diskodrifts blogg

Och här sitter jag och sittdansar till Wham! - Wake me up before you go-go.

Ord som borde förbjudas:

Pingla/pinglor/partypingla
Möhippa
Snuttegull
Snutte

Livet känns så vansinnigt najs i precis detta nuet. Precis nu. Jag har saker att längta efter och vänner att tycka om. Och jag älskar min mamma.

Det här ska bli en punklåt (med synth!). Eller ja, punkinfluerat:

(först ut ett intro)

alla har sina hav,
som inte går att simma i.
alla har sina krav,
på hur man får och vill bli.
alla undrar om sitt,
om hur allt kan dras isär.
försöker aldrig bli kvitt,
det som förstör oss här.

(ett rätt kort mellanspel)

unna dig ett läge,
se till att det blir av.
unna dig ett möte,
lura bort ett hav.

(och här följer ett explosivt crescendo av gitarrer, bas, synth, och trummor)

Har kommit allt mer in i synth och electronica. Kraftwerk, Telex, mmmm. Gammalt är fint. Har ni nåt tips på nåt bra i synthväg från 70-80talet?

På tal om electronica, kolla in den här tjejen. Så himla bra:

Elin skickade världens finaste kärleksbrev till oss alla i det forna kollektivet. Jag är glad.

Jag har ”gjort mig av” med särskilda jobbiga emotionella band i mitt huvud. Klippt upp dem och bonat om, tejpat och snyggat till. Det har lett till att jag känner mig ensam på ett inte så särskilt ensamt sätt, vilket är skönt för mig. Det ger mig en chans att slappna av och låta mig bygga upp vissa delar av mig själv på nytt. I den takt jag behöver. I gengäld ger det mig bättre fokus på att ta hand om mig själv som individ, samt lättar det på trycket i det kreativa.

När jag skriver "klipper upp" menar jag förstås inte att jag sagt upp kontakter. Se det som att jag klippt håret. Gjort om.

Somnade runt 17.00 efter att ha dygnat loss och vaknade nu. Fy vilken perfekt tid att vakna, slapp vända på dygnet och allt, och till råga på allt känner jag mig dessutom jätteutvilad.

Det står flyttlådor och saker på golvet överallt. Hela kollektivet förbereder sig för flytt och det kan inte kännas mer surrealistiskt. Alla Jan Stenmark-bilder och pärlplattor är nere. Jag har dragit ur och lagt alla mina DVD:er på golvet. När klockan är lite senare ska jag börja dra ut möbler i hallen.

irritationen av att inte kunna tänka som man vill.
likgiltigheten av att vara kvicktänkt och finnas till.
en vilja att beröra det hårda med något så mjukt
att det kan misstas för bomull, när det egentligen är en sten.

för att inte fastna på tvären skiter vi i besvären.

måla upp en bild i havet i ditt huvud på en plats där drömmen börjar slå
gå i otakt för att hinna i takt med det som inte gör dig lika grå.
det kanske inte ser så bra ut hos andra men du vet bättre än så.
du kanske ser ut som en total idiot, ett kantstött lammkött,
men vad är det i jämförelse,
när den du håller så kär, inte är någon du är.

jag är så jävla trött på alla banala människoideal,
det är så katastrofalt analt att en tvingas förvirra sig själv så pass radikalt.
sanningskris, identitetskris. penis i huvudet på den som säger "allt har sitt pris".

jag vill bara vara här. utan samvetskval, utan ett ihopdiktat skal.

gärna igår.

Ett hett tips till alla deppromantiker där ute: se på en film. Du med ditt jävligt romantiskt lagda sinne lär säkerligen kunna relatera till en eller annan av situationerna i filmen för att sedan applicera detta på ditt eget liv. Du kanske känner att den här filmen på ett sätt handlar om dig, trots att det du identifierar dig själv med i den låter väldigt långsökt. Men vad gör det, om det funkar? Fantasi bör aldrig ses som ett fel.
Att titta på en film kan vara som att gå till en terapeut eller prata med en vän. Dvs, film kan antingen lura dig eller skänka dig perspektiv.