Theawakened94s blogg

Imorgon lämnar man tonåren bakom sig och hälsar det mytomspunna vuxenlivet välkommet
Kan ju inte säga direkt att det är en fröjd att fylla 20 men whatever liksom, jag är fortfarande bara 16 i skallen ^^
Känner på mig att det blir en del folk som ska ha sprit på systemet nu när de har en vän som fyllt 20.
Känns skönt att ha makten i såna lägen. Kommer dock inte köpa ut. Vill man ha sprit får man ordna det själv.
Kommer själv inte handla så ofta på systemet med tanke på att jag sällan dricker mer än på fester osv.
Antar att min sista dag som tonåring spenderad lugnt och stilla hemma framför datorn. Har en strawberry cheesecake ben&jerry glass som väntar i frysen så den ska avnjutas senare idag ^^

Tar detta med att fylla 20 som vilken födelsedag som helst.

Oscar Signing out

Denna veckan har känts väldigt bra faktiskt, har stigit upp runt 6 tiden ungefär varje morgon och har sovit ut ordentligt.
Tror faktiskt jag börjar få in rätt sömnmönster nu och det är bra. Har inte känt mig trött förän på kvällen när jag borde känna mig trött och har gått och lagt mig i lagom tid varje kväll. Eftersom jag haft såna enorma sömnproblem senaste tiden så har detta varit ett stort steg i rätt riktning. Har även möblererat om på mitt rum på skolan så det känns nytt och fräscht. Spenderat tid med min fina flickvän och umgåtts med vänner och haft tid för studierna. Känns bra som fan och jag hoppas det kan fortsätta såhär bra i fortsättningen.

Oscar signing out

Idag är det 3 veckor sen mitt beslut att sluta röka togs
och jag känner mig stolt över mig själv att jag stått emot och stått ut.
Har blivit erbjuden,känt suget och velat fram och tillbaka men har inte ens så mycket som hållit en cigarett på 3 veckor idag och det måste jag säga känns otroligt givande och belönande. Mitt beslut den här gången har varit starkare än de tidigare besluten. Jag har inte behövt "Efter maten ciggen" "Morgon ciggen" eller någon annan form av daglig vanecigarett. Det är viktigt att sen komma ihåg att inte räkna dagar och veckor eller månader sen i fortsättningen utan bara fortsätta leva normalt utan dem som om att jag aldrig rökt för annars kommer de sitta i huvudet som en flisa man inte väljer att plocka ut. Min kondition är bättre, min trötthet och slöhet har minskat och jag mår bra. Har fått en vändning i mitt fysiska men även psykiska välmående av att jag stått emot att röka och det tänker jag fortsätta med. Fuck cigaretterna och lev ditt liv till fullo. Fimpa ciggen och kasta paketet och lägg pengarna på något bättre :)


Oscar Signing Out

Han ser sig själv i spegeln och ser en gestalt
En människa som tror sig ha förlorat allt
Kan han se det ur ett annat perspektiv
Får han någonsin ordning på sitt liv
Han vill så gärna kunna vara bra
Han kämpar hela tiden för det han vill ha
Han kämpar, slåss och strider
Mot det som gör att han lider
Alla säger bara gör som vi
Han svarar, jag känner mig instängd när jag vill vara fri
Någon har låst fast frihetens vingar på min rygg
Jag känner mig vilse och kall när jag vill känna mig varm och trygg
Jag kan inte resa mig för jag vet att mina ben inte vill
Hur ska jag kunna röra mig framåt när det känns som att tiden står still
Snälla ta min hand och led mig rätt
Ingen lovade mig att livet skulle vara lätt
Här är jag med en vilja så svag
Jag hoppas hela tiden att jag ska klara mig en till dag
Det finns många som bryr sig och vill mig väl
Att jag mår piss då och då har väl sina skäl
Jag hoppas på ett ljus som ska skina starkt och klart
Ett ljus som ska leda mig till en ny start

How many tears have i shed before
how many times have i begged for more
How many people have i watched go
How many people first said yes but then said no
I have been heartbroken and torn inside
I have been forced to swallow my pride
Then someone came and turned the tides
A person that could see my good sides
I feel that you are a blessing from above
Now i want to give you all my love

Vem visste att livet skulle vara en kamp
Jag är en skateboard och livet är en ramp
Utan en ledsagare och ett nödvändigt stöd
Vem ska då hjälpa mig när jag är i nöd
Jag kan inte klara detta på egen hand
Jag är vilse ute till havs och hittar inte land
Sjung en sång som lugnar mitt oroade hjärta
Jag kommer inte ihåg sist jag kände denna smärta
Jag kan inte hitta min väg jag finner inget slut
Vem ska öppna dörrarna när jag vill komma ut
Sträck ut din hand och lär mig att stå
Vågar du stanna eller vill du bara gå
Jag springer runt i ändlösa ringar
Kommer du hjälpa mig att flyga när jag funnit livets vingar

Tänkte skriva av mig lite tankar här eftersom detta är något jag tänkt fram och tillbaka på ett tag
Under höstlovet så fick jag ett samtal från pappa. Han frågade om jag kunde hjälpa till med flytten från stugan som han mamma och farfar byggde tillsammans när jag var liten. Det kom som en chock för mig att det skulle säljas för jag visste ingenting om det innan han ringde. Självklart hjälpte jag till men det var väldigt svårt att flytta alla saker därifrån eftersom den stugan och skogsområdet där har varit en stor del av min uppväxt. Kände jag att jag behövde komma iväg så gick jag en promenad i skogen runt sjön och upp för ängarna och var för mig själv. Jag tog mitt fiskespö och drog ner och fiskade, ibland med kompisar och ibland helt själv. Jag har badat i sjön så många gånger och allt som krävts har varit en 5 min promenad ner till sjöns badplats. Vi har haft många roliga minnesvärda fester där. Det känns som en bit av mig själv lämnats kvar i skogen och vid stugan. Jag tänker inte så ofta på det men när jag väl gör det så känns det konstigt och ledsamt att veta att jag aldrig mer kommer sova i den stugan, aldrig mer ta dit vänner som jag hittar på grejer ihop med eller något sånt. För andra kanske det inte hade varit en big deal men eftersom jag har svårt för att säga hejdå permanent till något och det just handlar om en plats med så många fantastiska minnen och saker man gjort kring som varit med hela ens liv hittills så känns det jobbigt att tänka att man inte kommer tillbaka dit mer. Skogen omkring där har format mitt spirituella jag. Jag har gått långa promenader för mig själv och funderat fram och tillbaka på livet, vem jag är,vad jag vill bli osv. Jag vet att man får blicka framåt och komma ihåg de stunder man haft det som bäst där.
Som liten kastade jag och farfar hästskor i trädgården, jag spelade fotboll med pappa, jag klättrade i träden på tomten,
jag följde med mina syskon till sjön och badade och massvis med andra roliga saker. Nu bor mina syskon i på olika håll i världen. Min bror i Berlin och min syster i London. Min farfar är gammal och långt ifrån lika pigg som då.
Pappa börjar också få åren bakom sig och för mig är det betungande. Det känns lite splittrande.
Själv håller jag också på att komma in i vuxenlivet, fyller snart 20 år och det är också konstigt..känns som att det var förra året man var barn liksom. Jag saknar min barndom och jag saknar lättsamheten i alla saker som omgiver en när man är barn. Nu hänger ansvar en i ryggen och man kan knappt ha kul längre utan att folk ska klaga på att man ska ta tag i saker istället för att "lata" sig. Tider då allt stod stilla och allt var perfekt, människor som man älskade och saknar,
platser man sett, saker man gjort ensam eller tillsammans med andra och minnen som aldrig kommer glömmas.
Det gäller att vara stark och se framåt och hoppas på att framtiden ska vara ljus men att man ändå alltid ska komma ihåg de där somriga eftermiddagarna när man grillade men familjen och vänner och bara var nöjd med allt som det var.
Hejdå stugan på Fru Thales väg 12, tack för allt <3

Var på sjukhuset idag med mamma för att kolla upp vad som kan vara fel med mina lungor och det visar sig inte vara en lunginflammation som vi trodde utan att mina flimmerhår håller på att återhämta sig efter allt mitt rökande. Jag har bestämt mig för att sluta och aldrig igen stoppa en enda jävla cigarett i käften. Jag vet att jag kan klara det.
Det enda som krävs är vilja och att anledningarna till att man slutar väger mer än anledningarna till att man fortsätter.
Har haft en utdragen förkylning som jag hoppas ska försvinna snart för det börjar bli irriterande att inte kunna orka göra något för kroppen ömar och värker. Men som sagt hejdå cigarettjävlar är inte er slav längre och ska lägga mina pengar på viktigare roligare saker.

Oscar Signing out

Upptäckte alldeles nyss något som jag inte vet om jag kommer gilla eller inte.
Nintendo har redan börjat planera sitt nya tillskott till The legend of Zelda serien. Som säkert de flesta vet redan är min absoluta favorit spelserie i världen. Hyrule Warriors kommer vara namnet på det nya tillskottet.
Jag är ett stort fan av zelda serien och har varit det i snart 13 år. Blev först introducerad till Ocarina of time som är favoriten. Blev så förälskad i hyrule alla raserna, karaktärerna, musiken, miljön, de känslor som spelet förmedlade och självklart spelkänslan. När jag klarade spelet var det som att lägga ifrån sig en bok som man inte kunnat släppa ifrån sig.
Jag visste sen tidigare att zelda var ett spel och hade varit nyfiken på det länge så när ocarina of time var avklarat utforskade jag vidare på vilka fler spel som släppts. Majoras mask var nyligen släppt och jag kunde inte hålla mig. Jag lånade spelet av en vän och tyckte det var underbart, än en gång hade nintendo lyckats göra ett spel som var omöjligt att sluta spela. 13 år har gått och zelda serien har utvecklats och förändrats grafikmässigt och jag fick reda nyss på att hyrule warriors var på gång. Jag vet inte vad jag ska tycka riktigt. Alla tidigare zelda spel har varit pussel lösande och unika spel men så kommer hyrule warriors som ser ut som nintendos dåliga imitation av dynasty warriors.
Vad jag förstår ska spelet föreställa det stora kriget som bröt ut i hyrule efter trekraften innan kungariket blev uppdelat och de olika raserna förflyttade sig dit. Men jag känner att den historian kunde hållt sig till att ha varit historia och inte blivit ett spel. Dessutom Så förklaras det i Ocarina of Time när link får reda på att han är en hylian och inte kokiri att hans mamma flydde undan kriget in i skogen och lämnade han där under deku trädets skydd. Men i Hyryle warriors spelar man som link. Jag vet att link inte är samma person i varje spel utan hjältens själ väcks upp i en annan karaktär men när link väl blir lämnad i kokiri forest inser deku trädet att han är viktig och kan ha stor innebörd för hyrules framtid. Med stor sannolikhet pga av att han bär modets trekraft. Detta går inte ihop alls. Om de nu ska göra detta hoppas jag de funderar ut ett sätt att inte blanda ihopa deras tidigare historia med den som involverar kriget.
Bild från Hyrule Warriors
Jag hoppas inte detta blir ett snedsteg för zelda serien för den har varit stark länge och jag vill inte att den ska bli en försäljningsvara som bara görs för att få in pengar. För då blir den aldrig bra.

Oscar Signing out

Imorse kl 8:20 somnade min mammas farmor in och lämnade oss. Det finns inte mycket att säga, under min livstid hittills har jag inte lärt känna henne så himla bra men jag känner ändå sorg för min morfar och min mamma.
Lyckligtvis somnade hon bara in. Hon var med varje julafton jag firade tillsammans med släkten på mammas sida och kom alltid med et kuvert med pengar när jag fyllde år. Hon var alltid en glad människa och det är mycket tråkigt att hon gått bort och jag hoppas hon får frid. Eyvor Debäck 1928-2014 Vila i frid <3