Intressen

Beslut, massvis med beslut. Det är lustigt det där, att andra kan göra beslut åt en själv. Hur de kan ta ens åsikt och tycke och besluta något helt annat. Det är lustigt det där, att andra människor kan ta beslut som gäller mig och mitt välmående.

Det intresserar mig på ett sätt, men endå gör det mig helt ointresserad. För samtidigt förundras jag över hur människor tänker när de tar beslut över andra, hur de kan leva med sig själva efter att de tagit fel beslut. Men samtidigt tänker jag inte ens på det, för samtidigt vill jag inte tänka på det. Då spricker hela jag.

Det är lustigt att individer maler på om att de vill ens bästa men inte lyssnar på vad man har att säga, det är lustigt hur individer som jobbar med barn och ungdomar beter sig som robotar och automatiskt svarar och pratar.

Det gör mig sorgsen att så få människor kan ge en ett personligt vetande och faktiskt bry sig. Men det gör mig glad att veta att jag träffat en av de människor som faktiskt gav mig personligt vetande och faktiskt brydde sig. Det kommer jag alltid att ha med mig. För det tjänar väll ingenting till att tänka på allt det som gör mig sorgsen?

Just nu väntar kvällsmat på mig. Två pojkar sitter skrattandes vid datorn bredvid, de kom för att besöka mig. Vilket känns trevligt. Men nu kan jag ine undgå att tänka att jag önskar att jag var dem.

Tack och hej, kvällsmaten har ingen nåd och den väntar nog inte mycket längre. Oj, juste, mötet idag gick inte alls bra. Men det kanske ni förstod.