Patetisk.

Still here. Tyvärr. Att det skulle vara så jävla svårt att dö trodde jag inte.
Allting är ju färdigt.
Utom den delen där jag ändå har 2 föräldrar, 2 syskon , 9 syskonbarn, 3 katter & 2 hundar.
Katterna är inte ett så stort problem och inte Oscar heller för den delen. Doris däremot. Men samtidigt, jag kommer ju inte finnas här för behöva ta hand om allting. Men kan jag verkligen vara så jävla självisk att jag lägger över allt det där på någon annan? Vara så satans elak att vara orsaken att någon ska behöva må som jag? Vara orsaken att någon annan skulle vilja välja samma väg som jag?
Fan alltså jag blir ju helt knäpp i huvudet.
Jag orkar inte mer, vill inte mer. Men jag måste.