Bra1ndeads blogg

Jaha, nu börjar den här dagen (äntligen) lida lite mer mot sitt slut. Jag totalslocknade på soffan ett par timmar och lär inte kunna somna så lätt ikväll. Men vad gör det, jag har inte något speciellt inplanerat för morgondagen, mer än att jag ska träffa en gammal polare någon gång på förmiddagen. EHE, jag har kompisar. Känner mig poppis.

Jag vill ner till Stockholm lite extra nu. Bara för att Ida, den jävla muppen,skulle skriva att det var fint väder och sånt skit där nere.. Kul,själv sitter man här uppe vars det är typ..12 plusgrader och nästan mysigt ute! Jag vill ner och kramas med R för det tycker jag är väldigt underhållande och roligt.
Jag saknar min älskade lilla favorithäst också. Vill klappa på henne, helst nu. Ska inhandla 50 kg morötter att mata henne med när jag åker ut till stallet. Finaste tjockishästen behöver lite morötter.

Jag har inget att göra, och orkar inte göra något speciellt heller. Är sugen på godis,smoothie,glass,frukt,blåbär och ja, jag vet inte vad. Är sugen på att trycka i mig lite allt möjligt. Och snälla, missuppfatta inte det där. HAHA, fast det kanske är bara jag som gör det? Min humor och tankesätt vrids om rätt kraftigt under dom stunder då jag sovit för mycket/lite. Vilket är nu. Jao.
Jag drack en stor kopp varm oboy tidigare, det märks för min mage börjar straffa mig lite. Den gör ont, fast bara lite grann så jag kan nog dricka en till kopp senare när mor och far gått och lagt sig. Dom har en tendens att kalla mig för kalv ibland, bara för att jag älskar mjölk. Ehum.

Åååå denna dag, denna ljuvliga dag.. Eller?
Jag är hungrig och därför så tråkbloggar jag i brist på annat. Mamma håller på fixa mat och klagar på att jag inte äter "ordentlig" mat, bara för att jag inte vill ha makaroner. Men när jag ändå sa att jag kunde ta lite verkade hon nöjd. Sen blev hon lite smått förskräckt när jag sa att jag inte ägde en diskpropp och gardinstångshållare (!!!!?) Världen går under liksooom, jag kan inte ha gardiner uppe och inte göra översvämning i diskhon. OHMYGOOOOD!
Nej, men mamma är lite gullig ändå.
Vi ska gå ner till källaren och upp på vinden senare för jag ska få titta igenom alla mina gamla saker jag har där. Äntligen ska jag försöka söka fram mina älskade skor. Skokåt,japp! Tur i oturen att någon var klåfingrig och tog min väska, nu har jag ju inte så mycket packning att ta med ner igen, HAH, dvs mer plats åt saker att dra med härifrån. För övrigt så har mamma fixat en schysst vinterjacka och täckisar åt mig, behöver jag säga att jag är glad?!? Naah, tror inte det men.. JAG ÄR GLAD.

Känns som att den här dagen är evighetslång bara för att jag kom fram hit så tidigt och knappt sovit något under hela natten. Men får väl försöka hitta något att roa mig med senare idag. Ska nog tvinga min bror att ladda ner en massa filmer åt mig så jag har något att göra på resan ner. Sen vill jag ha musik, massa musik!
Från det ena till det andra, jag blev jätte sugen på smoothiiiieeee... Typ en.. blåbär! Åh, jag ska dra med mamma och pappa på en shoppingtur på Ica senare!

Jag ska sluta vara en sån bitterfitta som bara klagar på allt negativt hela tiden, för allt är ju inte så pjåkigt ändå.
Fick precis en Norrbottensring som var min farmors gamla. Även fast jag inte visar något utåt så är jag lite smått rörd på insidan. Min älskade farmor dog förra året på hösten, så jag är väldigt tacksam över den fina ringen. I vanliga fall brukar jag inte vilja ha på mig ringar, men den här är ett undantag.

Nu funderar jag på att gå in och leka Ida 5 år som är jätte hungrig och sitter och beklagar mig över en kurrande mage. Men får man göra sånt när man egentligen ska föreställa vara en snart 23 årig tjej som flyttat 120 mil ifrån sin familj för att leva livet? EHE.. JA, det får man. Enligt mina regler, och det är dom bästa. MHM, suck on that!

8D

Nu sitter jag här i en väldigt bekväm soffa, fötterna vilar fint på bordet framför mig, tv:n är på och i famnen har jag en skål med glass.
Ibland är det faktiskt rätt skönt att vara hemma hos mamma och pappa. Slipper göra allt själv, ehehe. Bli lite bortskämd, men det tycker jag att jag förtjänar. Iallafall för ett par dagar. Sen är jag redo för att sköta om mig själv som vanligt nere i huvudstaden.

Resan gick bra, jag satt på min plats större delen av tiden,förutom när jag blev totalt less och gick genom hela vagnen i brist på annat och kikade runt. Dom flesta låg och sov så det var rätt lugnt och tyst.
Men ja, varför ska allt vara bra för?
Väl framme här uppe i Kiruna märker jag att min väska är borta. TJOHO, jag har inga kläder eller kamera </3 Fuckfuckfuckfuckfuckfuck. Jag är måttligt sne för att någon fitta tog min väska, men vafan. Ja, sånt händer. Hoppas jag får tillbaka den, om inte annat är jag illa tvungen att köpa en hel del nya kläder. Det enda jag har med mig hit är ju liksom en baseballtröja, shorts, ett par sockar samt underkläder. Mycket att hurra över?! Nja, men men.. Får dra på stan med min kära mor imorgon.

Eftersom vädret här uppe inte är i närheten av lika mysigt som där nere så sitter jag och myser i en stickad tröja och min kära mammas mjukisbyxor. Känner mig som en riktig lodis men det är skönt. Katterna smyger runt och kikar på mig, förutom Charlie som är sur. Stackars gammelgubben, han är som han är. Fast jag har minsann kramat honom, dock lär det dröja ett tag tills han förlåter mig för att jag varit borta så länge. Får fjäska lite grann med godis eller något. Jag vet allt hur man charmar en surig Challe.


Även fast jag har saknat min familj och katt och allt sånt där, så längtar jag ner till Stockholm igen. Jag vill ner till min Råtta,min fina Råtta (<3) Saknar dig,jao! Och sen så vill jag ju ha värmen, glida runt med mina favoritmänniskor och bara vara. Sola och bada.
Bara leva livet. Nåväl, hur ofta är jag här uppe i Lappträsk? Inte så ofta under ett helt år, så det är ju bara att bita ihop,le och se glad ut! Detta kan ju bli en intressant vecka. Den började med en väska på rymmen och slutar med...? Ja vem vet? Så länge inte jag är på rymmen så är det väl lugnt, haha!?
Orka att jag sitter här i soffan och skrattar för mig själv, ibland är det kul att ha rolig fantasi!
Jag mår bra nu.


För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till,
kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.

Jag ska nog börja tänka lite som en viss Herr. Puh. Han är ju rätt smart ändå, ibland. Så länge jag inte tar efter allt för mycket av hans lite mer cirkulära form. Fast i och för sig, hellre tjock och mätt än smal och hungrig ;)

Haha, nej men alltså... Kiruna.. Vilket skämt, vad gör den här staden med mig?! O_O

Sitter på centralen och har det mindre roligt. Är måttligt seg och stel i hela kroppen, men snart ska jag ta och fixa mina biljetter osv. Men inte riktigt ännu. Orkar inte resa på mig för min väska är tung och jävlig, men samtidigt vill jag röra på mig eftersom jag snart kommer sitta still i en jävla massa timmar.
Beslutsångest, jao.

Jag är galet vaken, eller så är jag vaken och galen eller bara galen och vaken.
Det kan bli så roligt när man vrider och vänder på ord lite hur som helst.

Nåväl, vaken är jag, det var väl typ det jag ville få fram. Och jag antar att mitt budskap kom fram rätt tydligt eftersom jag skriver det här.
Hittade massa gammal musik jag lyssnade på förut, lite mysigt och lite jobbigt.

Snart kommer jag få se alla gamla platser som jag sett så många gånger förut. Gå på alla gator jag kan utantill. Minnas olika tillfällen och ta in allt som hänt under årens lopp. Det bästa med det hela är väl att jag vet att jag är inte tvungen att stanna där. Jag kan ta mig därifrån. Jag är inte fast där.

Drack precis en stor kopp te, så nu är min mage mysigt varm. Ska snart börja klä på mig och allt sånt. Bussen går strax efter 10.45 såååatteeee... Jaha.


med tysta steg försvinner allt bort,
sakta träder skuggorna fram och omfamnar allt
klockan tickar på och skuggorna flyr
värmen är tillbaka, glädjen sprider ljus

Nej, jag är inte mordisk. Jag är bara lättretlig, speciellt när jag är hungrig som dom som känner mig väl vet om.
Och jag är hungrig nu. Riktigt hungrig och mina grannar är irriterande. Eller ja, alla är inte mina grannar på riktigt, det är typ folk från hela världen här i skogen just nu. Dansgrej.
JAG VILL BARA SKJUTA ALLA I SKALLEN.
Dom skriker,skrattar,sjunger och är allmänt störiga. Funderar på att dra på någon form av tung och rå dödsmetal på högsta volym för att se om dom uppskattar det. Vem vet, dom kanske kan göra en sväng om med sina dansmoves till den sortens musik också?
Jagorkarseriöstintemedallamänniskorhärjustnugåochdösåblirjagglad.

När man vill spotta på hela världen och be dom dra åt helvete, är det då man faktiskt får gråta och vara ledsen?
Jag vet inte.

Allt är i skuggor, färgerna försvinner i mörkret och jag snubblar runt. Kan inte påstå att jag mår bra, men ändå inte dåligt. Jag svävar i mitten och vill inte tippa över till fel sida. Det tillåter jag inte mig själv att göra, men sorgen är jobbig. Som så mycket annat här i livet.
Det är jobbigt att gå när man har ont i svanken, det är jobbigt att vänta på att maten ska bli klar när man är jätte hungrig, det är jobbigt att vara ensam när man verkligen behöver sällskap, det är jobbigt att dricka mjölk när man får magknip av det, det är jobbigt att rita när man har en bruten arm.
Det finns så mycket som är jobbigt, men det är väl inte det man ska se efter.
Positiv.
Man ska jämt vara positiv. Sådär äckligt jävla positiv och inte se det dåliga. Men det dåliga finns överallt vad man än säger. Men man ska lära sig att inte se det. Inte ta åt sig. Vinka hejdå till det dåliga och gå vidare. Men jag kan inte göra så. Inte bara vinka hejdå och sen fortsätta min vandring. Nej, jag står och vinkar och vinkar och vinkar. Gråter och vinkar. Säger hejdå och vinkar. Gråter,vinkar och säger hejdå. Tills jag en dag har slut på tårar och viskar ett tyst hejdå och går vidare.
Kom inte och tro att jag är inne i någon psykos eller typ.. är ute efter uppmärksamhet. För det är jag inte. Varken eller. Eller visst, man får ju uppmärksamhet så fort man gör något på en sån här sida. Men syftet med att jag skriver här är.. Jag har inget att göra och blogg.se dummar sig bara när jag försöker göra något. Så, ja. Jag lättar mitt jävla hjärta på den här sidan.
Ehe.

Typ, dricka sprit och hålla käften. Dricka billig sprit och hålla käften.
Ja, det är vad jag gör nu, bokstavligt (nästan helt, jag sjunger lite) talat. Nej jag dricker inte för att jag mår dåligt och vill fly från allt. Även fast jag inte skulle tacka nej till att få slippa allt jobbigt just nu. Nej, jag dricker för att jag vill, för att jag helt enkelt bara kände för att ta lite sprit och lugna ner mig. Det är något jag och min bror brukar göra när någon betydelsefull har lämnat oss. Bara för att hedra,sörja,sakna,glädjas åt fina minnen osv. Du som läser det här förstår nog säkert inte varför vi gör det, men det gör vi och det är huvudsaken.
Men sprit smakar äckligt, lika äckligt som det luktar. Fast jag har blandat ut det med saft och dricker det med välbehag. Känner värmen som sprider sig i magen. Blir inte att dricka mer efter det glas jag redan har fyllt. Ska vara pigg och fräsch inför min resa till andra sidan landet imorgon. Vill inte vara helt död då.

Packa,städa,plocka undan,diska,fixa och trixa. Känns som att jag har en miljon saker att göra och femtioniotusenmiljoner saker jag kommer att glömma göra innan jag lämnar den här jävla skogen imorgon. Skriva den där kom-ihåg-jävla-listan har jag ju inte heller orkat med. TJOHO.
Allt är som vanligt. Men jag har lyckats rafsa ihop lite kläder som nu ligger i min väska, imorgon åker smink,mobilladdare,dator,böcker,pennor och papper och kameran ner. Sen blir det väl att springa runt i panik och leta rätt på alla andra småsaker som ska med.
Jag hatar sånt här. Ska anställa någon som kan packa åt mig. Någon som vet vad jag behöver.

Nu kurrar min mage, den är hungrig. Hela jag är hungrig. Jag vill äta och ska äta.

En natt med få antal timmars sömn.
Vaknade till och från hela tiden, vände och vred på mig så jag trodde jag skulle bli galen. Men nu är jag vaken, har ju som inget annat val.
Ska skriva en kom-ihåg-att-göra-innan-du-åker-lista åt mig själv snart. Annars lär jag glömma hundratals saker som ska göras innan imorgon. Och som ska packas ner.
Kiruna, vilket skämt.
Men dit ska man, imorgon, fast är framme först på onsdag. TJOHO, tågresa på 16 timmar, jag är verkligen överlycklig. Jag vill inte klaga allt för mycket ändå, får ju träffa familjen och Charlie osv. Men jag hatar stan för övrigt. Så äcklig och liten. Så sjuka människor. Så många minnen. Usch. Jag vill dit men samtidigt inte. Nåväl, jag har inte varit där sen vid jul förra året så.. Får bita i det sura äpplet och åka dit nu när brorsan fixat biljetter åt mig.

Idag ska jag ju också vara cool och gå på den där arbetsintervjun jag har! Ännu mera TJOHO. Jag hatar sånt, blir typ helt stum och hjärndöd. Vad ska jag säga för bra om mig själv? Jag är duktig på att prata, speciellt när jag är nervös,glad,full eller förbannad? Ööh. Nej men, vafan jag hittar på något bra antar jag.

Jag är hungrig och lyssnar på Bring me the horizon. Det är mysigt.

A men jo, hejdå.

Kära blogghelvete.
Jag vet inte ens varför jag sitter och uppdaterar här när jag har min riktiga blogg, men ja. Jag vill väl vara som alla andra antar jag. Känna mig som en i gänget. Även fast jag aldrig kommer vara det, för jag har mitt eget gäng, coolast av dom alla dessutom. Men men, eftersom ingen av mina gängmedlemmar är i närheten så får jag låtsas som att jag tillhör alla "andra". Ehehe,ja.


Idag har varit en jobbig dag. Inte på så sätt att jag har varit hurtigast av alla i hela Sverige och börjat dagen med att springa runt i Kalle Stropp byxor, i cirkus 15 mil, därefter simmat runt hela havet och slutligen tagit 199,5 kg i bänkpress på gymmet. Sedan laddat batterierna i soffan genom att dricka en fet proteinshake från gymgrossisten som min personliga tränare har sagt åt mig är jätte bra.
Nej.
Den har varit jobbig på det sättet att jag är en av världens mest känslosammaste människor som gråter lika mycket tårar som hundra valars vikt tillsammans. Det är rätt mycket dåva.
Jag hatar att säga hejdå. Ordet hejdå får mig att känna att min kropp går i miljoner små bitar som blåser bort med vinden. Jag har verkligen problem med det. Okej, kanske inte om jag vet att jag ska få träffa den/det jag säger hejdå till inom en snar framtid.
Men ja. Idag så fick jag säga hejdå till min bästa vän. Någon jag älskar så otroligt mycket så jag inte kan beskriva känslorna helt. En stor del av mitt hjärta följde med i den där stunden. Det där ögonblicket. (happy suprise, jag GRÅTER igen.) Jag ler även fast det gör så ont. Jag vet att det var rätt beslut, det bästa möjliga. Men ändå klandrar jag en del av mig själv. Hade jag kunnat göra något mer? Något annat? Fan.
Allt kommer bli bra, det vet jag även fast jag tycker allt är åt helvete. Solen kommer fram efter regnet och leendet kommer tillbaka efter att tårarna har torkat. Sminket är åt helvete men det går alltid att ta bort och kleta på nytt om man behagar. Vilket jag inte tror jag gör, för jag lär ändå gråta lika mycket tårar som blodet som rann under Stockholms blodbad under den här kvällen. Eller ja, det känns som det. Fast jag vet inte. Tror mina tårar kanske kommer ta slut nu för ett tag.
Min bästa vän har flyttat. Flyttat flera mil ifrån mig och jag känner mig ensam. Jag saknar honom jätte mycket, sådär mycket som man saknar någon man älskar sådär speciellt jätte mycket. Men jag vet att han kommer må bra och vara den glada och underbara sak han är. Och om han är det, så är jag det också. Jag ska le för jag vet att han har det bra även fast jag tycker det är jobbigt.

Den som säger att en hund bara är ett husdjur, bara något ting som finns, ska jag seriöst sticka i ögat med en sked, för att sedan dra ut ögat och stampa på det medans jag hugger personen i låret med en gaffel hundra gånger om. När jag har lekt färdigt med gaffeln ska jag skära av hälsenorna med en smörkniv (jag har en perfekt här hemma!!!!!).
Jag älskar djur överlag och anser att dom är lika mycket värda som människor, om inte ännu mer. En hund är fan så mycket bättre än en människa på många sätt. Men nej, jag orkar inte rabbla upp alla sätt, för dom är för många.
Men en hund sviker en inte, den ställer alltid upp. En hund finns alltid där och tröstar när allt är jobbigt. En hund följer med som sällskap om man ska ut på upptäcktsfärd i skogen. En hund viftar på svansen och blir överlycklig när man vaknar på morgonen. En hund muppar runt och älskar att fånga bollen man kastar. En hund är den bästa vän man kan ha. En hund förtjänar det bästa livet den kan få. Oavsett vad.
Jag saknar min hund,min bästa vän, min Meeko så otroligt mycket.
Men som sagt, han har det bra nu. Min vän kommer få det liv han förtjänar.
Jag saknar honom men jag vet att han kommer vara lycklig.

Älskade,älskade du. Du kom med så mycket glädje,skratt,tårar,raseriutbrott och dumheter. Men vad du än gjorde så älskade jag dig ändå. Alla sockar du bitit sönder, skor du har tuggat på, alla dampanfall du fick under våra promenader.. Jag hatade dig men jag älskade dig mer. Du var mitt älskade helvete som jag aldrig ville skiljas från. Men ibland blir det inte som man tänkt sig.
Vart jag än styr stegen här i världen så vet jag att detta var rätt beslut. Du får det du förtjänar, det bästa livet du kan få.
Meeko,jag kommer alltid älska dig, oavsett vad. Du kommer alltid vara min ögonsten, min oslipade diamant.

Jag är ju så otroligt skillad och cool så jag får uppdatera flera gånger på en dag!
YAAAAO.
Nej men alltså.
Jag har lyckats med följande, efter att jag skrev det förra inlägget.

Gick ner till tvättis för min mobil larmade om att mina kläder var rena.
PLASKPLASKPLASKPLASK
Vatten över halva golvet. Jag vet inte hur jag lyckades skapa ett fågelbad där inne, men ja. Jag fick stå och torka upp allt med en skurmopp.
KULIGT.

Sen skulle jag hänga upp mina kläder i torkskåpet.
SMACK
Slog upp dörren till skåpet rakt i pannan. Inte så mysigt vill jag erkänna, men mina kläder är hängda (HÖHÖ,DÖ KLÄDER DÖ) och jag hoppas dom inte börjar brinna eller något annat skojigt.

Gick upp från tvättis och skulle fixa mat, det vill säga öppna en förpackning.
SATAN
Jag högg mig själv mellan fingrarna. NI VET DET DÄR STÄLLET SOM DET GÖR JÄTTE ONT ATT HUGGA SIG I/PÅ!?!?! Okej, nu ska jag inte låta allt för barbarisk. Det var med en smörkniv, MEN DEN VAR VASS.


Känner mig duktig idag.

Tjarå än en gång