Post Poem - Vem som helst kan...

Vem som helst kan sänka flertal shots av Tequila, vem som helst kan dränka sina sorger med sin favoritdrog. Vem som helst kan klaga på sitt miserabla liv och sen ta en klunk av HB-flaskan för att toleransnivån är så jävla fucked att de negativa känslorna inte försvinner av varken öl eller vin längre. Vem som helst kan välja att följa med på en barrunda även om personen som böjd ut dig bara sa "bara en", lögnen som du alltid köper! Vem som helst kan vara deppig, värdelös, sorgsen och vara beroende på att "söka efter hjälp" när du faktiskt desperat söker uppmärksamhet.

Det här är riktigt jävla sant och välbehövlig för många här (inklusive mig). Alla kan välja att vara ensam söka trygghet i det förflutna eftersom du aldrig kommer våga släppa in någon ny in till ditt liv. På så viss kan du gå igenom hela ditt liv och TRO att du är immun mot andra negativa kommentarer... tills du inte längre klarar att hålla inne alla år av självhat, självmordstankar och andra självdestruktiva idéer.

Vem som helst kan inte motstå att följa med på en barrunda, släktträff eller andra sociala aktiviteter eftersom de du umgicks tidigare med är exakt lika osäkra och har samma inre konflikter med känslor som du har, de är bara bättre på att gömma dem än dig. Så fort du har lyckats tagit dig upp och göra något som inte alla klarar av att göra och du sitter där med dina "vänner" blir verkligheten en aning deppigare... (Låter bilden tala för sig själv)

Utmana dig själv istället för ditt jävla ego...

Yours truly, Youngblood