Scientists blogg



Kille, 26 år. Bor i Helsingborg, Skåne län. Är offline och var senast aktiv: 24 september kl. 18:34

Tema: Psykisk hälsa - Sömn; Missuppfattningar 5/5

Missuppfattning 5: En "god natts sömn" kan bota dagströtthet.

Överdriven dagströtthet kan associeras med sömnsjukdom. Sömnsjukdomar, sömnapné, insomni, och narkolepsi, behöver behandlas med beteendeförändringar, mediciner, eller till och med kirurgiska ingrepp för att lindra symtomen. Extra sömn eliminerar nödvändigtvis inte dagströtthet som orsakas av sådana sjukdomar.


Källa:
National Heart, Lung, and Blood Institute. Insomnia. Bethesda, MD: NHLBI; 1995. (NIH Pub. No. 95-3801)
National Heart, Lung, and Blood Institute. Problem sleepiness. Bethesda, MD: NHLBI; 1997a. (NIH Pub. No. 97-4071)



Tema: Psykisk hälsa - Sömn; Missuppfattningar 4/5

Missuppfattning 4: Människor behöver mindre sömn ju äldre de blir.

Äldre behöver inte mindre sömn, men de får ofta mindre sömn. Det är för att förmågan att sova långa perioder och att gå in i djupa vilostadier under sömnen minskar med åldern. Många äldre människor har en mer fragil sömn och blir störda lättare av ljus och oväsen än när de var yngre. Det är också vanligare att ha medicinska tillstånd vilka bidrar till sömnproblem vid högre ålder.


Källa:
Rechtschaffen A. Current perspectives on the function of sleep. Perspectives in Biological Medicine. 1998;41:359?390.



Tema: Psykisk hälsa - Sömn; Missuppfattningar 3/5

Missuppfattning 3: Kroppen anpassar sig snabbt till olika sömnschema

Den biologiska klockan som time-ar och kontrollerar en persons sömn-/vakencykel kommer att försöka fungera efter det normala dag/nattschemat även när en person försöker att ändra den. De som jobbar natt känner sig naturligt trötta när det blir nattetid - en liknande känsla som uppstår vid resande med jetlag. Denna konflikt, att försöka vara vaken under hjärnans biologiska nattetid, leder till en försämring i kognition och motorik.

Den biologiska klockan kan återställas med en till två timmar som mest per natt.


Källa:
Rechtschaffen A. Current perspectives on the function of sleep. Perspectives in Biological Medicine. 1998;41:359?390.
Hastings M. The brain, circadian rhythms, and clock genes. British Medical Journal. 1998;317:1704?1707.



Tema: Psykisk hälsa - Sömn; Missuppfattningar 2/5

Missuppfattning 2: Att få endast 1 timme mindre sömn per natt kommer inte påverka daglig funktion.

När den dagliga sömndosen är lägre än vad individen behöver, så utvecklas en "sömnskuld".Även relativt liten minskning i sömntid (till exempel 1 timme), kan ackumulera över dagar och orsaka sömnskuld. Om skulden är för hög så kan det utvecklas till sömnighet under dagen. Även om individen inte inser sin trötthet, så kan sömnskulden ha en kraftfull effekt på daglig prestanda, tänkande, och humör.


Källa:
Rechtschaffen A. Current perspectives on the function of sleep. Perspectives in Biological Medicine. 1998;41:359?390.



Tema: Psykisk hälsa - Sömn; Missuppfattningar 1/5

Missuppfattning 1: Sömn är generellt en stund för kroppen och hjärnan att stängas av för att vila.

Även om det sker en liten minskning i kroppens metaboliska aktivitet, så finns det inga bevis för att något av organen eller de regulatoriska systemen stängs av under sömnen. En del av hjärnaktiviteten, inklusive deltavågorna, ökar dramatiskt. Dessutom så ökar det endkrina systemet utsöndringen av vissa hormon under sömnen, så som tillväxthormon och prolaktin. Under REM så är många delar av hjärnan lika aktiva som under vaket tillstånd.

Källa:
Rechtschaffen A. Current perspectives on the function of sleep. Perspectives in Biological Medicine. 1998;41:359?390.



Tema: Psykisk hälsa - Pedofili; Hur vanligt?

Den vanligast ställda frågan om pedofili är hur vanligt det är. Att få pålitliga siffror av pedofiler som en preferenssjukdom är svårt eftersom dessa individer vanligtvis är ovilliga att erkänna pedofilisk preferens, särksilt när brott har begåtts. Prevalensen av sann pedofilisk sexuell preferens är ca 1%, men om generella fantasier undersöks, så är prevalensen 5% hos män i den generella populationen.

Kvinnor kan också vara pedofiler.


Källa:
Tenbergen G, Wittfoth M, Frieling H, et al. The Neurobiology and Psychology of Pedophilia: Recent Advances and Challenges. Front Hum Neurosci. 2015;9:344. Published 2015 Jun 24. doi:10.3389/fnhum.2015.00344



Tema: Halloween - Halloween; Trick-and-Treat Safety

Säkerhetstips i samband med Halloween som tagits fram åt barn och vuxna av sjukvården.


Fotgängarsäkerhet:
* Föräldrar borde etablera en rutt i ett känt område/kvarter.
* Barn bör använda ficklampor, gå på trottoarer, stanna vid och passera övergångsställen i grupp.
* Motorister bör köra sakta och vara extra vaksamma på barn på vägen, i gränder, och garageuppfarter.
* Barn bör bära smink istället för masker som ofta skymmer sikten och försämrar hörseln.

Generell säkerhetsplanering:
* Föräldrar bör ge yngre tonåringar utegångsförbud.
* Barn bör färdas i små grupper och ackompanjerade av en vuxen, besök endast väl upplysta hus och stanna utanför huset.
* Barn bör veta sina telefonnummer och bör ha namn och adress skrivet på kostymen.
* Rigida och vassa föremål så som knivar och svärd bör inte användas.
* Allt godis bör tas med hem så att det kan inspekteras av vuxna.
* Vuxna bör förbereda för trick och treaters genom att tömma verandan, gräsmattan, trottoarer och placera marshaller bit bort ifrån där fotgängare går.

Var försiktiga där ute.


Källa (parafraserad):
Weir E. The hazards of Halloween. CMAJ. 2000;163(8):1046.



Tema: Psykisk hälsa - Sexuell dysfunktion; antipsykotisk medicin

Sexuell dysfunktion kan defineras som minskning i lust eller libido, minskad upphetsning, en minskning i frekvensen av sexuellt umgänge, eller en oönskad fördröjning i eller oförmåga att nå orgasm. En analys av sexuell dysfunktion i 8 europeiska länder avslöjade att 34% av kvinnor och 15% av män rapporterade låg sexuell upphetsning.

Antipsykotisk medicinering har länge varit känd att bidra till att sexuell dysfunktion utvecklas. Nyligen publicerades studier som tydde på att sexuell dysfunktion är den mest ömmande biverkningen av antipsykotisk medicinering, och den största bidragande faktorn till låg livskvalitet, och att denna biverkningen är associerad med en negativ attityd till medicinering och är en bidragande faktor till att medicineringen avstås ifrån.




Källor:
Sexual dysfunction, depression, and the impact of antidepressants. Kennedy SH, Rizvi S. J Clin Psychopharmacol. 2009 Apr; 29(2):157-64.
Sexual problems and help-seeking behaviour in adults in the United Kingdom and continental Europe. Moreira ED, Glasser DB, Nicolosi A, Duarte FG, Gingell C, GSSAB Investigators' Group. BJU Int. 2008 Apr; 101(8):1005-11.
A survey of sexual side effects among severely mentally ill patients taking psychotropic medications: impact on compliance. Rosenberg KP, Bleiberg KL, Koscis J, Gross C. J Sex Marital Ther. 2003 Jul-Aug; 29(4):289-96.
Impact of present and past antipsychotic side effects on attitude toward typical antipsychotic treatment and adherence. Lambert M, Conus P, Eide P, Mass R, Karow A, Moritz S, Golks D, Naber D. Eur Psychiatry. 2004 Nov; 19(7):415-22.



Tema: Psykisk hälsa - Könsdysfori; Inledning

Trans eller könsdysfori har definierats som kliniskt signifikant ångest vilken resulterar från inkongruens mellan personens upplevda kön och det tilldelade könet, tillsammans med beständig och stark önskan att ha ett annat kön. Barn eller ungdomar som upplever detta kaos kan inte relatera till sitt uttryckta kön när de identifierar sig inom den traditionellt binära man- och kvinnorollen, vilket kan orsaka kulturell stigmatisering.

Detta kan ytterligare leda till konflikter inom familjen, eller vänskapskretsen och kan leda till avvisning från samhället, konflikter med sig själv, och symtom av depression, ångest, drogmissbruk, låg självkänsla och en ökad risk för självskada och självmord.

Termen kön bör inte förvirras med sexuell orientering. En transman (biologiskt kvinna) kan identifiera sig som heterosexuell och fortfarande vara attraherad till kvinnor och vise versa.

Enligt en studie från 2017 så identifierar mellan 0.5-1.3% av barn, ungdomar, och vuxna som trans. Det har traditionellt varit en ovanlig diagnos men som de senaste åren blivit allt vanligare. Det verkar även vara så att ca 5.5% av de med könsdysfori visar på karaktärsdrag associerade med autismspektrat, alltså vanligare än hos den "vanliga" befolkningen. I en nyligt publicerad studie så var det ca 48% av de med könsdysfori som hade suicidtankar, och ca 24% hade gjort ett självmordeförsök åtminstone en gång i sitt liv.



Det är möjligt att önska ämne till framtida inlägg.


Källa:
American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th edition. Arlington, VA: American Psychiatric Association; 2013. Diagnostic and statistical manual of mental disorders. 5th edition
Zucker KJ. Epidemiology of gender dysphoria and transgender identity. Sex Health. 2017 Oct;14(5):404-411.
Traits of autism spectrum disorders in adults with gender dysphoria. Pasterski V, Gilligan L, Curtis R. Arch Sex Behav. 2014 Feb; 43(2):387-93.
García-Vega E, Camero A, Fernández M, Villaverde A. Suicidal ideation and suicide attempts in persons with gender dysphoria. Psicothema. 2018 Aug;30(3):283-288.
Daniolos PT. Identity, Conformity, and Nonconformity: A Closer Look. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2018 Jul;57(7):460-461.



Tema: Psykisk hälsa - Autism; I siffror och orsaker

Autism är inte 'en' sjukdom. Nu anses det att vara en multifaktoriell sjukdom, över ett spektra som är ett resultat av genetiska och ickegenetiska faktorer, som drabbar ca. 1-2% av befolkningen. Att vara på autismspektrat innebär att ha en sjukdom som karaktäriseras av brister i sociala, verbala och ickeverbala interaktioner under de 3 första levnadsåren. Distinkta sociala beteenden inkluderar att undvika ögonkontakt, problem med känslokontroll och att förstå andras känslor, och att ha ett begränsat antal intressen.

Autism är mellan 2-3 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Vissa anser att skillnaden beror på att flickor underdiagnosticeras.

10-20% av de med autism har genvarianter eller chromosomala defekter vilka leder till en ökad risk. Syskon födda i samma familj där en individ har autism löper 50 gånger högre risk att ha autism med en risk på 5-8%. Om en enäggstvilling har autism så är det 82-92% chans att den andra tvillingen också har det, jämfört med tvåäggstvillingar där samsjukligheten är mellan 1-10%.

Ickegenetiska faktorer inkluderar bland annat näringsbrist, sjukdom hos modern, gifter, abnormal melatoninsyntes




Källa:
Park HR, Lee JM, Moon HE, et al. A Short Review on the Current Understanding of Autism Spectrum Disorders. Exp Neurobiol. 2016;25(1):1?13.