tallefjants blogg



Tjej, 30 år. Bor i Växjö, Kronobergs län. Är offline

tallefjant

Senaste inläggen

bra dag trots allt
14 maj 2012 kl. 20:27
blottar min själ på Internet, så dum är jag
14 maj 2012 kl. 00:23
shobido, jo jag vill va' som duu-uu-u
13 maj 2012 kl. 13:08
liten, utslängd och lite irriterad
10 maj 2012 kl. 22:49
Jag är lika dum som jag är klok, säger han
7 maj 2012 kl. 22:50
drömmen om dig och mig, mig och dig
7 maj 2012 kl. 10:18
Helt okej ändå
5 maj 2012 kl. 10:34
jajaja
24 april 2012 kl. 13:37
nämen, vad har du gjort nu louise...
8 mars 2012 kl. 00:19
Tjoflöjt!!
4 mars 2012 kl. 14:54
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: louise Civilstatus: Upptagen
Läggning: Bisexuell
Intresse: Poesi
Bor: Kartong
Politik: Anti-allt
Dricker: Diverse
Musikstil: Annat
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2009-04-09

Event

tallefjant har inte lagt till några event än.

vill du förändra en människas diagnos?

Vissa människor får mig att tappa hoppet om människan. Men sen finns det alltid några som får mig att finna hoppet igen. Och när detta händer tänker jag på hur jag alltid sa att jag tappat hoppet om människan helt och hur jag läser om andra som har tappat hoppet helt.

Men usch och fy säger jag till er, jag säger nog usch till mig själv för att jag sagt det en gång i tiden. För det är så lätt att bara se det som är negativt, det man inte får, det som är dåligt och det som inte är tillräckligt. Men vi har så svårt att se det som är bra, vi har så svårt att lägga märke till de där underbara små sakerna.

För det är en underbar känsla när man får ett leende, en kram, en komplimang eller kanske ett sms? Folk har säkert tjatat om detta hundra gånger, att man ska göra dessa små saker för att de kan förändra ens dag helt. Men det är faktiskt sant.

Jag är bara ledsen att jag inte upptäckt detta tidigare för min egna del, det så så ofta som jag tänker på sånt här och utför handlingarna som krävs på andra och helt glömmer bort mig själv. Glömmer bort att tänka på de där fina sakerna som händer på dagarna.

Men det ska vi ändra på genast. Det tycker jag att ni som inte insett detta förens nu ska med. Uppskatta de små sakerna. För jag tror att de är de små sakerna som gör att vi kan fortsätta framåt.


För jag minns så tydligen en tid då jag inte fick dessa små saker, låste in mig och gick in i depression. För att sedan med denne diagnos behöva gå igenom det värsta jag har varit med om under mitt liv.

Så ungdomar, ett leende, en kram, en komplimang eller ett hej. Så jävla jobbigt är det inte. Va snäll mot dina medmänniskor. Du kan förändra en diagnos så lätt, så ta den chansen.
- nu
.


Logga in för att kommentera
Skrattfeber Tjej, 30 år

Det är lite av en ungdomsgrej att tänka sådär negativt tror jag, sällan man hör att vuxna går omkring och tänker negativa tankar och går ner sig totalt om det inte hänt något otroligt dramatiskt.
Jag var själv sådär äckligt negativ förut, men jag växte ifrån det tror jag.
Men det är sant det där med att småsaker kan göra ens dag, men jag tror att det är lika viktigt att koncentrera sig på att inte bryta ihop totalt av alla små negativa saker som händer.
Hm, det blev lite flummigt!

tallefjant Tjej, 30 år

Du har så rätt så rätt!
men jag tror ändå att man lättare ser negativa saker i världen, tyvärr!
men ungdomar tänker nog mer så, det har du nog rätt i.
jag har nog växt ifrån det med nu, skulle jag tro.
haha, jag förstod nog rätt bra endå! ;)

Grevinnan Kille, 31 år

*Kram* :3

tallefjant Tjej, 30 år

haha aw!