Faans... Faan faan fan. Fan.

Jag är kär... Jag har inget minne av att det skulle vara så här jobbigt. Är förvisso bara osäkerheten om svaret som skrämmer mig just nu och inger denna djupa oro, blandat med lycka höll jag på att säga men jag mår mest bara dåligt för att jag inte har den blekaste aning om vad fan kvinnan tänker.

Fy. Jävla faan. Vad svårt det är att vänta. Fy. JÄVLA fan.. vad mitt hjärta bara fortsätter att kännas jobbigt. Varje sekund sen jag for har det varit så här. Jag orkar inte låta mina tankar fara längre och därför heller inte ventilera det till er. Men faan. Helvetes jävla faan för att jag ska gå och bli kär bara sådär. Fast tamigfan om hon inte är förbannat jävla fantastisk! Helvete vad söt hon är! Faan kan jag inte bara få vara där igen för? Faan kan jag inte bara få svar så att jag slipper ha en jävla tyngd i bröstet timme ut, timme in?

Faan vad kär jag är. Helvete vad bra hon är.