Otrevliga lärdommar för dagen

Jag blir irriterad på ovetande människor, jag är trött på deras inkompetens. Jag kan inte hantera deras okunnighet. Jag blir irriterad på lögner, jag är trött på deras kroppsliga lögner. Jag kan inte hantera deras sätt.

Just nu är jag både sjukligt lycklig, men även sjukligt sorgsen. Jag skriver på min skoldator, råkar alltid klicka på caps lock, det är lite irriterande. Men det är inte därför jag är sorgsen, nej, jag har blivit lurad. Lurad av en individ som betydde lite väl mycket för mig. Egentligen får jag nog skylla mig själv, jag öppnade mig för en människa och ändå har jag lärt mig att inte göra det. Men jag antar att människan i mig sa att det skulle vara annorlunda denna gången.

Men tyck inte synd om mig, jag får skylla mig själv och det vet jag. Under hela mitt, rätt så korta än så länge, liv så har jag fått lära mig att inte öppna mig för någon. Ändå skulle jag göra det bara för denna gången. Usch.

Sådana misstag äcklar mig.

För de är ovetande, inkompetenta, okunniga och lögnaktiga människor. Det är sådana som inte förstår och inte vill förstå heller. Det är de människor jag i smyg bränner på bål och äter till frukost. Det är sådana människor jag vet att alla avskyr, men bara i smyg. För i denna ytliga värld avskyr vi bara ytligheten själv. Usch.


Jag tänkte att jag skulle göra ett lärorikt inlägg, ett sådant man kan läsa och inse "ahh!" men jag kom inte på något som var lärorikt nog för dagen. För idag har jag nog bara lärt mig att just mitt liv är bättre när mina medmänniskor är ovetandes. Inte för att något hände, utan för att jag fastnade i mina tankar och på hur allt är.
och det var ingen trevlig lärdom. - Så jag antar att detta är jag, louise, som stänger in sig igen.