Dylan_I_Youngbloods blogg

Här sitter man själv igen och kollar tillbaka sitt förflutna... Jag har nu insett att jag är ett 100% nostalgiskt Fuck... Alla idag säger : Man måste tänka nytt och leva i nuet.. (jag har sagt det själv så jag tar en del av den smällen) . Jag lyssnar inte på One direction,5 seconds to summer eller något sådan skit.. jag lyssnar på mestadels rock band från 90-talet till 2000 .. typ band som CKY,shahara hotnights,HIM, Daniel lioneye, Turbonegro ,Green day m.m

Liksom för knappt 6-7 år sen så var den mörka punkrocken på väg att dö ut men den levde lite mer än vad den gör idag... visst den var lite "rehashed" ändå sen grunge eran men... den levde ju ifall lite... men tillbaka till det nostalgiska fuckfacet..

Jag sitter och kollar på videos av mitt gamla band "Shunk" och saknar det till viss del! liksom när man kollar på live videos så ser det antingen svinbra ut eller hur ska man säga det... det var intakt och det hade en sak att sträva åt.. men när man kollar tillbaka minnesmässigt hur det kändes att spela en låt!. som exempel så kan sista spelningen på cozmoz varit ett perfekt exempel på vad kanske det såg ut som men kanske kändes helt annorlunda.. vi skulle spela en ny låt som hette : what are you talking about och jag var grymt pumped up att köra den för jag hade ett trumsolo som jag då tyckte var awsome men nu ... jag tycker var rätt onödigt.. Men direkt när jag gav mig in på låten så märkte jag att detta kommer inte finnas förevigt.. liksom mina bandmedlemmar kommer gå separata vägar på grund av antingen tjejer, flytt eller tappar intresse... såhär tänkte jag i slutet av 9an och gör fortfarande.. jag tror att jag begraver mig i allt förflutna vare sig det är musik till incidenter som har hänt tidigare...

Jag menar inte nu om de saker som fick mig gå igenom Socialen , Ungdomsmottagningen eller Bup.. såna saker är sånt man vill glömma och inte prata om... har fått tillräckligt med kommentarer att jag är stark som har överlevt de saker jag har varit igenom... Håll käften ni som säger till folk som har gått igenom problem... det är bara så onödigt.. det hjälper inte så som sagt! Håll käften.. begrav det bara och lämna det..

De incidenter jag pratar om är saker man kanske har gjort med vänner eller tjejer som exempel gått på festivaler,festat,trott man har träffat den rätte m.m... typ saker som är minnesvärda att minnas ... även om de är tråkiga negativa..

Hahaha vad i helvete sitter jag å skriver om xD... aja tror jag skrev detta för jag är ganska ensam nu och inte har någon... att träffa direkt.. alla mina vänner har varsin tjej.. sen står man själv där och man känner det man var rädd för skulle hända i slutet av 9an... att allt skulle splittras ...vänskapen mellan "bros" nu är över.. aja jag har iallafall mina minnen att tänka på... ahh those times reminds me of a better time bettwen some rad ass fucks.. xD

Kepp Rock n Ral and listen to FUckin CKY!!!!!!!

Det är vid så här tillfällen man kommer ihåg varför man hatar skolan mer ån vanligt... Och all annan skit..

Rent utsagt var denna dag helt jävla värdelös!

Börjar med att man inte kan sova för att nån idiot skriver på ask att det var rätt åt dig att din syster dog <\3

Fuck you! Som skrev det.. Såna människor man rent utav vill slå ner... Man kan mobba mig ,trycka ner mig hur mycket man vill men.. Du ger fan i att prata om min syster.. Där går gränsen din idiot... Hur fan kan man leva med sig själv efter att sagt sådär.. Jävigt fegt att säga det anonymt via ask... -.-

Senare på dagen vad händer då? Jo man får ett litet fint F i engelskan... För att man skicka in 58min försent :/
Visst dumt men jag har fan en förklaring till varför ... Jag har lagt ner mer själ å tid i detta arbete. Skrev 12 sidor och så har sidor även försvunnit.. Visst känns det skönt att få ett F då...

Jävligt förbannad på henne..jag har i engelska .. Har aldrig gillat den jäveln.. Sånahär tillfällen man börjar undra om man verkligen går i skolan för att lära sig när man alltid måste få allt skitsnack.. Har haft tillräckligt med det i grundskolan.. Trodde att nu det skulle bli bra på min My skola men.. Det är bara ett ännu ett fängelse för mig -.-

Kommer inte klara av detta år tror jag.. Eller snarare termin... Varför försöka när allt går skit å man ska få ta hand om de..

Lika bra att sluta försöka nå nåt man inte kan nå...

Är exakt 6år sen jag förlorade min älskade Syster (Julia). Har tänkt på henne idag väldigt länge.. alla minnen och hur hon hjälpte mig.

Efter hennes död förändrades jag helt.. blev rädd för mig själv på hur jag regerade på mina känslor.. låste in mina känslor ett tag tills.. jag inte längre kunde hålla in dom nå mer.. jag blev arg,ledsen och tappade kontrollen.. Jag insåg att samhället inte hade så mycket att erbjuda mig..

Men när jag tänker på min syster så vet jag en sak hon lärde mig att alltid försöka kämpa och aldrig ge upp.. !

Älskar dig min syster <3

Hoppas jag kommer få träffa dig.. antigen snart eller i framtiden.

Jag ..vet inte vad som händer riktigt med mig.. känner mig helt uppochner.. fast inte på ett dåligt sätt :)

Jag pratade med min förra bästa och enda riktiga vän jag haft. det bara hände.. skulle inte hänt för några dar sen men.. det kändes skönt att vi kunde prata efter att vi har driftat iväg.. . Vi pratade om att att starta upp ett nytt band med han på gitarr och säkert sång och med mig på Basen och sång... nej jag skoja .. tacka gud att jag inte sjunger xD

Sen jag slutade umgås med Han och med 2 andra tjejer i min klass.. Man typ sjönk ner i ett hål av skit.. träffade fel människor och gjorde helt fel saker.. fast allt var inte dåligt men.. det sluta med att jag sårade alla.. och gjorde saker jag ångrar idag.. Men det känns som jag har vaknat upp ur min deprimerade och negativa period.. fast jag har en del kvar av min tysthet och negativet men.. om Jag och han startar ett band och kommer tillbaka till det som gjorde att man kände att det fanns något att kämpa för..vilken dröm att få tå tillbaka till det.. fast nu som basist och få stå sida vid han .. fuck det där låter lite bögigt men.. aja fuck it!

Vill komma tillbaka till Musiken. <3
det enda jag lever för.. kommer ta musiken och skolan som det viktigaste.. jag tänker inte jaga efter nån tjej längre.. jag har fuckat upp alla mina förhållanden.. lika bra att vara ensam.. det är enklast så!

Jag har skrivit en låt som handlar om en tjej jag såg förut i en affär men aldrig frågade namnet på.. hon var underbar.. <3
Jag tänker forsätta spela den tills.. hon kommer tillbaka <3 Men musiken är det viktigast för mig :D

World it feels like im back and it feels freaking Awsome!!

Keep on rocking my beloved friends!

Tack till 2 personer som jag inte egentligen borde tagga men... aja tack för allt och förlåt.. LillaJagX MiitaChan kan inte tagga Min förra bästa vän för att han inte har Emocore men.. jag kalla honom Wille valo ;)

Det enda jag.. sitter och tänker på när jag vet att det är ett nytt år och ett steg närmare ödet... är att det är ännu ett år sen Kurt dog.. </3 Jag är rädd att folk kommer glömma honom.. men jag vet iallafall att det finns en skadad musiker som minns han..som den han var..

Sitter här i ensamheten och skriver ännu ett onödigt blogginlägg.. Jag bryr mig inte ett skit ni folk som sitter och läser detta.. liksom ni känner inte mig eller jag känner inte er..

Dom som tror att dom känner mig kan ju försöka förstå sig på mig men..yeah lycka till med det!.. om jag var er så skulle jag sluta försöka för att det går inte att hjälpa mig..

Samhället har skadat mig så mycket att det inte finns så mycket mer av den där pojken som hade hela livet framför sig och som hade drömmar om att få bli en rockstjärna!..

Vad är jag nu? ett negativt,deprimerade,creep,ensam,osocial och känslolös 16 årig kille..
Framtid? den finns inte ...rockstjärna? Hah! yeah good luck with that..

Kärlek är bara ett ord för mig numera men möjligheten att träffa nån kvarstår..

Det är sällan jag gråter till låtar eller ens reagerar på låtar på det sättet.

Men efter det som har hänt så har jag försökt att hålla in mina känslor och bara fokusera på mig själv.
Det funkar ju för jag är van att folk kommer och går och att jag ger mig skulden..

Men när jag lyssnade på en låt : chloe Dancer / Crown of thorns av mother love bone.
Jag kände bara att jag hade tårar i ögonen och började få deppreimerande tankar men ändå positiva och glada känslor
På grund av låtens sound , text och kärlek den ger..

Varför känner jag såhär? Det är läskigt jag brukar vara van vid detta men inte att jag gråter.. Det är väldigt sällan jag gör det..


Why Iam Making this blogg?

Mina känslor är fucked up just nu.. Jag tänker på vad som kunde ha blivit om jag inte bara var så negativ och Depp.. Men det är jag.. Och jag tänker inte förändra mig för att nån annan vill det..

Jag skrev på emocore i dag detta inlägg mitt misstankar om en sak:
"Your in my broken hearth and i feel that Love is everlesitng ... can this be truth or just another misstake?"

Det var en låttext jag har kommit på och som har fastnat i mitt sjuka huvud.. jag fick fram mitt svar i den frågan tror jag..

Det var både sanning och ett misstag tror jag men.. det är nåt jag kommer minnas..

Jag var vän med en tjej som jag verkligen älskade men jag tror hon inte var så intressead i mig.. vi har haft en tid som har varit bra för mig .. men jag såg inte att jag sårade den tjejen ... Jag har varit bländad av mina känslor över henne att jag inte ens såg hur hon mådde.. jag är en äkta jävla idiot så ta en noga blick på mig så ni inte gör samma misstag... Man är nästan född för att vara ensam.. kanske är lika bra det.. så man slipper all skit och förändringar.

Låsa in mina känslor och kasta bort nyckeln..

kom på en låttext nu hah..

I thought this could be but my feelings brought me down. please help me to lock inside .. my feelings so i dont need to go trough the sam old bullshit.. you throw away the key and see the zombie walk away.

Hon har bannat mig från facebook så.. varför ska hon inte ha bannat mig här på Emocore ? ..allt är så jävla meningslöst..

Hejdå du som har varit så snäll eller dum som har slösat bort er tid på detta bloginlägg..-.-
du bryr dig inte om mig så varför ska jag bry mig ett skit om dig?

Jag har inte känt såhär på ett bra tag.. helt kall och tyst.. känns som jag inte bryr mig om något alls..

nån skulle ha kunnat dödat alla jag kände utom att jag skulle känt nåt .. jag skulle bara gå vidare utan att känna nåt.. jag känner mig som en idiot.. jag är en kall jävla idiot .. .Jag kände såhär i grundskolan hela tiden.. jag brydde mig inte om någon.. jag hade musiken.. det var det enda jag levde för.. nu vet jag inte heller.. om jag har tappat musiken också.. lever jag för något eller? .. känns ganska meningslöst.. att .. liksom leva .. jag trodde för bara några timmar sen att jag levde för något.. men nu är allt borta.. dessa känslor kan man inte skriva ner och göra till en låt..

Jag är som en Zombie känslolös.. Bara under detta år har jag märkt att allt är upp och ner.. jag skyller på ingen utom mig själv.. jag spelade först trummor i Shunk med min förra bästa vän.. sen när gymnasiet inträffade mitt slitna liv så träffade man en tjej man trodde man hade känslor för.. sen märker man att man inte passar in och blir som sagt en hjärndöd idiot.. tyst och kall.. Jag vill inte leva längre .. finns dom som är så jävla mycket bättre än mig..

helst skulle jag vilja ensam nu.. inte prata med en själ.. bara få vara tyst och få leva igenom mitt liv ensam till jag blir 27 och då jag kan ta livet av mig.. jag är inte emo eller nåt sånt .. jag är bara så less på att leva och att leva upp till andras förväntningar... Jag är hellre själv just nu.. jag är van att folk kommer och går.. lika bra att sluta släppa in folk..
--

En Utomjording i Seattle
Dylan lider av djup depression och han är väldigt negativ. Dylan vaknade upp i sin lilla skitiga källare med en extrem huvudvärk. Han märkte att det var sent på kvällen på grund av att gatulamporna lyste upp en del av hans kolsvarta rum genom ett litet fyrkantigt fönster. Dylan är en 25årig arbetslös musiker som har en väldigt negativ syn på livet. Han insåg när han vaknade att han inte hade druckit tillräckligt dagen innan för att få honom att glömma sina problem.
När Dylan reste sig från sin säng och gick emot sin slitna blåa elgitarr tänkte han för sig själv ”Det är nästan positivt att jag är berusad eller hög för det var då jag är som mest produktiv med att skriva nya låtar”. Han stämde, packade gitarren i det sitt bruna gitarrfodral och gick ut i det bittra kalla höstvädret. Han gick några meter fram och suckade och sa ”Ännu en dag i helvetet”. Dylan kände sig ständigt som en utomjording som hade kraschat på jorden och som försöker komma hem eller passa in någonstans.
Mitt emot gatan som han stirrade emot stod en av hans förra vänner som betraktade honom som en idiot. Peter hette han som var hans bästa vän förut men slutade på grund av att Peter pratade skit bakom Dylan rygg. Peter stod med 2 andra killar som hade pratat skit om honom. Peter sa ”Vafan kollar outsidern på?” en av killarna med en kaxig attityd sa tillbaka så att Dylan hörde ”Ja vad är ditt problem Dylan? ”
Dylan vaknade upp från sitt dagdrömmande om att få passa in någonstans. Så fort han uppfattade vad han skrek åt honom gick han med bestämda steg därifrån. Dylan gick till en lokal pub där han är en stamkund där han även ofta fick spela sina låtar på deras slitna gamla scen. Denna kväll skulle han få spela där fast Dylan ogillade att spela sina låtar där på grund av att ingen förstod hans budskap i sina texter. Han tänkte ”Om de inte förstod texterna förut så varför dom göra det nu?”. När han sina låtar som handlade mest om ensamhet och olycklig kärlek kände han att sin känsla för musik stärktes på något nytt och ovanligt sätt. Dylan sjöng sin favorit text som han hade skrivit och fick en underbar känsla och tänkte ”Detta lever jag för”. Han kanske inbillade sig men jag tror att några i publiken vaknade upp lite och insåg lite om vad Dylan vill framföra med dessa låtar. Det var en skön känsla men som sagt han inbillade mig säkert.
Efter Dylan hade spelat sista låten så gick han direkt till baren och drack så mycket alkohol han kunde få tag på. Han blev deprimerad som han alltid blir efter att han har spelat ett gig där, Han kan inte förklara..det bara händer.
Han tog fram ett block och fortsatte skriva klart sitt självmordsbrev som han hade burit sen Dylan var 20år. En ugn tjej med rockiga kläder och cool attityd kom fram till honom och såg vad han gjorde och började säga ”Hej! är det där en låt du skriver?, jag tyckte att dina låtar var djupa och känslosamma” Han svarade med ett försiktigt ”Tack om du verkligen tycker det så”. Fast innerst inne trodde Dylan inte att hon gjorde det alls. Hon vill bara vara snäll emot. Han bjöd henne på några shots och de pratade lite tills Dylan kände att han insåg att folk började stirra på honom som om han var en idiot. Han reste sig och tog med sig sina saker och gick ut ur puben.
Medan Dylan gick i det kalla höstvärdets mörker flög negativa tankar runt i hans huvud. Han upptäckte tills slut att han hade kommit fram till en bro och tänkte ”varför inte avsluta allt här och nu så jag slipper leva i detta sjuka samhälle?” Dylan kände sig ännu mer deprimerande och la ner gitarren på marken och ställde sig på räcket med händerna utsträckta med en whisky flaska i ena handen. Han kollade ut i mörkret och kollade ner och såg hur vattnet reflekterades av månljuset. Han sjöng en text från en av hans låtar” Your eyes and style made me something for good and as fast as you came you were gone you’re the one i lost”. När han blundande och lutade sig framåt tog något tag I hans jacka och drog ner honom. Dylan ramlade på ryggen och trodde att han hade dött. Han blev motbevisad när tjejen från baren stod ovanför honom med hans självmordsbrev i handen och tårar i ögonen. Dylan reste sig och visste inte hur han skulle svara men ord behövdes inte eftersom hon kramade honom direkt när han reste sig. Han fick en ovanlig gammal känsla inuti sig och han visade ett leende .Vilket väldigt sällan händer honom.
Dylan och tjejen bestämde sig för att gå till hans källare. På vägen dit såg Dylan Peter tvärsöver vägen. Deras blickar möttes och Dylan berättade historian om Peter och han. Peter såg Dylan och undrade vem han pratade med? ”Pratar han med mig eller?” och bara skakade på huvudet.
Dylan och hon kom in till källaren och han kände sig väldigt virrig. Han försökte hålla sig vaken men somnade och såg hur tjejen försvann från hans huvud. ”Hon fanns bara i mina tankar” tänkte han och somnade och insåg dagen efter när han vaknade upp att allt i hans liv var som en cirkel, Allt började om dagen efter. Han skulle få träffa henne igen i hans tankar.

The end..

-KURT DONALD COBAIN
"Its sad to think what the state of rock n roll be in 20 years from now..of just seems like when rock n roll was dead the whole worlds gonna explode..and its already so rehashed..the separated your eyes that its barley alive now.. you know its disgusting.. and kids dosent even care about rock and roll as much as they used to , as they other generations have its already tuned into nothing but a fashion statement and identity for kids to you as a tool for fuck and have a social life
And at that point where i really cant seem music played a very important to a teenager really..i think sound and tones use in their virtual reality machines just listen to it that way and get the same emotions from me then and then go to a party
a virtual machine theres a whole bunch of them headphones and if want it talk to people and listen to the virtual reality machine..it could do that and..and go to other bedroom and fuckin drinkin..

But i actually i think the issue is actually get you high...technology be that good then never be like virtually junkies finding dead on their couch"