Elle, när ska det bli inne att vara som jag? Blek och feg och sä

JAG SKA VARA PÅ OMSLAGET!!!! Omslaget, vänner! Visserligen är det en gratistidning som de flesta slänger utan att läsa och inte Elle, men ändock. Det är inte alla som får vara med om det under en hel livstid. Jag kommer förmodligen få ett helt uppslag med.

Det var inte jättebesvärligt att bli fotograferad; jag fick se bilderna i displayen och faktiskt ville jag inte skära av mig ansiktet trots att jag log rätt fult. Är väl inte direkt den mest fagra kvinnan i Halmstad, det kan väl ingen förfäkta, men det är irrelevant. Minsann känner jag så: mitt utseende är irrelevant. Mitt utseende är inte anledningen till att jag är med i tidningen, utan det är min autism.

"Du nämnde inga namn väl?", undrade pappa oroligt. Som om jag skulle hänga ut personer. Fast jag ska inte säga att tanken inte lockar mig. Typ "*Namn* i klass 8C Trönningeskolan är en riktig djävla bitch, och förstörde mina tonår". Bara fuck you, nu hänger jag ut dig i lokaltidningen som hämnd. Det verkar nog lite småsint, men man måste ju inte vara the bigger person jämt. Att vara det är väldigt överskattat, anser jag. Antagligen enbart därför att jag aldrig är det... Förutom nu; för jag hängde inte ut någon i lokaltidningen.