Det finns flera livstilar och miljöfaktorer som är riskfaktorer för en kortare livslängd, så som rökning, stillasittande, och luftföroreningar. Det har däremot riktats mindre uppmärksamhet i den vetenskapliga litteraturen till sociala faktorer, som visat sig ha en likvärdig, eller till och med större inverkan på livslängd. Att känna en social samhörighet influerar psykologiskt och emotionellt välmående, och det är även bra för fysisk hälsa och det är en prediktor för ett långt liv.
3.5 miljoner människor följdes och en eventuell korrelation mellan social isolering och livslängd undersöktes. Deltagarna följdes i ca 7 år.
De fann att sannolikheten för ett kortare liv var:
26% högre hos deltagare som kände sig ensamma.
29% högre hos deltagare som kände sig socialt isolerade.
32% högre hos deltagare som bodde ensamma.
Resultaten föreslår att det kan vara bra för hälsan att leva med någon och att känna samhörighet.
Att vara isolerad handlar om huruvida det finns andra människor runt omkring dig eller inte. Att vara ensam handlar om att inte känna sig knuten till andra. Du kan känna dig ensam i ett rum fullt av människor.
Generellt kan ensamhet delas in i tre kategorier:
1. Situationell ensamhet. Socio-ekonomisk status och kulturell miljö bidrar till situationell ensamhet. Miljöfaktorer så som obehagliga erfarenheter, avvikelser mellan nivån av individens behov och sociala kontakter, migration, inter-personliga konflikter, olyckor, naturkatastrofer, kan försätta individen i situationell ensamhet.
2. Utvecklingsensamhet. Alla har en önskan av att känna intimitet eller har ett behov att känna sig förstådda av andra. Detta behovet är essentiellt för vår utveckling som människor. Somliga har ett högre behov för individualism och behöver få lära känna sig själva och att få utveckla sitt egna riktiga jag. För optimal utveckling så behövs en balans av båda. Om människor inte kan balansera de två, så resulterar det i en förlust av deras mening i livet, vilket i sin tur leder till tomhet och ensamhet hos den personen. Att känna sig otillräcklig, fattigdom, social marginalisering, och fysiska och psykologiska funktionshinder kan också leda till utvecklingsensamhet.
3. Inre ensamhet. Att vara själv gör inte nödvändigtvis att en person känner sig ensam. Det är uppfattningen av att vara ensam som gör personen ensam. Det finns en korrelation att de med låg självkänsla och lågt egenvärde uppfattar sig själva som mer ensamma än de med hög självkänsla och högt egenvärde. Anledningen till denna formen av ensamhet är personliga faktorer, som ångest, låg självkänsla, känslor av skuld och oduglighet.
Det är möjligt att be om att få specifika frågeställningar besvarade.
