Döden i sig är inte särskilt sorglig. Det är det abrupta avslutet på ett förhållande som är sorgligt. Det blir aldrig ömsesidigt och det är det som gör ont. Döden gör inte så ont. Den är ganska "jaha"?, för när det väl sker verkar det som att man oftast bara blir nollställd. Man känner att man borde känna något men man kan inte det och kanske accepterar man det. Det är tomheten som gör ont.
Bleh.
Ikväll har jag dumpsterdiveat med en tjej i min klass. : D Att dyka (lol?) känns som ett rätt schysst alternativ när man skaffat en ny dator och fått betala en jättedum mobilräkning. Bara allt är packeterat och fint. Vilket det är! Och det är helt sjukt vad saker slängs bort pga t.ex. överskott.
Nu är inte detta nån grej som kommer göras frekvent, men det kan var skönt nån gång ibland.
Detta hittade vi:
Polarkaka. Mitt favoritbröd.
Andra sorters polarbröd. Tog två.
Två stycken lingongrova.
En massa plockgodis i en låda.
Chokladdryckspulver för folk som behöver banta.
För dom som är lite införstådda om vad dumpsterdiving innebär, titta, en länk:
http://en.wikipedia.org/wiki/Dumpster_diving
Tittade runt på lägenheter i malmö, bara lite på skoj, och kände hur jag blev lite yr i hjärtat. Fan vad jag vill bo där.
Tills dess ritar jag fåniga bläckfiskar.
Nu är jag inte arg längre. Fett skönt. Det bästa var att jag fick utlopp för min ilska genom att rita arga moln som blixtrade och blommor som såg fett sura ut, samt gravstenar lite här och där. Det ser ut som att en femåring ritat bilden. Det vill säga, jag gick bara nuts med pennan och krossade alla bild och form-lärares hjärtan och trotsade all lag och visdom.
Sen gick jag en promenad med Kalle och Marcus och kom tillbaka hem med chilinötter och mandlar.
Imorgon ska vi ha människan som gjorde dockorna i Corpse Bride som gästlärare. Hon ska lära oss ett och annat.
Jag är så jävla förbannad. Jag känner såna irrationella känslor. Jag fattar inte att Thaer är huvudlärare för den här linjen. Han är en helt ok lärare och så, men han är inte ett dugg optimal för att leda den här klassen på ett gynnsamt sätt. Enligt min mening. Han blandar sina personliga känslor i det professionella mer än vad som är ok. Är man irriterad över något eller whatever är det apsvårt att föra diskussioner med människan eftersom han otroligt ofta tar saker som kritik eller att man försöker hoppa på honom verbalt. Jag har överseende väldigt ofta och jag förstår hans situation, men det är bara så jävla frustrerande ibland. Jag orkar inte ens ta det med honom nu, för jag orkar inte med att bygga konflikter i onödan som leder till ingenting.
Fan.
Jag vill bara få utlopp för hur jag känner men det finns inget sätt som känns bra just nu. För jag är inte den som mobbar andra för att jag blev hämtad sist från dagis. Åh, vilken töntig referens. Men den får duga. För i helvete.
Här har vi en ännu töntigare referens: hade jag varit en vedhuggare hade jag huggit så jävla mycket ved. Jag hade lönnmördat den där veden så hårt.
ett tips: skala av tankar. inse dem för vad dem egentligen är. Att laga god och nyttig mat till sig själv varje dag och städa lite ibland betyder mer än vad man tror.
Har just städat mitt rum <<<:, och ligger i soffan och läser om folk som diskuterar zoofili på ett forum. Sexuella "avvikelser" är intressant. Gillar att se det ur olika perspektiv.
Är uttråkad och funderar på bara att lägga mig i sängen och lyssna igenom mina lp-skivor.
Jag försökte just logga in på ec genom att skriva in "polka" som användarnamn. Jag fattar inte vad det är min trötta hjärna associerar med som får mig att just skriva in polka istället för sissel. Det kanske är dags för mig att dö. Ja, det är det. Det är dags för mig att dö i min säng.