eh ah

Att lyssna på den här om och om igen hjälper mig att hantera min ångest, men att skriva här hjälper inte mitt plugg. Men!



men vad gör en? jag kan inte sudda ut någonting. jag måste inte leva i och älta det förflutna. jag sitter hemma, rullar tummar, rullar i det jag grubblar. det är bara ett evightetslångt shame:ande av mig själv. ett tycka synd:ande, och ett jag borde ha varit bättre än sådär:ande. jag har börjat förstå hur jag fungerar, och börjat haja i exakt vad det bekymmerliga uppstår, och det är väl i alla fall en bit på vägen. rastlöshet, impulsiva ryck, brist på självkontroll, kanske också en viss brist på självrespekt? min självkontroll är starkare om jag tycker om mig själv, om jag är i ett flow, kan jag uppleva. det är lättare att leva efter ens principer och ideal om en har en viss tro på sig själv. tror jag. jag är inte säker på om det bara är en ursäkt jag hittat på i huvudet. vissa ursäkter kan ju stämma, dock. ändå. väl?