blah

irritationen av att inte kunna tänka som man vill.
likgiltigheten av att vara kvicktänkt och finnas till.
en vilja att beröra det hårda med något så mjukt
att det kan misstas för bomull, när det egentligen är en sten.

för att inte fastna på tvären skiter vi i besvären.

måla upp en bild i havet i ditt huvud på en plats där drömmen börjar slå
gå i otakt för att hinna i takt med det som inte gör dig lika grå.
det kanske inte ser så bra ut hos andra men du vet bättre än så.
du kanske ser ut som en total idiot, ett kantstött lammkött,
men vad är det i jämförelse,
när den du håller så kär, inte är någon du är.

jag är så jävla trött på alla banala människoideal,
det är så katastrofalt analt att en tvingas förvirra sig själv så pass radikalt.
sanningskris, identitetskris. penis i huvudet på den som säger "allt har sitt pris".

jag vill bara vara här. utan samvetskval, utan ett ihopdiktat skal.

gärna igår.