glasskärvor

Saker kan gå sönder men ändå vara hela när man kastar dom i golvet. så som ett plastglas. Kan bli en spricka, men glaset fungerar ändå att dricka ur. Så hel, men ändå trasig.
Det är typ så jag känner mig nu.

Som ett jävla plastglas.
Och nej, jag är inte till för att dricka ur. Jag känner mig som ett plastglas men jag är fullt medveten om att jag är en människa.

Jag saknar min hund. Min bebis. Min ögonsten. Min oslipade diamant. Min bästa vän. Mitt hjärta. Min skrutt. Min Meekenpiikenspiiken. Mitt dampfall. Mitt älskade helvete.
Jag saknar honom så tårarna aldrig slutar rinna. Vissa dagar går det lättare, andra är som ett helvete. Som idag. Som nu.
Känslorna styr mig totalt, jag har inget att säga till om. Tårar gör mig halvblind och jag ser knappt något.

Varför skriver jag ens om det här på en sån här sida?
För att få uppmärksamhet? Mycket möjligt.
För att få medlidande? Kanske det.

Tror det är mest för att det är här typ ingen vet vem jag är. Jag är en människa i vimlet av alla andra. Jag är bara någon. Någon med sorg. Någon som skriver detta. Jag är inte den som vissa människor är van vid att se. Jag är inte den där ständigt glada, positiva, framåt och energirika tjejen som alltid har nära till skratt och flummar runt. Jag visar upp min mörkare sida. Den sidan jag inte vill visa för dom som känner mig. Dom jag litar på har sett den, men andra inte.
Vem bryr sig?


Jag orkar inte bry mig. Skiter i det mesta nästan, dock finns det undantag såklart. Det finns det med allt.
Idag har jag för övrigt sovit både för mycket och för lite, ingen jämn balansgång direkt. Natten till idag, somnade jag först, sen vaknade jag mitt i mörkret och kunde inte somna om. Var vaken ett bra tag innan sömnen tog tag i mig, men sen ringde klockan allt för tidigt. Har hållit på muppa runt för mig själv inne i den lite mindre staden, och gjort ärenden. Sen åkte jag hem, käkade och tvärslocknade ett antal timmar. Både på gott och ont var det skönt att få sova lite extra. Men det betyder även att jag inte kommer ha så lätt att somna i kväll om jag känner mig själv rätt. Men med tanke på hur seg min hjärna är, och hur slut i kroppen jag känner mig, så lär jag nog inte orka hålla ögonen öppna vidare länge till ändå.
Fördelen med att vara ledsen, man somnar ibland jävligt fort.

Positivt inlägg från en överlycklig tjej. JAPPJAPP.


Remember when I swore
My love is never ending
And you and I will never die
Remember when I swore
We had it all
We had it all

En dag kommer vi vara tillsammans igen, en vacker dag.
Älskadejävlahund,jagsaknardigsåjaggåritusenbitar.