Asocial
Jag borde verkligen sluta gå på sociala tillställningar såsom fester och krog liv som baseras på att mingla och röra sig bland många andra högljudda människor.
Oavsett om man är packad eller ej så är det alltid lika tråkigt.
Kille, 35 år. Bor i Södermanlands län. Är offline
Jag borde verkligen sluta gå på sociala tillställningar såsom fester och krog liv som baseras på att mingla och röra sig bland många andra högljudda människor.
Oavsett om man är packad eller ej så är det alltid lika tråkigt.
Same old story over and over again. For me anyways...
Att vara förälskad i ett koncept är jävligt värdelöst. Som teatralisk romantiker har jag dock inget annat val än att tvingas uppleva samma djupa tomhet dag ut och dag in. Samma längtan efter oändlig värme och hängivelse.
Jag vill sluta känna likgiltighet mot andras smärta. Sluta hata mänskligheten för den patetiska ras den egentligen är. Det är svårt då jag vet att det aldrig kommer hända. Jag kommer alltid leva med förakt som innersta känsla. Om jag inte hittar mitt undantag... Mitt undantag som skulle vårdas istället för att ignoreras. En i mina ögon totalt vacker skapelse, morbid och misantropisk. Kall och ljuvlig. Ensam och med samma brinnande längtan som den jag själv känner...
Då skulle jag nästan bli mänsklig och helt säkert lycklig.
Jag skulle gärna säga att jag inte söker efter kärleken men jag har inget val, och för varje gång jag är säker på att jag funnit en kandidat desto tydligare blir mitt skal av hat för det blir alltid fel.
As everyone, I have my ups and downs when it comes to mental tension.
The weird part about it all is that I never know when to expect it. I'm completly blind to my own emotions. No, emotions have nothing to do with your heart. When you learn that you are ready to be serious.
I figured it out a while ago.. and now my own head is playing tricks on me. More frequent than before too..
But it can't rain all the time, and after rain comes the sunshine. As a matter of fact, a few beams have already started to shine through. I've got a goal again. For the first time in over a year I know what I want and that strengthens both my resolve and my spirit.
The Master of Disaster is still very much inside of me, but the old Kid Storm has finally grown up to the King he was born to become, and he is more and more filling the place of his predecessor.. I don't think Disaster likes that switch very much, so he's trying to get me down but tell you what pal..
You ain't gettin me this time.
I'd like to round this shit off, by qouting a phrase from Demon[s] by Darkest Hour.
So don't give up on me, we can still pretend this is all just a game that'll work itself out in the end.
/King Storm, signing out.