Att känna sig ensam...

... är ett intressant fenomen. I min erfarenhet är det svårt att känna sig ensam när man är så målmedveten att målet är syret i ens lungor. Men det är en fragil mättnad. För när målet fallerar är man som ensammast. Ingen att vända sig till, ingen som kan fånga upp en i fallet. Det är därför ett sammanhang och meningsfullhet i sociala relationer är ytterst viktigt. Men det var något jag lärde mig först senare i livet och idag vårdar jag mina relationer. Jag gick från att känna mig proppmätt till utsvulten, till att ha någon att dela en måltid med. Idag förstår jag.