Matte!
Pastmaster
Kille, 33 år
Citat från sinuskurva
Så ifall man verkligen gillar matte bör man inte läsa civilingenjör? ^
Ifall man är intresserad av att tillämpa matte utan någon djup förståelse ska man läsa till civ. ing.
Som Jimmy säger har man inte tillräckligt med tid att lägga in djupförståelse matte när tempot ska hänga med allt annat såsom programmering, fysik och modellering.
Som du lärde dig att räkna på gymnasiet fast på en mycket högre nivå är den matten du kommer att stöta på. Renodlat matteprogram är att komma till en helt annan dimension. Du tänker mer analytiskt med matten. Du tänker inte lika ytligt som civ. ing. Börjar du jobba med matten från dag 1 kommer du inte ha några bekymmer med matten på civ. ing, däremot matte kandidat är helt åt fanders för dem som "tror" de uppskattar matte. Den befinner sig på en helt annan nivå. Matte kandidat på LTH är bättre i matte än de som läser TM eller TF.
För de som är medelmåttor i matte passar
Kemiteknik, Bioteknik, Lantmäteri, Väg och vatten, Brandingenjör, Ekosystemteknik, Medicin och teknik, Maskinteknik och Industriell ekonomi.
För de som behärskar matten med någorlunda förståelse passar
Elektroteknik, Datateknik, IT, TM och TF.
Men aldrig någon djup förståelse för man hinner inte.
Dopeslut
Kille, 35 år
Citat från Jimmy
Citat från Dopeslut
Väljer du istället Teknisk fysik eller Teknisk matematik så kommer du läsa matematik på i princip den högsta/mest intensiva nivå som ges utav svenska universitet.
Nja. Under de tre första åren på Teknisk Matematik på Chalmers läser man exempelvis...
...6 hp Flervariabelanalys (vi på matematikprogrammet läser 15 hp),
...inga kurser i enbart linjär algebra utan de kombineras med bl a geometri (vi läser 15 hp ren linjär algebra),
...15 hp matematisk statistik inkl sannolikhetsteori (vi läser 22.5 hp)
Etc. Alla siffror rör obligatoriska kurser under de tre första åren, både på TM och på mitt program. På Teknisk Matematik läser man inte heller någon renare matematik, så som ren algebra. Inga algebraiska stukturer, ingen talteori, ingen galoisteori, ingen topologi, ingen differentialgeometri, osv.
Teknisk Matematik är bra på att ge eleverna de verktyg som behövs inom industrin och att ge eleverna möjligheten att välja mer teoretiska matematikinriktningar efter de första tre åren, men de är på tok för upptagna med att läsa fysik, programmering och modellering för att man ska kunna påstå att matematiknivån är bland den högsta på svenska universitet. Den finner man hos matematikprogrammen. Jag är bara inne på min fjärde termin på GU:s matematikprogram och samtliga kurser från och med nu, till och med den sjätte terminen, läses tillsammans med Chalmers masterstudenter.
Det gör mig frustrerad att läsa att du blandar in hp i det här; När ska folk fatta att antalet hp inte säger ett jävla skit om hur mycket man faktiskt har läst..? Vi på F och TM är konstant underbelönade med kurspoäng, av den enkla anledning att vi läser uppåt 25% (och då tar jag inte i överkant) fler kurser än de andra civilingenjörsprogrammen men den slutgiltiga poängsumman ska ändå vara den samma oavsett program (värst drabbade av detta blir vi F:are då vi oftast läser tre eller t.o.m. fyra parallella kurser, när det "normala" är två.) D.v.s. hp är helt icke-representativt för att jämföra kurser. Jag kan inte nog understryka detta faktum.
Sedan kan du mycket möjligt ha en poäng i att ni studerar t.ex. fler grenar av topologi och abstrakt algebra, talteori etc., då ni har tid för detta. Det innebär dock inte alls att matematiken på F och TM är mindre abstrakt. T.ex. dina antaganden om den lin.alg. vi läser stämmer inte alls. Att kurserna råkar heta Linjär algebra och geometri respektive Linjär algebra och numerisk analys säger ingenting om nivån på varken lin.algebran i sig eller den geometri resp. numeriska analys som dessutom tillkommer i dessa kurser. Studiet av linjär/abstrakt algebra fortsätter sedan t.ex. i kurserna i kvantmekanik och relativitetsteori där operatorer och tensoralgebra är helt fundamentala byggstenar och verktyg.
Jag skulle säga att det i såna fall är matematikens bredd som skiljer, snarare än djup/abstraktion, mellan programmen i fråga
Jimmy
Kille, 33 år
Av den del som jag citerade i mitt förra inlägg:
Citat från Dopeslut
Väljer du istället Teknisk fysik eller Teknisk matematik så kommer du läsa matematik på i princip den högsta/mest intensiva nivå som ges utav svenska universitet.
tolkade jag "läsa matematik" som kurser i matematik, inte kurser där man lär sig samt använder matematik men som hör till ett annat ämnesområde (oavsett hur central matematiken är inom det området). Kurser i kvantfysik och relativitetsteori använder absolut mycket matte och man lär sig absolut mycket matte i de kurserna men de är fysikkurser, inte matematikkurser, och därför räknade jag inte med dem. Det kan låta onödigt petigt av mig, men kort sagt delade jag in kurserna i två kategorier: Matematik för matematikens skull, och matematik för att beskriva något annat än matematik.
Det enda antagandet jag har gjort gällande era två obligatoriska linjär algebra-kurser är att ni dessutom läser geometri respektive numerisk analys i de kurserna och det gör ni, det är ett faktum. Jag har varken påstått eller antagit att de delar av era kurser som klassificeras som ren linjär algebra, har trivialt innehåll.
Ska vi båda gå med på att säga att matematiknivån på TM & TF är bland den högsta i Sverige om man begränsar sig till att titta på de matematiska grenar som ni faktiskt läser och att detsamma inte gäller er matematiknivå i helhet? Jag tror nämligen att vi i stort talar om två olika saker: Du talar väsentligen om spetskompetens'ish (lite trubbigare men också lite bredare) inom ett ganska fåtal områden, jag talar om nivå på matematik i större allmänhet. Jag anser nämligen att matematisk nivå i större allmänhet (vilket alltså inkluderar bredd) är ett viktigt mått på matematisk nivå.
Ifall du skulle svara "Nej, bredd är inte jätterelevant som mått på matematisk nivå, nivå på spetskompetens är det enda bra/relevanta måttet på matematisk nivå" så har jag ett antal "spetsare" på mitt program att introducera dig för; de har inte bredden, men nivån är trevligt hög - ja, relativt till antalet terminer de har läst, dvs. De är ju inga doktorer ännu.
Dopeslut
Kille, 35 år
Citat från Jimmy
...inte kurser där man lär sig samt använder matematik men som hör till ett annat ämnesområde (oavsett hur central matematiken är inom det området). Kurser i kvantfysik och relativitetsteori använder absolut mycket matte och man lär sig absolut mycket matte i de kurserna men de är fysikkurser, inte matematikkurser, och därför räknade jag inte med dem.
Jag förstår ditt tänk. Jag håller dock bara delvis med; Vi talar här om grenar av fysiken som på sätt och vis endast existerar i ren matematisk form. Som jag ser det så är åtminstone den första kursen i (fundamental) kvantmekanik så gott som ren funktionalanalys, där en stor del av uppgifterna har denna karaktär:
Det enda jag egentligen försöker förmedla här är en tydligt motargumentation till påståenden som att matematiken på civilingenjörsprogrammen (nu talar jag då företrädesvis för F och TM) inte skulle vara speciellt djupgående, och andra dumheter som yttrats av t.ex. Mechanicundtermo ovan:
Ifall man är intresserad av att tillämpa matte utan någon djup förståelse ska man läsa till civ. ing.
vilket kvalar in till månadens mest världsfrånvända påstående (inget personligt menat).
För att återknyta till sinuskurvas ursrpungliga fråga:
Så ifall man verkligen gillar matte bör man inte läsa civilingenjör?
så skulle jag då modifiera mitt tidigare svar med ett litet tillägg:
Citat från dopeslut
Ett civilingenjörsprogram i allmänhet innehåller stora mängder avancerad och djupgående matematik, åtminstone på landets klassiska tekniska universitet (Chalmers, KTH, LTH, etc.) Dock varierar det givetvis mellan olika civilingenjörsprogram på skolan; Väljer du t.ex. typ Maskin, Väg och vatten eller Industriell ekonomi kommer matematiken troligtvis vara på en relativt beskedlig nivå. Väljer du istället Teknisk fysik eller Teknisk matematik så kommer du läsa matematik på i princip den högsta/mest intensiva nivå som ges utav svenska universitet, möjligtvis undantaget rena matematikprogram.
Så antar jag att åtminstone jag och Jimmy är överens i frågan.
Jimmy
Kille, 33 år
Prima!
Jimmy
Kille, 33 år
Proof by contradiction "is one of a mathematician's finest weapons. It is a far finer gambit than any chess gambit: a chess player may offer the sacrifice of a pawn or even a piece, but a mathematician offers the game."
- G. H. Hardy
sinuskurva
Tjej, 30 år
Citat från Dopeslut
Citat från sinuskurva
Så ifall man verkligen gillar matte bör man inte läsa civilingenjör? ^
Vet inte var ifrån du fått denna uppfattning, men den är ungefär så fel den kan bli. Ett civilingenjörsprogram i allmänhet innehåller stora mängder avancerad och djupgående matematik, åtminstone på landets klassiska tekniska universitet (Chalmers, KTH, LTH, etc.) Dock varierar det givetvis mellan olika civilingenjörsprogram på skolan; Väljer du t.ex. typ Maskin, Väg och vatten eller Industriell ekonomi kommer matematiken troligtvis vara på en relativt beskedlig nivå. Väljer du istället Teknisk fysik eller Teknisk matematik så kommer du läsa matematik på i princip den högsta/mest intensiva nivå som ges utav svenska universitet.
Fick den uppfattningen ifrån det som stod tidigare, ifall det inte framgick med "^", dvs: "Innehållet är ungefär detsamma på mattekurserna men det går mycket mer på djupet på matte kandidat än civilingenjör där man går genom ett begrepp bara med syftet att studenterna skall ha sett det. Tentan på civ.ing handlar för det mesta på att räkna fram ett tal och möjligtvis memorera ett bevis från boken så får man garanterad 4. Medan på matteprogrammet handlar det mer om att visa/härleda ett påstående är falskt eller sant, jämföra två matematiska uttryck, utveckla ett uttryckt och det kräver mer förståelse."
Obaka
Tjej, 32 år
Leo är student vid LTH. Efter en tids observerande har han kommit fram till att tiden från det att väckarklockan ringer till det att han sitter i lektionssalen kan anses vara normalfördelad med väntevärde 50 min och standradavvikelse 9 min. Beräkna sannolikheten att Leo kommer för sent till lektionen som börjar 8.15 om hans väckarklocka ringer 7.11. Svara med tre decimaler.
Tänker att: P(X<54) = 1 - P(X>/= 54) = 1 - F(54), för går det mer än 54 min så har han kommit försent.
Vet dock inte hur jag ska tänka mer... Tänker att x=54, 54-50/9, kollar upp värdet i tabellen och får 0,6700. Vad är det jag ser då? Är det för det exakta värdet 54 min i tabellen jag ser? eller allt under 54 min? osv... hur ska jag gå vidare härifrån?
Jimmy
Kille, 33 år
Citat från Nue
Leo är student vid LTH. Efter en tids observerande har han kommit fram till att tiden från det att väckarklockan ringer till det att han sitter i lektionssalen kan anses vara normalfördelad med väntevärde 50 min och standradavvikelse 9 min. Beräkna sannolikheten att Leo kommer för sent till lektionen som börjar 8.15 om hans väckarklocka ringer 7.11. Svara med tre decimaler.
Tänker att: P(X<54) = 1 - P(X>/= 54) = 1 - F(54), för går det mer än 54 min så har han kommit försent.
Vet dock inte hur jag ska tänka mer... Tänker att x=54, 54-50/9, kollar upp värdet i tabellen och får 0,6700. Vad är det jag ser då? Är det för det exakta värdet 54 min i tabellen jag ser? eller allt under 54 min? osv... hur ska jag gå vidare härifrån?
Enligt uppgiften är "tiden från det att väckarklockan ringer till det att han sitter i lektionssalen" normalfördelad, det är alltså detta som är X:
X := "tiden från det att väckarklockan ringer till det att han sitter i lektionssalen"
Du ska beräkna sannolikheten för att Leo kommer försent, dvs sannolikheten att det tar mer än 54 minuter för Leo att komma fram till och sätta sig i lektionssalen. Så det är ett fel du har råkat göra, du ska beräkna
P(X > 54)
inte
P(X < 54)
Märkligt nog kommer du ändå få samma resultat F(54), ty
F(k) = P(X <= k) = 1 - P(X > k), inte = 1 - P(X < k)
så det är möjligt att du bara har råkat vända på olikhetstecknen av misstag. Hursomhelst. Nästa steg är att göra precis som du har gjort: Normalisera X genom att definiera Y := (54-50)/9 som blir normalfördelad med väntevärde 0 och standardavvikelse 1, varefter du kan slå i en tabell.
Som du redan vet kommer tabellen ge sannolikheten ~67% och detta representerar sannolikheten att X > 54, dvs att antalet minuter det tar för Leo att komma fram till och sätta sig i salen är större än 54 minuter, dvs sannolikheten att Leo kommer försent över huvud taget (hurpass sent är irrelevant), vilket ju är vad du är ute efter. :)
Obaka
Tjej, 32 år
Oh, jag satte dem bara fel ^^;
Men nice. Tack för hjälpen! Vi har inget facit till dessa uppgifter, så man blir osäker på om man tänkt rätt.
BlackenedDeath
Kille, 30 år
Något tips på vad man borde påminna sig själv lite extra om inför högskoleprovet?
Obaka
Tjej, 32 år
Kolla i gamla kurser i matematik A, B och C... vet dock inte med ert system vad som ingår med vad :/ Bästa du kan göra är egentligen att göra gamla prov. Inte för att jag någonsin pluggat inför högskoleprovet.
Jimmy
Kille, 33 år
Citat från Nue
Oh, jag satte dem bara fel ^^;
Men nice. Tack för hjälpen! Vi har inget facit till dessa uppgifter, så man blir osäker på om man tänkt rätt.
Ingen orsak!
Mm, jag är tyvärr väldigt van vid bristfälligt facit. I min nuvarande statistikkurs har t ex kapitel 8 75 st uppgifter men bara facit till 22 st av dem, och helt utan förklaringar; själva uppgifterna kan vara världens wall of text med flera deluppgifter, medan facit kan välja att bara besvara någon deluppgift och skriva typ "mu_0 = 16.25, xi_0 = 80".
Obaka
Tjej, 32 år
Jo precis! Väldigt frustrerande då man vill ha med delstegen så man kan komma in i hur tänket fungerar.
En liknande uppgift:
Vikten hos en slumpmässigt vald 10-årig flicka i Sverige anses vara normalfördelad med väntevärde 35 kg och standardavvikelse 3.6 kg. Tjugofem flickor väljs ut och vi beräknar deras medelvikt. Vad är sannolikheten att medelvärdet understiger 33.25 kg? Svara med tre decimaler.
Då jag får ett negativt normaliseringsvärde så letar jag upp värdet i tabellen därefter 1-F(-z), och då får jag 0.008. Det låter rimligt eller? Sannolikheten känns rätt låg tycker jag då den ändå är innanför standardavvikelsen?
Jimmy
Kille, 33 år
I min andra kurs, Algebraiska Strukturer, finns det bara facit till varannan uppgift som ligger före de dubbla strecken (i följande fall finns alltså inget facit till uppgifterna 27.9 och framåt - notera att det finns tre uppgifter till på nästa sida.) Jo tjena.
Klicka på bilden för att se den i fullskala.
Citat från Nue
Jo precis! Väldigt frustrerande då man vill ha med delstegen så man kan komma in i hur tänket fungerar.
En liknande uppgift:
Vikten hos en slumpmässigt vald 10-årig flicka i Sverige anses vara normalfördelad med väntevärde 35 kg och standardavvikelse 3.6 kg. Tjugofem flickor väljs ut och vi beräknar deras medelvikt. Vad är sannolikheten att medelvärdet understiger 33.25 kg? Svara med tre decimaler.
Då jag får ett negativt normaliseringsvärde så letar jag upp värdet i tabellen därefter 1-F(-z), och då får jag 0.008. Det låter rimligt eller? Sannolikheten känns rätt låg tycker jag då den ändå är innanför standardavvikelsen?
(vänta, jag uppdaterar mitt svar)
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet