Bra1ndeads blogg

hejhopp gummisnopp, och allt sånt där.
Vulgärt,abnormt och kufiskt.
Vilka ord alltså. Dom har blivit missbrukade ett antal gånger dom senaste dagarna i diverse sammanhang.

Han är vulgär och kufisk. Lite abnorm också.
Hon är bara kufisk.
Han, ja han är också kufisk.
Och jag.. jag är allt och ingenting.


Livet har gått upp och ner, likt en jojjo, men jag lever fortfarande. Är påväg upp mot toppen igen. Jag vet hur jag ska göra det, jag vet hur jag ska gå. Jag behöver bara sällskap så promenaden inte blir så ensam och långtråkig. Och sällskap, det har jag allt. Det vet jag minsann.
Så det så.

Jag vet inte vad,hur eller när. Men jag är bara så glad idag. Riktigt glad. Det spritter i fingrarna och tårna. Gör sköna slidemoves över golvet. Skrattar åt roliga händelser för mig själv. Ler. Gör en piruett. Glider fram.
Idag lever jag för stunden, mitt i nuet. Blickar varken bak eller åt sidorna. Jag lever för det jag gör. Jag andas och jag skrattar. Ingen skymt av dåligheter kommer att finnas idag. Och om det ändå kommer så spräcker jag bubblan. Inget ska få förstöra, för då krossar jag det.

Min tandvärk är så gott som borta. Kan få lite ont till och från men inte något närmare märkbart. Jag kan inte säga hur lycklig jag är över att få slippa ha sån där helvetisk tandvärk. Fy och fan.


Nu, mina damer och herrar, ska jag tämligen ta och klä på mig så jag har en fullständig och stilig outfit för idag. För jag ska nämligen in till den kära huvudstaden och visa mina moves. Vem vet, vi kanske syns där? Slå en pling,skrik hej, kom fram och ge mig en kram, peta på mig. Bra sällskap är uppskattat sällskap.


ADJÖKENS.

Blogghelvete.
Jag lever ännu.
Varför skulle jag inte göra det liksom?

Står inför en korsning, vägarna delar på sig och jag kan inte följa båda. Hur jag än gör så blir det fel. Men man måste tänka långsiktigt. Måste tänka på framtiden. Det gör ont nu, men det blir bra. Allt kommer bli bra, på ett eller annat sätt. Det vet jag, innerst inne.
Smärta är bara vekheten som lämnar kroppen, för det som inte dödar det härdar.
Man lär sig allt eftersom. Dagar går och ja, man blir mer och mer hel.

But still, jag är fortfarande ett jävla plastglas. ÅÅÅH.
haha.
Jag skrattar ändå.
För jag vet att det är när man är som svagast, man måste vara som starkast. Oavsett vad.

Aoooooooeeee.

Saker kan gå sönder men ändå vara hela när man kastar dom i golvet. så som ett plastglas. Kan bli en spricka, men glaset fungerar ändå att dricka ur. Så hel, men ändå trasig.
Det är typ så jag känner mig nu.

Som ett jävla plastglas.
Och nej, jag är inte till för att dricka ur. Jag känner mig som ett plastglas men jag är fullt medveten om att jag är en människa.

Jag saknar min hund. Min bebis. Min ögonsten. Min oslipade diamant. Min bästa vän. Mitt hjärta. Min skrutt. Min Meekenpiikenspiiken. Mitt dampfall. Mitt älskade helvete.
Jag saknar honom så tårarna aldrig slutar rinna. Vissa dagar går det lättare, andra är som ett helvete. Som idag. Som nu.
Känslorna styr mig totalt, jag har inget att säga till om. Tårar gör mig halvblind och jag ser knappt något.

Varför skriver jag ens om det här på en sån här sida?
För att få uppmärksamhet? Mycket möjligt.
För att få medlidande? Kanske det.

Tror det är mest för att det är här typ ingen vet vem jag är. Jag är en människa i vimlet av alla andra. Jag är bara någon. Någon med sorg. Någon som skriver detta. Jag är inte den som vissa människor är van vid att se. Jag är inte den där ständigt glada, positiva, framåt och energirika tjejen som alltid har nära till skratt och flummar runt. Jag visar upp min mörkare sida. Den sidan jag inte vill visa för dom som känner mig. Dom jag litar på har sett den, men andra inte.
Vem bryr sig?


Jag orkar inte bry mig. Skiter i det mesta nästan, dock finns det undantag såklart. Det finns det med allt.
Idag har jag för övrigt sovit både för mycket och för lite, ingen jämn balansgång direkt. Natten till idag, somnade jag först, sen vaknade jag mitt i mörkret och kunde inte somna om. Var vaken ett bra tag innan sömnen tog tag i mig, men sen ringde klockan allt för tidigt. Har hållit på muppa runt för mig själv inne i den lite mindre staden, och gjort ärenden. Sen åkte jag hem, käkade och tvärslocknade ett antal timmar. Både på gott och ont var det skönt att få sova lite extra. Men det betyder även att jag inte kommer ha så lätt att somna i kväll om jag känner mig själv rätt. Men med tanke på hur seg min hjärna är, och hur slut i kroppen jag känner mig, så lär jag nog inte orka hålla ögonen öppna vidare länge till ändå.
Fördelen med att vara ledsen, man somnar ibland jävligt fort.

Positivt inlägg från en överlycklig tjej. JAPPJAPP.


Remember when I swore
My love is never ending
And you and I will never die
Remember when I swore
We had it all
We had it all

En dag kommer vi vara tillsammans igen, en vacker dag.
Älskadejävlahund,jagsaknardigsåjaggåritusenbitar.

JAG HAR BÖRJAT FÅ TANDVÄRK.
=
jag kommer vara en extremt surig,fittig,dryg och allmänt hatisk människa på den personen som retar upp mig det minsta vid fel tillfället. Jag kan knappt tugga något normalt (jag fick t.o.m ont när jag åt smörgåsrån?!), och utan mat eller något i magen blir jag hatisk mot allt och alla. Dom som känner mig vet precis hur det är.
Nåväl, jag vägrar gå till tandläkaren bara för att jag kan.

Jag har börjat tänka mer på "det som inte dödar,det härdar" så jag ska skita i tandläkaren.
Sen så har jag ju problem med både ryggen och benen (så går det när man leker vilda western och flyger/störtlandar av hästar) men idag tänkte jag ta tag i saker och ting, jag stack ut och skulle promenera. Men det gick inte så bra, med bra musik i öronen så började jag springa. Och jag sprang. Tills jag trodde jag skulle dö. Fy fan vilken smärta. MEN, jag tog mig hem, och jag var STOLT. EHE.

Lekt i tvättstugan har jag också. Utan att orsaka mystisk översvämning faktiskt!

ÖHM.. sen har jag inte gjort något mer intressant.
Sovit.
Sovit.
Sovit,
Sovde.
Sovit
Sooov.
Snarkade
Sovde.


Imorgon ska jag vara vuxen igen (OJOJ,SE DÄR, snar kanske jag är helt vuxen?!) och göra vuxna saker, så som posta viktiga papper och hämta viktiga papper. Och handla mat. Det sistnämnda är både kul och inte kul. Kul att ha något att äta, men inte kul att handla själv.

crazyfuckingthing.
jao.
vaken,vaken och ännu mera vaken. Jag som ska göra vuxna ärenden och grejer om några timmar. men ja, så går det när man tar och sover för tidigt, då är man vaken under nattens fina timmar istället. fy och skam. ajjabajjafyfy.
men varför klaga?
jag vet inte.
upp och ner, ner och upp.
in och ut.
fram och bak.

min mage knorrar i brist på annat och jag vet inte vad den vill. kanske vill den sova? eller få något i sig som alltid? varför inte liksom? göra en kvälls buffé med massa smarriga saker. Om läget nu vore så att jag hade något hemma. det enda som finns är typ smör,smörgåsrån,mjölk (LAKTOSFRI,IDA,LAKTOSFRI!),flingor,tepåsar,sockerbitar,palt,korv samt köttfärs. VILKET KALAS VA?!
alltså nej.
Jag orkar inte med mig själv, även fast jag har väldigt roligt åt ingenting.

Så vi möts igen, som så många gånger förr.

Jag är en rastlös själ som inte kan sitta still. Samtidigt som jag inte kan sitta still så orkar jag inte gå runt. Vet inte vad jag ska ta mig ann, så tvingar mig att ta det lugnt och fundera. Har precis dammsugit och resultatet blev bra och ingen strumpa blev uppäten av Dammslukaren nr 1. Imorgon är det tisdag och veckan som precis börjat börjar gå mot mitten. Var försvinner all tid? Jag vet inte och vill inte veta. Känns som en läskig tanke att allt bara försvinner och vi ser det aldrig åter igen.
Whoot.
Typ.

Imorgon ska jag gå ärenden, skriver det mest bara för att låta lika gammal som jag påstås vara, men i själva verket är det inte något vuxet ärende utan bara.. Något jag ska göra imorgon. Eftersom mitt leg har gått ut, är trasigt och tejpat (jag har gjort allt jag kunnat för att ha kvar det ehehe) så står jag som ett fån och känner mig liten. Måste fixa ett nytt så fort kronorna rullar in på kontot. Vore som en fördel att kunna göra bankärenden (VUXENÄRENDEN!!!!) och typ.. ööh.. Köpa lotter, gå på systembolaget , köpa cigaretter, snus och nikotinfria grejer, samt energidricka och ja... Vad man nu kan tänkas vilja köpa.

Hm.. Ja.
Hade jag varit mer teknisk hade jag byggt ett eget badkar i badrummet. Bara för att jag vill. Och bara för att jag.. vill jätte mycket.

Jag blir typ gammal om lite mer än en timme. Eller ja, gammal och gammal. Beror på vad man jämför med, men jag känner mig rätt gammal.
Jag har levt fler år än vad jag trodde jag skulle göra. Vilket jag är glad för, riktigt glad. Jag har lärt mig mycket om mig själv och om andra. Om hur livet har sina upp och nergångar, hur smärta känns och hur lycklig man kan vara fast det gör ont. Hur riktigt underbara vänner är och hur lycklig dom kan göra en. Med en hel del erfarenhet och fläskigt kött på benen så är jag snart en 23 årig norrlänning i fjollträskskogarna. ÖHÖHÖ.

Nu dröjer det snart 10 år innan jag är fylld två likadana siffror igen, 33. Men så långt vill jag inte tänka, 33 år är lika gammalt som min storebror blir i övermorgon. Så den tanken...får ligga gömd ett tag till. Tills dagen kommer och jag faktiskt BLIR SÅ GAMMAL. TJOHO.

Jag har sovit bort ungefär hela eftermiddagen/kvällen. Slocknade som om det hade varit gratis provning av alla alkoholhaltiga drycker på Systembolaget, och jag provat allt jag såg. Jag bara sovde och sovde och sovde. Sov, jag vet, sov. Men sovde låter roligare, typ lite mer retard. Nu är jag vaken igen och ska åka med bussen imorgon 07.38 härifrån imorgon in till Norrtälje, för jag ska faktiskt rida Björk! Min fina, lilla, underbara häst. Jag vill ha henne... HALLÅÅÅ, NÅGON RIK JÄVEL? JAG FYLLER ÅR IMORGON?!?!!?

Funderar på att dra ner till tvättstugan, sniffa tvättmedel och plaska med vatten. Det vill säga, tvätta kläder. Fast egentligen får jag nog inte det, eller jo. Om ingen annan har bokat tid, men efter den tidsbokningen så vet jag inte om jag får? Liksom, finns det någon regel som säger att man inte får? För jag måste få mina kläder tvättade och jag hinner ju inte imorgon... Ööööh... FAN. Jag ska vara olaglig och tvätta kläder mitt i natten. HAHAHA, gangsta style i skogen. Fan så cool jag är. JAPPJAPP!

DERU.

Känner mig som sju svåra år och ett antal månader därtill.

Somnade någon gång under natten och när jag vaknade kändes det som om jag inte sovit alls. Klev upp,käkade en macka,drack kaffe och hoppade i kläderna. Sen var det bara att säga tack och adjö till stugan, krama om storebror som stannade för att vara kattvakt och sen bege sig mot Kiruna igen med brorsan,mor och far.
Väl här hemma igen så blev det att snabbt hoppa in i duschen,byta kläder,äta, gå och handla lite grejs till tåget och säga hejdå till nästa bror.
Nu sitter jag här och känner mig lite vemodig. Jag vill ju ner till Stockholm, jag vill till mitt hem. Men samtidigt så kommer jag ju sakna min familj, min katt och ja.. Dom vänner jag har här. Står liksom mitt emellan, väger fram och tillbaka.
Jag vet ju att jag kommer se dom snart igen, Marcus och Tobbe kanske kommer ner och jag kommer upp till jul som vanligt. För en jul utan min familj, det är ingen jul alls.

Jaa...
Utöver mina jag-hatar-att-säga-hejdå-och-får-separationsångest-när-jag-måste-göra-det-ändå- känslor så mår jag ändå rätt bra.
Min lösa tand gör lite ont men jag tror (eller så hoppas jag bara väldigt,väldigt mycket) att den sitter mer fast än vad jag tror. Vilken skev mening det blev men ja. Mitt huvud gör ont om jag petar på en väldigt öm bula jag har. Såklart så kan jag inte låta bli att peta på den bara för att, som en kul grej. Även fast det gör galet jävla ont. Självplågande, jao. Jag kan vara lycklig över att jag inte är bakis mer ändå och att min fläskläpp är mer eller mindre nästintill helt borta nu. Vilken lycka det är. Hade jag sett ut så som jag gjorde i lördags natt, ja då fan hade jag haft halsduk runt käften. Hoff, såg ut som en jävla botoxmissbrukare. Jag och Marcus bör gå danslektioner innan vi dansar, speciellt med varandra. På fyllan. Bland folk. På krogen. I närheten av väggar.

Jo men såatteeee... Mina dagar här uppe har varit händelserika,skeva,roliga och underbara.
Snart sätter jag mig på tåget, för nu ska jag hem.

jag har ont i magen,en svullen läpp, en lös tand och lite smått huvudvärk.
just nu vill jag bara hem,hem till stockholm, kramas med r och vara med ida.

Jag som trodde att jag skulle bosätta mig i soffan under hela tiden jag var här uppe. Men fan så fel jag hade.

Klev upp vid 9 i morse och det första jag fick höra var "klä på dig, vi ska på stan!" Mamma är lite för pigg ibland, affärerna öppnar ju först 10. Men nåväl, i en timme tjatade hon på att jag var jätte seg, även fast jag avstod att duscha (!!).
Shoppingrundan gick fort (Kirunas utbud med affärer är ju inte direkt så stort...) men resulterade i ett par nya byxor,en tröja,underkläder samt en blå resväska (<3). Mamma tycker min nya resekamrat är ful och pappa frågade om jag är tagen ur filmen "Sällskapsresan" och frågade vart min kompis i rullstol är. Jaa..liksom jaha. Haha, allt är som vanligt. Och så måste jag ju klämma in att pappa tycker att jag har tarzantrosor, noter att jag INTE leker tarzan på något sätt. Jag köpte 3par trosor med spets (jag har ALDRIG ägt ett par spetstrosor tidigare) så nu fann pappa det jävligt roande att mobba mig... Tack pappa, jag älskar dig. Inte mitt fel att folk är klåfingriga och tar mina kläder.

Tidigare idag har jag hunnit vara med Marie ett par timmar, sen hem och käka snabbt för sen dra till Elin. Vilket slutade med att vi kom på att vi vill ha varsin grå jako. Jag fyller ju år snart........HIHI!
Imorgon ska jag förbi min kära storebror för att vara extrem gangster med honom. Vi ska ladda ner film och musik, så jag kan roa mig med något på resan ner. Sen ska jag hem, fixa mig för att sedan bli upplockad av Sara. Hon kom på idén att vi ska dra till Luleå imorgon, så.. ja! Hej och hå, varför inte?
På lördag eftermiddag drar jag till min älskade stuga, hälsar på mostrar och morbröder och andra släktingar under ett par dagar. Väl tillbaka i stan på måndag ska jag umgås lite extra med min bror innan jag beger mig neråt till mina gullepluttar i huvudstaden.

Fullsmockat schema, jappjapp.