Psykisk ohälsa
Hangthedj: Skönt att höra att det hjälpt dig! Jag hoppas det gör detsamma för mig. Vilken medicin tar du och fick du några biverkningar?
På BUP, så ska mina föräldrar tydligen träffa en kurator. Som jag inte haft någon kontakt med men varför kan det vara så? Och utan att jag får reda på det?
Citat från daydreaming:
Hangthedj: Skönt att höra att det hjälpt dig! Jag hoppas det gör detsamma för mig. Vilken medicin tar du och fick du några biverkningar?
tar sertralin mot någon slags odefinierad ångest och depression. scorade dock högt på GAD när jag gjorde en slags utredningsintervju, men bup är inte jättebra på att ta tag i saker.
fick inte alls särskilt mycket biverkningar faktiskt. förväntade mig att gå igenom världens jävla helvete, men jag hade bara ångest utöver det normala i typ en halv dag. tappade lite matlust i början också, och mådde illa i någon vecka, men mer än så var det inte direkt!
Det låter ju väldigt skönt och tryggt! Roligt att höra :)
Citat från powerless:
På BUP, så ska mina föräldrar tydligen träffa en kurator. Som jag inte haft någon kontakt med men varför kan det vara så? Och utan att jag får reda på det?
Det kan fungera så till en början, men leda till enskilda eller gemensamma samtal. Om du orkar och vill bör du nog ta upp det med dina föräldrar, men det är så klart enklare sagt än gjort. Det är lite så där när man är under 18, föräldrarna och vården har en särskild kontakt. Det hände mig med när jag var 16 år. Helt plötsligt skulle jag börja prata med någon kurator om hur jag har det i livet, för att min moder var orolig för hur jag har det. Jag var så jävla förbannad för att jag inte fick reda på det, men det gick bra.
I efterhand kan man tänka att det är skolan eller föräldrarna som kontaktat BUP. Då kan föräldrarna få en kallelse och det brukar vara föräldrarna som först får förklara situationen. Efter det sker en bedömning som handlar om hur stort behov man har av samtal. Det kan även vara så att det är dina föräldrar som behöver hjälp med något.
Alkohol bruka funka!
Då må man bättre.
Alkohol är en drog. Det är inte så bra i längden och det kostar.
Hah, faktiskt så agerar alkohol och ångestlindrande medicin på liknande vis i synapserna :)
Jag dricker alltid när jag är nere. Även om jag vet att många säger att det är dåligt.
Men jag mår faktisk bättre.
För stunden ja. Inte i längden.
Jag med! Öl är meningen med livet
Ze GABA!
Alkohol är ju helt klart den bästa ångestdämparen haha
Alkohol är löjligt och borde förbjudas.
Äsch gnäll
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet