du letar efter. Det bör kombineras 70:30 (Genuin, attriktiv, öppen, prefessionell, bra humor, tränar, gillar musik och att resa, söker efter en godsynt och likasinnad man/kvinna att dela kvalitetstid med) vilket ger det bästa resultatet. Se till att presentera karaktärsdrag, det är viktigare att bli omtyckt för vem du är än för vad du uppnått inom arbetslivet.

Vilka karaktärsdrag bör du visa? Om ni inte känner varandra sedan tidigare så föredrar män beskrivningar av kroppslig hälsa som uppnås med yoga, aerobics, och gym, men inte via rugby eller bodybuilding; medan kvinnor föredrar mod, kurage, och en villighet till att ta risker snarare än vänlighet och altruism hos sina partners.


Källor:
Ellison NB, Hancock JT, Toma CL. Profile as promise: a framework for conceptualizing veracity in online dating self-presentations. New Media Soc 2012;14:45?62.
McLaughlin C, Vitak J, Crouse J. Online Identity Construction and Expectation of Future Interaction. 44th Hawaii International Conference on System Sciences (HICSS), System Sciences (HICSS), 2011 44th Hawaii International Conference on; 2011:1?10.
Wiseman R. Quirkology: how to discover big truths in small things. New York: Basic Books, 2007.
Bassett JF, Moss B. Men and women prefer risk takers as romantic and nonromantic partners. Curr Res Soc Psychol 2004;9:135?44.



Tema: Psykisk hälsa - Onlinedating; Ultimata profilguiden! 4/5

Fotogalleri

Gruppfotografier där gruppen har det trevligt i ditt sällskap får dig att uppfattas som önskvärd. Kvinnor finner mannen mer attraktiv om de ser att andra kvinnor ler mot honom. Du uppfattas som viktigare om du använder principen att vara i mitten på bilderna. Du kan dessutom förbättra bilden om du rör vid den andra personen (detta ska göras på övre armen då det är socialt accepterat). Den som rör vid någon uppfattas att ha högre statusän den som blir rörd. Dynamiska videoklipp är mer realistiska än en bild, och kan leda till att det känns mer naturligt när ni träffas första gången ansikte mot ansikte.


Källor:
Jones BC, DeBruine LM, Little AC, et al. Social transmission of face preferences among humans. Proc Biol Sci 2007;274:899?903.
Raghubir P, Valenzuela A. Center-of-inattention: position biases in decision-making. Organ Behav Human Decis Processes 2006;99:66?80.
Major B, Heslin R. Perceptions of cross-sex and same-sex nonreciprocal touch: it is better to give than to receive. J Nonverbal Behav 1982;6:148?62.
Summerhayes DL, Suchner RW. Power implications of touch in male?female relationships. Sex Roles 1978;4:103?10.
Mierke K, Aretz W, Nowack A, et al. Impression formation in online-dating-situations: effects of media richness and physical attractiveness information. J Bus Media Psychol 2011;2:49?56.



Tema: Psykisk hälsa - Onlinedating; Ultimata profilguiden! 3/5

Rubriksmeddelande

Bör vara skrivet på enkelt språk och resulterar sannolikt i att du uppfattas som mer intelligent för att människor naturligt dras till ord som är enkla att komma ihåg och att uttala. Det gör det lättare för läsaren att bearbeta informationen vilket gör att du uppfattas som mer sympatisk. Det har visat sig att de texter som uppfattas som mer attraktiva gör att de också tycker att din bild är mer attraktiv. Om du kan få den du är intresserad av att stanna upp och tänka på det du skrivit i din rubriktext, så ökar även exponeringen till ditt första fotografi, vilket ökar chansen att de fattar tycke för dig.


Källor:
Alter AL, Oppenheimer DM. Predicting short-term stock fluctuations by using processing fluency. Proc Natl Acad Sci USA 2006;103:9369?72.
Oppenheimer DM. Consequences of erudite vernacular utilized irrespective of necessity: problems with using long words needlessly. Appl Cogn Psychol 2006;20:139?56.
Brand RJ, Bonatsos A, D?Orazio R, et al. What is beautiful is good, even online: correlations between photo attractiveness and text attractiveness in men?s online dating profiles. Comput Human Behav 2012;28:166?70.
Moreland RL, Zajonc RB. Exposure effects in person perception: familiarity, similarity, and attraction. J Exp Soc Psychol 1982;18:395?415.



Tema: Psykisk hälsa - Onlinedating; Ultimata profilguiden! 2/5

Förstafoto

I frånvaro av att ha träffats tidigare så är utstyrsel och fysisk utseende i fotografier ett kraftfullt sätt att influera hur empatisk du uppfattas. Ett geniunt leende, där huden runt ögon veckas, lämnar ofta ett gott första intryck. Att lätt vinkla huvudet ökar också hur attraktiv du uppfattas. Om kvinnor väljer röd utstyrsel så ökar männens attraktion till kvinnan, vilket leder till signifikant fler kontakter. Fotolikhetseffekt kan användas på ett liknande sätt som för användarnamn.


Källor:
Garner R. What?s in a name? Persuasion perhaps. J Consum Psychol 2005;15:108?16.
Berry DS, McArthur LZ. Perceiving character in faces: the impact of age-related craniofacial changes on social perception. Psychol Bull 1986;100:3?18.
Frank MG, Ekman P, Friesen WV. Behavioral markers and recognizability of the smile of enjoyment. J Pers Soc Psychol 1993;64:83?93.
Krumhuber E, Manstead A, Kappas A. Temporal aspects of facial displays in person and expression perception: the effects of smile dynamics, head-tilt, and gender. J Nonverbal Behav2007;31:39?56.
Pazda AD, Elliot AJ, Greitemeyer T. Sexy red: perceived sexual receptivity mediates the red-attraction relation in men viewing woman. J Exp Soc Psychol2012;48:787?90.



Tema: Psykisk hälsa - Onlinedating; Ultimata profilguiden! 1/5

Användarnamn

Önskvärda namn är oftare associerade med attraktion än oönskvärda namn. Namn med en negativ klang (ex; Liten, Kryp) är oftare associerade med underlägsenhet. Lekfulla namn (Fun2bwith) är universalt attraktiva. Män är mer attraherade till nicks som indikerar att vara fysiskt attraktiv (ex; Sötnos, Snygging), medan kvinnor är mer attraherade till namn som indikerar intelligens (ex; Scientist).

Utöver betydelsen av användarnamnet så spelar även den alfabetiska ordningen också en viktig roll. Det är känt att vara framgångsrik (ex; akademisk framgång och inkomst) är korrelerat med namn högre upp i alfabetet (A, B, C, snarare än R, S, T). I somliga fall så sorteras namnen i alfabetisk ordning och då kan namnet avgöra om du visas högt upp i listan av användare. De med namn som börjar med bokstäver långt ner i alfabetet riskerar att visas sist.

När den andra personens namn är likt ditt egna så ökar den andra personens uppmärksamhet och sannolikheten att de svarar är högre. Det är möjligt att utnyttja namnlikhet genom att innan registrering identifiera de som faller i din smak och sedan välja ett liknande användarnamn. Sneaky AF.


Källor:
Garwood SG, Cox L, Kaplan V,et al. Beauty is only?name?deep: the effect of first-name on ratings of physical attraction. J Appl Soc Psychol1980;10:431?5.10.
Harari H, McDavid JW. Name stereotypes and teachers' expectations. J Educ Psychol1973;65:222?5.11.
Whitty MT, Buchanan T. What's in a screen name? Attractiveness of different types of screen names used by online daters. Int J Internet Sci2010;5:5?19.12.
Einav L, Yariv L. What's in a surname? The effects of surname initials on academic success. J Econ Perspect2006;20:175?87.13.
Nelson LD, Simmons JP. Moniker maladies: when names sabotage success. Psychol Sci2007;18:1106?12.14.
Garner R. What's in a name? Persuasion perhaps. J ConsumPsychol2005;15:108?16



Tema: Psykisk hälsa - Sex; Sexmissbruk

Sexmissbruk defineras som tvångsmässigt sexuellt beteende vilket interfererar med det normala livet och orsakar svår stress för familj, vänner, och på arbetsplats. Sexmissbruk kallas även för sexberoende, hypersexualitet, och sexuellt tvång. Oavsett vad vi väljer att kalla det så är det ett tvångsmässigt beteende som dominerar missbrukarens liv. Sexmissbrukare gör sex till en viktigare prioritet än familj, vänner, och arbete, och sex blir det som organiserar individens liv. De är villiga att offra det de tycker om allra mest för att kunna få fortsätta sitt ohälsosamma beteende.

Trots att ingen storskalig modern epidemiologisk studie verkar ha gjorts, så estimerades prevalensen av sexmissbruk vara ca 3-6% för ca 30 år sedan. Idag är antagligen siffran i den högre delen av spannet tack vare internet och lättillgängligheten till pornografi.


Källor:
Singer B, Toates FM. Sexual motivation. J Sex Research. 1987;23:481?501.
Coleman E. Is your patient suffering from compulsive sexual behavior? (1992) Psychiatric Annals, 22(6), 320?325.



Tema: Psykisk hälsa - Återhämtning; Återfall i drogmissbruk

Nyckeln till att undvika återfall i drogmissbruk är att förstå att det är en gradvis process. Det börjar veckor och ibland månader innan individen håller i en flaska eller i sin drog. Återfall är en komplicerad process, men det kan vara lättare att förstå om den ses som tre steg. Emotionellt, mentalt, och fysiskt återfall.


1. Emotionellt återfall. Under emotionellt återfall så tänker in individen på att använda drogen. De minns sitt förra återfall och vill inte att det ska hända igen. Men deras känslor och beteenden banar väg för ett återfall. Eftersom att många missbrukare inte funderar på att använda drogen i detta skede, så är förnekelse en viktig del i att identifiera emotionellt återfall.

Tecknen på emotionellt återfall inkluderar att:
* Hålla tillbaka känslor
* Isolera sig socialt
* Undvika möten som en del av återfallsprevention, eller att inte dela med sig på möten
* Fokusera på andra människors problem och hur andra påverkar missbrukaren
* Dåliga mat- och sömnvanor

Emotionellt återfall skulle kunna sammanfattas som att personen tar hand om sig själv emotionell, psykologisk, och fysisk på ett inadekvat sätt.


2. Mentalt återfall. I denna fas pågår ett krig i individens huvud. Delar av personen vill använda, men en annan del vill inte. Ju djupare en person faller i mentalt återfall så minskar motståndet att återfalla och deras behov av att undvika drogen ökar.

Tecken på mentalt återfall är att:
* Känna begär för drogen
* Tänka på människor, platser, och saker som associeras med tidigare användning
* Förminska konsevenserna av och att förhärliga tidigare användning
* Ljuga
* Tänka i banor att bättre vilja kontrollera användning
* Leta efter möjligheter att återfalla
* Planera ett återfall.


3. Fysiskt återfall, händer när personen börjar att använda drogen igen. Fysiskt återfall kan delas in i "fall" (första gången som drogen används), och "återfall" (om användningen av drogen inducerar en period av okontrollerad användning). Det har visat sig att personer som har ett fall inte fullt förstår konsekvenserna av att "bara" ta en liten mängd. Det kan räcka med ett enda fall, för att hamna i återfall och i okontrollerad användning igen. Mest viktigt är att det kan leda till mentalt återfall där personen tänker ohämmat om att använda drogen, vilket kan reslutera i fysiskt återfall.

De flesta fysiska återfall är återfall som orsakas av att en möjlighet ges att ta drogen. De händer när individen ser en möjlighet att kunna använda utan att åka fast.


En del i att undvika återfall är att lära sig om återfallsförloppet och att utveckla bra strategier till att undvika återfall.


Källor:
Gorski TT, Miller M. Counseling for Relapse Prevention. Independence, MO: Herald House/Independence Press; 1982.
Gorski T, Miller M. Staying Sober: A Guide for Relapse Prevention. Independence, MO: Independence Press; 1986.
Melemis SM. I Want to Change My Life: How to Overcome Anxiety, Depression and Addiction. Toronto: Modern Therapies; 2010.
Melemis SM. Relapse Prevention and the Five Rules of Recovery. Yale J Biol Med. 2015;88(3):325?332. Published 2015 Sep 3.



Tema: Psykisk hälsa - Bulimia Nervosa; Nervbanor tar över

Neuroradiologi föreslår att störningar i kontroll- och uppmärksamhetsprocesser är kopplade till funktionella och anatomiska abnormaliteter i frontostriala och temporoparietala regionerna hos en individ med Bulimia Nervosa. Både kvinnor och unga tjejer med Bulimia Nervosa misslyckas med att aktivera frontostriala nervbanor till samma grad som friska individer.

Dysregleringen av frontostriala banor bidrar till en försämrad kapacitet till självkontroll som interagerar med hunger - på ett sätt där hunger frigörs från den reglerade kontrollen. Försök att kompensera för viktökning bidrar till beteenden som självförvållad tömning. Dessa beteenden interagerar med belöningssystemet vilket kan leda till att hetsätning och självförvållad tömning är beteende som förstärks till vane-liknande beteenden, som till slut utvecklas till Bulimia Nervosa.


Definitioner:
Frontostriala nervbanor (regioner) fungerar som en regulator av exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner är en samling kognitiva funktioner som inkluderar bland annat selektion och perception av viktig information, planering och organisering, beslutstagande, och kontroll av beteende. Frontostriala nervbanor är alltså centrala för att kunna skjuta upp behovstillfredställelse och för att kunna inhibera automatiskt agerande.

Temporoparietala nervbanor inkorporerar information från Talamus (samordnare av aktivitet mellan hjärnans olika delar) och det limbiska systemet (känslohjärnan), så väl som från syn- och ljudintryck, samt somatosensori.





Källor:
Marsh R, Steinglass JE, Gerber AJ, et al. Deficient activity in the neural systems that mediate self-regulatory control in bulimia nervosa. Arch Gen Psychiatry. 2009;66:1?13.
Marsh R, Horga G, Wang Z, et al. An fMRI study of self-regulatory control and conflict resolution in adolescents with bulimia nervosa. Am J Psychiatry. 2011;168:1210?20.
Lock J, Garrett A, Beenhakker J, et al. Aberrant brain activation during a response inhibition task in adolescent eating disorder subtypes. Am J Psychiatry. 2011;168:55?64.
Skunde M, Walther S, Simon JJ, et al. Neural signature of behavioural inhibition in women with bulimia nervosa. J Psychiatry Neurosci. 2016;41:E69.
Amianto F, Caroppo P, D?Agata F, et al. Brain volumetric abnormalities in patients with anorexia and bulimia nervosa: a voxel-based morphometry study. Psychiatry Res. 2013;213:210?6.
Marsh R, Stefan M, Bansal R, et al. Anatomical characteristics of the cerebral surface in bulimia nervosa. Biol Psychiatry. 2015;77:616?23.
Wikipedia


(Detta var ett komplext ämne, konstruktiv kritik välkomnas)



Tema: Psykisk hälsa - Ätstörning; Anorexia Nervosa

Anorexia Nervosa är den "äldsta" ätstörningssjukdomen som blev klart erkänd på 1800-talet. De framträdande dragen av Anorexia Nervosa är att obarmhärtigt eftersträva att vara smal genom dieter eller att träna i association med en intensiv rädsla för viktökning eller att bli fet trots att individen uppnått en signifikant låg kroppsvikt. Sjukdomen drabbar främst tjejer och unga kvinnor och kan vara livshotande, med ett dödstal lika hög som andra psykiatriska sjukdomar.


Källa:
Assessment of macronutrient and micronutrient intake in women with anorexia nervosa.
Hadigan CM, Anderson EJ, Miller KK, Hubbard JL, Herzog DB, Klibanski A, Grinspoon SK
Int J Eat Disord. 2000 Nov; 28(3):284-92.



Tema: Psykisk hälsa - Ätstörning; Bulimia Nervosa

Det framträdande draget av Bulimia Nervosa är förekomsten av återkommande episoder av hetsätning som följs av olämpliga beteende att undvika viktökning, typiskt med självförvållat kräkande. Det nuvarande DSM-IV kriteriet kräver också att både hetsätning och det olämpliga kompensatoriska beteendet inträffar minst två gånger i veckan i tre månader. Individer med Bulimia Nervosa är vanligtvis kvinnor med normalvikt i tonåren eller tidig vuxenålder som är bekymrade om sitt utseende och vikt.


Källa:
American Psychiatric Association. Task Force on DSM-IV. Diagnostic and statistical manual of mental disorders : DSM-IV. 4. Washington, DC: American Psychiatric Association; 2000.