Den upplyste kvinnan

Sara har alltid tyckt att världen inte känns verklig, snarare att inget känns verkligt. Det är nyårsafton och hon har precis gått ur sin lägenhet för att ha en trevlig tjejkväll hos sin vän, hon ser taxin som väntar utanför porten och kliver på. Bilen rullar vidare och den manliga chauffören ser minst sagt dyster ut, de två småpratar lite men hon märker rätt så snabbt att chauffören ger kalla svar tillbaka. Hon låter honom va ifred och tittar ut genom fönstret istället, samtidigt känner hon hur ångesten förvärras, "inte igen" tänker hon medan hon börjar tappa sin energi. Även de plågande viskningarna vaknar till liv som får hennes själ att brista, de påminner henne om allt hon gjort och gått igenom och vad som väntar henne. Hon ber chauffören att stanna till som gör det med en förvånande blick, bilen stannar mitt på Tranebergsbron och hon betalar för resan och stiger av.

Hon lider av schizofreni och viskningarna ger upphov till hennes förvrängda verklighetssyn. Hon lutar sig över staketet och väntar in modet att göra det hon är ämnad att göra, viskningarna hemsöker hennes inre väsen men finner inte modet att avsluta allt. Hon skriker förtvivlad ut,
- Hjälp mig att avsluta mitt lidande.
I den stunden hör hon en röst som hon tidigare inte hört men samtidigt lät så välbekant,
"Vill du verkligen ta ditt liv?"

- Vem var det? tänker hon för sig själv.
"Jag är din skapare, och för att bevisa det kommer din telefon att ringa till nu, men svara inte."
Telefonen ringer till och det är hennes vän Ebba som ringer.

- Håller jag på att bli fullständig galen?
"Nej Sara, jag är verkligen din skapare"
- Varför har du skapat mig och vem är du?

"Jag är en man från en annan värld och jag har skapat dig i syfte att bevisa en poäng."
- En man?
"Ja jag är en endast en man och jag har skapat en kvinna, men du är inte en verklig kvinna."
- Vad är jag då?
"Du är mina tankar och endast en förebild av hur jag ser en kvinna."
- Jag är dina tankar och endast en förebild?
"Ja, eftersom jag inte själv är en kvinna kan jag inte beskriva dig som den ideala verkliga kvinnan då endast en kvinna själv kan göra det."
- Så jag är inte jag utan jag är du?

Ja precis, du är jag!