Anarkism
Mynta
Tjej, 33 år
Citat från Stringburka
Diskriminering är hierarkiskt, oavsett om våld finns inblandat eller inte. Förstår inte din sista mening alls; vad menar du med att sätta sina åsikter över andras? Sen, hur ställer du dig till privat ägande? Donationer, som du nämner i ditt första inlägg, förutsätter ju privat ägande, som i de flesta former är klart hierarkiskt.
Jag syftar på förtryck. Om jag anser att kvinnor är underlägsna så "sätter jag min åsikt över andra" om jag ger kvinnor lägre löner, misshandlar dem, eller diskriminerar dem på något annat sätt. Om jag bara går runt och tycker som jag gör, utan att det har någon inverkan på verkligheten, ser jag inte det som hierarkiskt.
Jag har ingenting emot privat ägande, eftersom jag inte ser något tvång i det. Människor som föredrar andra ägandeformer kan alltid organisera sig på andra sätt.
MrScentless
Kille, 31 år
Citat från Stringburka
Citat från iTranscend
Citat från Stringburka
Ja, det håller jag med dig om. Stater är dock inte de enda som kan agera tvångsmässigt; hierarkier är i sig tvång.
Men anarkist menar jag någon som ställer sig emot hierarkier; motsatsen till en hierarkist mao. Staten är en form av hierarki, men långt ifrån den enda. Anarkismen ställer sig tvärtemot alla former av hierarkier, oavsett om denna är sexism, statsmakt/våldsmonopol, eller kapitalism.
Då är det inte så stor skillnad på oss två ändå. Fast jag skulle inte kalla t.ex sexism för en hierarki i sig själv, utan en form av diskriminering som blir hierarkisk så fort den upprätthålls våldsamt. Som anarkist är jag för att låta människor tycka hur de vill, men så fort de sätter sina åsikter över andra så ser jag det som våldsamt, och därav är jag emot det.
Diskriminering är hierarkiskt, oavsett om våld finns inblandat eller inte. Förstår inte din sista mening alls; vad menar du med att sätta sina åsikter över andras? Sen, hur ställer du dig till privat ägande? Donationer, som du nämner i ditt första inlägg, förutsätter ju privat ägande, som i de flesta former är klart hierarkiskt.
Hur är frivilliga donationer hierarkiskt om jag får be?
Lalala1234
Tjej, 30 år
Citat från iTranscend
Jag har ingenting emot privat ägande, eftersom jag inte ser något tvång i det. Människor som föredrar andra ägandeformer kan alltid organisera sig på andra sätt.[/i]
Citat från MrScentless
Hur är frivilliga donationer hierarkiskt om jag får be?[/i]
Privat ägande är hierarkiskt i grunden, i och med att den som äger har makt över den som inte äger. Detta är särskilt sant i fall av privat ägande av produktionsmedlen (inkl. mark) men gäller ju även många andra former av ägande. Om jag har mat får jag makt över de som inte har mat, och då har du en hierarki.
Sedan måste ju privat ägande upprätthållas via hierarkiska strukturer. Om jag nu har mat, hur ska jag då hindra folk att ta mitt bröd? Enda effektiva sättet är genom just våld, en tvångsmetod.
Frivilliga donationer är inte hierarkiskt som så, men de förutsätter en hierarkisk struktur, på samma sätt som jämställdhetsarbete förutsätter sexism, en annan hierarkisk struktur. I ett anarkistiskt samhälle är båda överflödiga; om det finns ett behov av någon av dem så är inte samhället anarkistiskt. Sen finns ju naturligtvis gradskillnader, man kan ha ett samhälle som är mer hierarkiskt än dagens men som fortfarande innefattar privat ägande i viss mån, på samma sätt som Sverige är mer demokratiskt än nordkorea trots att inget av länderna är fullständigt demokratiska.
Cohacq
Kille, 33 år
Citat från Stringburka
Sedan måste ju privat ägande upprätthållas via hierarkiska strukturer. Om jag nu har mat, hur ska jag då hindra folk att ta mitt bröd? Enda effektiva sättet är genom just våld, en tvångsmetod.
Försvar är inte en typ av tvång.
Lalala1234
Tjej, 30 år
Citat från Cohacq
Citat från Stringburka
Sedan måste ju privat ägande upprätthållas via hierarkiska strukturer. Om jag nu har mat, hur ska jag då hindra folk att ta mitt bröd? Enda effektiva sättet är genom just våld, en tvångsmetod.
Försvar är inte en typ av tvång.
Beror ju på vad man ser som försvar. Försvar förutsätter att någon försöker angripa dig, vilket innebär att hela idén med privat ägande blir en slags cirkelargument där privat ägande bara blir icke-tvång under förutsättning att privat ägande är någon slags grundläggande rättighet.
Man kan ju även se statens våldsbruk som att staten försvarar sig själv.
Det klart att det finns luddiga gränser och att ingenting är självklart när det gäller sådant här, men privat ägande är långt ifrån oproblematiskt, inte minst när man diskuterar exakt vad som kan ägas, och försvar av privat ägande har en tendens att bara sluta i diffusa värderingar och objektiv, utomstående given moral a'la religion.
Johan
Kille, 30 år
Stöttar anarkism till fullo. Ingen människa ska tvingas jobba för det kapitalistiska systemet vi har idag.
Mynta
Tjej, 33 år
Citat från Stringburka
Privat ägande är hierarkiskt i grunden, i och med att den som äger har makt över den som inte äger. Detta är särskilt sant i fall av privat ägande av produktionsmedlen (inkl. mark) men gäller ju även många andra former av ägande. Om jag har mat får jag makt över de som inte har mat, och då har du en hierarki.
Sedan måste ju privat ägande upprätthållas via hierarkiska strukturer. Om jag nu har mat, hur ska jag då hindra folk att ta mitt bröd? Enda effektiva sättet är genom just våld, en tvångsmetod.
Frivilliga donationer är inte hierarkiskt som så, men de förutsätter en hierarkisk struktur, på samma sätt som jämställdhetsarbete förutsätter sexism, en annan hierarkisk struktur. I ett anarkistiskt samhälle är båda överflödiga; om det finns ett behov av någon av dem så är inte samhället anarkistiskt. Sen finns ju naturligtvis gradskillnader, man kan ha ett samhälle som är mer hierarkiskt än dagens men som fortfarande innefattar privat ägande i viss mån, på samma sätt som Sverige är mer demokratiskt än nordkorea trots att inget av länderna är fullständigt demokratiska.
Jag skulle inte direkt kalla det för makt. Om jag som bakare har en massa bröd, och det finns en massa grannar som inte har bröd, så är det inte som att jag har någon makt över dem. Alltså, det är inte som att jag kan styra över dem eller utnyttja dem. Och när det kommer till byteshandel så är det precis tvärtom (under konkurrens), dvs att de som har styrs över de som inte har - producenterna styrs av konsumenterna. Att sälja eller byta bort bröd är inte en form av utnyttjande, utan en form av mutualism - dvs ömsesidigt gynnande relationer. Jag förstår dock vad du menar när det kommer till dagens kapitalistiska samhällen, där många (pga tunga statliga regleringar av marknaden) inte ens får chansen att arbeta från första början, och har därav ingen chans att överleva. Det finns inget etiskt system som fördömer att stjäla under svält.
Du pratar då om att försvara sin egendom, varav schysst införskaffad sådan är ett resultat av arbete. Att bli bestulen på den är alltså att låta sitt förgångna kränkas. Det är dessutom den som stjäl som intierar tvånget/våldet, och därför kan inte den som blir bestulen anklagas för våld, utan vad det istället blir är försvar. Och självklart finns det förstås andra preventiva metoder för att förhindra stöld, som dessutom ofta är spontana - t.ex ekonomisk/social utfrysning, teknologiska lösningar, bl.a.
Nja, så fort något är frivilligt så är båda på samma nivå, det blir ett samarbete snarare än ett styre. Idag styr staten över oss, och vi har därför en hierarki. Men om jag frivilligt låter mig ledas av t.ex en musiklärare, eller någon annan form av ledare, så är inte det hierarkiskt, utan mutualistiskt. Alltså, en musiklärare utnyttjar inte mig mot min vilja, och har ingen makt över mig - en musiklärare samarbetar med mig, där min vinst är i form av kunskap och utveckling, och musiklärarens vinst kanske är i form av lön, eller tillfredsställandet av sin passion att lära ut. Alltså är det våldet som står i fokus igen, frivilliga relationer är inte hierarkiska.
Mynta
Tjej, 33 år
Citat från Stringburka
Beror ju på vad man ser som försvar. Försvar förutsätter att någon försöker angripa dig, vilket innebär att hela idén med privat ägande blir en slags cirkelargument där privat ägande bara blir icke-tvång under förutsättning att privat ägande är någon slags grundläggande rättighet.
Man kan ju även se statens våldsbruk som att staten försvarar sig själv.
Det klart att det finns luddiga gränser och att ingenting är självklart när det gäller sådant här, men privat ägande är långt ifrån oproblematiskt, inte minst när man diskuterar exakt vad som kan ägas, och försvar av privat ägande har en tendens att bara sluta i diffusa värderingar och objektiv, utomstående given moral a'la religion.
Privat ägande bygger på självägandet, att vi har kontroll över oss själva och våra gärningar, och att vi därav är berättigade till det vi producerar, dvs frukten av vårat arbete. Jag har hittills inte orkat sätta mig in i någon logisk/moralisk härledning av privat ägande, men jag funderar på att göra det eftersom det är en av mina svaga punkter i diskussioner som dessa :>.
Nej, den kanske "försvarar" sin makt, men det är inte som att vissa individer i staten försvarar sig själva. Vad vi pratar om nu är SJÄLVförsvar. Om jag försöker slå dig, men du förhindrar mina slag genom att slå tillbaka, så försvarar du dig själv - du hindrar mig ifrån att utsätta dig för våld. Men vad staten gör är att under hot stjäla pengar ifrån människor, och genomföra hoten om man inte lyder - alltså är det staten som initierar våldet, inte vi medborgare. Alltså är det VI som försvarar oss när polisen sparkar in våran dörr för att kidnappa oss ("ta oss till fängelset"), och det är INTE "polisförsvar" om polisen mejar ner oss när vi försöker försvara våra rättigheter till frihet, liv och att inte hålla med systemet. Det hoppas jag verkligen att du som anarkist håller med om :)
Lalala1234
Tjej, 30 år
Citat från iTranscend
Jag skulle inte direkt kalla det för makt. Om jag som bakare har en massa bröd, och det finns en massa grannar som inte har bröd, så är det inte som att jag har någon makt över dem. Alltså, det är inte som att jag kan styra över dem eller utnyttja dem.
Jo? Om de svälter och du är den ende med mat (och möjligheten att göra mat) så kan du ju självklart utnyttja dem.
Du pratar då om att försvara sin egendom, varav schysst införskaffad sådan är ett resultat av arbete. Att bli bestulen på den är alltså att låta sitt förgångna kränkas. Det är dessutom den som stjäl som intierar tvånget/våldet, och därför kan inte den som blir bestulen anklagas för våld, utan vad det istället blir är försvar.
Läs vad jag skrev om att det är ett cirkelargument. Det är bara försvar om man antar någon slags gudagiven äganderätt. Och exakt vad går att äga, och vem bestämmer vad som går att äga? Kan man äga mark? Kan man äga produktionsmedel? Tankar (patent)? Människor?
-
Nja, så fort något är frivilligt så är båda på samma nivå, det blir ett samarbete snarare än ett styre. Idag styr staten över oss, och vi har därför en hierarki.
Du har blandat ihop orsak och verkan. Något är frivilligt när båda är på samma nivå, inte tvärtom. Eller vad menar du avgör om något är frivilligt eller inte? Om man har en fysisk möjlighet att göra ett annat alternativ? Du verkar tro på någon slags fri vilja, och i kombination med din tro på privat ägande som någon slags rättighet måste jag fråga, är du religiös?
Men om jag frivilligt låter mig ledas av t.ex en musiklärare, eller någon annan form av ledare, så är inte det hierarkiskt, utan mutualistiskt. Alltså, en musiklärare utnyttjar inte mig mot min vilja, och har ingen makt över mig - en musiklärare samarbetar med mig, där min vinst är i form av kunskap och utveckling, och musiklärarens vinst kanske är i form av lön, eller tillfredsställandet av sin passion att lära ut. Alltså är det våldet som står i fokus igen, frivilliga relationer är inte hierarkiska.
Gulligt att ta något relativt oviktigt som exempel. Hur är det om det inte är en musiklärare utan någon som har kunskap om en dödlig sjukdom du har, så att bara denne kan rädda ditt liv och du annars säkert kommer dö, och vill ha dig som obetald arbetare resten av livet i utbyte? Klart du kan välja att låta bli, det är helt frivilligt, eller hur? Inga hierarkier där när du blir hans slav, du har ju valt det själv.
Citat från iTranscend
Nej, den kanske "försvarar" sin makt, men det är inte som att vissa individer i staten försvarar sig själva. Vad vi pratar om nu är SJÄLVförsvar. Om jag försöker slå dig, men du förhindrar mina slag genom att slå tillbaka, så försvarar du dig själv - du hindrar mig ifrån att utsätta dig för våld. Men vad staten gör är att under hot stjäla pengar ifrån människor, och genomföra hoten om man inte lyder - alltså är det staten som initierar våldet, inte vi medborgare. Alltså är det VI som försvarar oss när polisen sparkar in våran dörr för att kidnappa oss ("ta oss till fängelset"), och det är INTE "polisförsvar" om polisen mejar ner oss när vi försöker försvara våra rättigheter till frihet, liv och att inte hålla med systemet. Det hoppas jag verkligen att du som anarkist håller med om :)
Så det är bara okej om det är en själv man skyddar, och inte om man skyddar t.ex. en bekant? En sådan syn på självförsvar låter lite väl satanisk för mig.
Hur är din relation till staten inte frivillig? När du blir medborgare i Sverige finns ett underförstått kontrakt där du går med på att staten tar en del av ditt mervärde, på samma sätt som du har ett sådant kontrakt när du arbetar för ett företag. Du är helt fri att låta bli och flytta till ett annat land eller ut på internationellt vatten. Finns väl inga hierarkier i frivilliga situationer?
Givetvis håller jag med om att staten inte försvarar sig, men jag menar även att du som privat företagsägare inte försvarar dig själv när du använder våld mot arbetare som exproprierar din fabrik. Det beror helt enkelt på att jag inte ser ägande av produktionsmedel eller mark (vilket är det staten sysslar med) som någon slags rättighet som faller inom definitionen för ditt "själv" att försvara.
Staten fungerar precis som ett företag ur en tvångssynpunkt. Du bor här "frivilligt" och då kan de ställa vilka krav de vill, på samma sätt som ett bostadsföretag kan ställa vilka krav de vill på de som bor på deras mark. Och de får, i dagens Sverige, även använda våld mot boende som inte lyder; se bara på hur ockupationsrörelsen bemötts av företagskommenderad polis. Givetvis sker detta via staten, men eftersom det är på uppdrag av företagen är polisen bara pistolen i kapitalets hand.
En fråga: Vad anser du att man får göra för att försvara sin privata egendom? Om jag äger en markplätt, får jag då säga att "detta är min jordplätt, här får ni fan inte komma in, om ni försöker ta er in så skjuter jag er"?
MrScentless
Kille, 31 år
Citat från Stringburka
[i]Citat från iTranscend
Jag skulle inte direkt kalla det för makt. Om jag som bakare har en massa bröd, och det finns en massa grannar som inte har bröd, så är det inte som att jag har någon makt över dem. Alltså, det är inte som att jag kan styra över dem eller utnyttja dem.
Jo? Om de svälter och du är den ende med mat (och möjligheten att göra mat) så kan du ju självklart utnyttja dem.
Utnyttja skulle vara ett alternativ fast inte det mest smartaste. Eftersom grannarna är fler än han och de kan ju övermanna han och ta hans bröd. Men istället för att utnyttja så skulle han sälja sitt bröd/göra ett kontrakt med grannarna om brödet eftersom han är bagare (Det är hans yrke). Det är hans rätt att göra vad han vill med "frukten" av sitt arbete. Dina scenarion är lite för långsynta.
Det är också viktigt att nämna att det är omöjligt att ta bort alla hierarkier. Naturliga hierarkier som Mästaren och lärlingen, föräldern och barnet etc. är viktiga och nödvändiga för att samhället ska blomstra.
Ett citat från Mikhail Bakunin
"Does it follow that I reject all authority? Far from me such a thought. In the matter of boots, I refer to the authority of the bootmaker; concerning houses, canals, or railroads, I consult that of the architect or engineer. For such or such special knowledge I apply to such or such a savant. But I allow neither the bootmaker nor the architect nor the savant to impose his authority upon me. I listen to them freely and with all the respect merited by their intelligence, their character, their knowledge, reserving always my incontestable right of criticism and censure. I do not content myself with consulting authority in any special branch; I consult several; I compare their opinions, and choose that which seems to me the soundest. But I recognize no infallible authority, even in special questions; consequently, whatever respect I may have for the honesty and the sincerity of such or such an individual, I have no absolute faith in any person. Such a faith would be fatal to my reason, to my liberty, and even to the success of my undertakings; it would immediately transform me into a stupid slave, an instrument of the will and interests of others."
--------------------------------------------------------------------------
ChapterFour
Kille, 29 år
Citat från Johan
Fördelar:
- Du får göra vad du vill.
Nackdelar:
- Du får göra vad du vill.
--------------------------------------------------------------------------
JWL
Kille, 34 år
Citat från PlagueHound
Citat från Johan
Fördelar:
- Du får göra vad du vill.
Nackdelar:
- Du får göra vad du vill.
--------------------------------------------------------------------------
Sluta spamcitera!
Man "får" inte göra vad man vill i en anarki.
Mynta
Tjej, 33 år
Citat från Stringburka
Läs vad jag skrev om att det är ett cirkelargument. Det är bara försvar om man antar någon slags gudagiven äganderätt. Och exakt vad går att äga, och vem bestämmer vad som går att äga? Kan man äga mark? Kan man äga produktionsmedel? Tankar (patent)? Människor?
Du har blandat ihop orsak och verkan. Något är frivilligt när båda är på samma nivå, inte tvärtom. Eller vad menar du avgör om något är frivilligt eller inte? Om man har en fysisk möjlighet att göra ett annat alternativ? Du verkar tro på någon slags fri vilja, och i kombination med din tro på privat ägande som någon slags rättighet måste jag fråga, är du religiös?
Gulligt att ta något relativt oviktigt som exempel. Hur är det om det inte är en musiklärare utan någon som har kunskap om en dödlig sjukdom du har, så att bara denne kan rädda ditt liv och du annars säkert kommer dö, och vill ha dig som obetald arbetare resten av livet i utbyte? Klart du kan välja att låta bli, det är helt frivilligt, eller hur? Inga hierarkier där när du blir hans slav, du har ju valt det själv.
Så det är bara okej om det är en själv man skyddar, och inte om man skyddar t.ex. en bekant? En sådan syn på självförsvar låter lite väl satanisk för mig.
Hur är din relation till staten inte frivillig? När du blir medborgare i Sverige finns ett underförstått kontrakt där du går med på att staten tar en del av ditt mervärde, på samma sätt som du har ett sådant kontrakt när du arbetar för ett företag. Du är helt fri att låta bli och flytta till ett annat land eller ut på internationellt vatten. Finns väl inga hierarkier i frivilliga situationer?
Givetvis håller jag med om att staten inte försvarar sig, men jag menar även att du som privat företagsägare inte försvarar dig själv när du använder våld mot arbetare som exproprierar din fabrik. Det beror helt enkelt på att jag inte ser ägande av produktionsmedel eller mark (vilket är det staten sysslar med) som någon slags rättighet som faller inom definitionen för ditt "själv" att försvara.
Staten fungerar precis som ett företag ur en tvångssynpunkt. Du bor här "frivilligt" och då kan de ställa vilka krav de vill, på samma sätt som ett bostadsföretag kan ställa vilka krav de vill på de som bor på deras mark. Och de får, i dagens Sverige, även använda våld mot boende som inte lyder; se bara på hur ockupationsrörelsen bemötts av företagskommenderad polis. Givetvis sker detta via staten, men eftersom det är på uppdrag av företagen är polisen bara pistolen i kapitalets hand.
En fråga: Vad anser du att man får göra för att försvara sin privata egendom? Om jag äger en markplätt, får jag då säga att "detta är min jordplätt, här får ni fan inte komma in, om ni försöker ta er in så skjuter jag er"?
Som sagt, jag är inte så insatt i det hela rent filosofiskt så jag tvivlar på att mina svar kommer att vara särskilt givande. Jag återkommer...
En relation är frivillig när båda är på samma nivå, ja - det var precis det jag sa. Och snälla, nu börjar härskarteknikerna rulla in, så om du vill bli mött med respekt så vill jag be dig att sluta med det direkt. Men ja, jag tror på en fri vilja (jag är inte determinist). Nej, jag är inte religiös, jag är en stark ateist. Avslutningsvis så tror jag inte på naturliga rättigheter heller i sig själva, utan använder det bara som ett språkligt begrepp för att göra mig förstådd. Jag ser rättigheter som en sofistikerad form av tiggande.
Nu sätter du upp ett ganska otroligt scenario, som inte alls är trovärdigt. Men ja, monopoler är en form av hierarki, det är just därför jag är emot det. Monopoler har ingen annan plats än en otroligt tillfällig sådan i anarkier, då konkurrenter snabbt hoppar in.
Du behöver inte göra det här med självförsvar så avancerat, det är egentligen samma principer som vi förstått och erkänt sedan dagis. Självklart kan man hjälpa någon annan att försvara sig. Om du inte känner till icke-aggressionsprincipen, vilket är vad det hela bygger på, så definieras den som att det är omoraliskt att initiera våld mot andra. Alltså, "den som slår först är den som gör fel". Att försvara sig själv eller någon annan är inte på något sätt omoraliskt, åtminstone inte enligt något av de etiska system som jag studerat.
Det här måste vara första gången jag hör en anarkist ta upp det sociala kontraktet, leker du möjligtvis devils advocate? I alla fall, har du skrivit på något kontrakt? För själv har jag då inte gjort det, jag hade inte förmågan när jag föddes, och jag har inte fått möjligheten nu när jag blivit äldre heller. Vi föds in i det här samhället, liksom djur på en farm föds in i gården. Vi är inget annat än skatteboskap, slavar till staten. Det är inte frivilligt. Visst, vi har möjligheten att flytta, men var ska vi flytta då? Stater kontrollerar all beboelig yta, så det enda alternativet vi har (utöver att flytta till en annan "farm") är att flytta till t.ex Antarktis, och lämna civilisationens alla fördelar bakom oss. Det finns alltså inget frivilligt i systemet överhuvudtaget.
Hur är expropriering möjligt utan privat ägande? Om jag som privatperson tar din mat ifrån dig och säger "jag tror inte på privat ägande", är inte det en motsägelse? Äger alla gemensamt? Som sagt, olika sociala organissationssätt kan samexistera i en anarki. Precis som olika människor föredrar olika former av organisation när det kommer till vapen, rökning, eller något annat så föredrar olika människor olika former av organisation när det kommer till ägande av produktionsmedlen. Om människor känner att privat ägande inte är något för dem så kan de alltid flytta till ett kollektiv baserad på kommunistiskt ägande, och om det nu är så att alla känner att privat ägande inte är något för dem så kommer till och med privat ägande att konkurreras ut. Det är vad jag tror att det åtminstone kommer att hända med privat ägande att produktionsmedel.
Så företag fungerar via "sociala kontrakt", dvs tvångsmässiga kontrakt som man föds in i? Bostadsföretag är åtminstone frivilliga, och de hotar inte en med våld, utan de stryper ens elektricitet, vatten, värme osv om man inte betalar. Visst utnyttjar de staten idag eftersom möjligheten finns, men i en anarki finns inte den möjligheten. Jag vill anta att du förstår grundläggande ekonomi, och därför känner jag att jag inte behöver förklara varför ett företag inte kan "ställa vilka krav de vill" hur som helst.
Jag är som sagt inte så insatt i ägandefrågor osv eftersom jag tycker att det är ett ganska tråkigt ämne, så jag tvivlar på att jag kan ge dig något vettigt svar på den frågan. Som jag skrev ovan, jag återkommer...
Lalala1234
Tjej, 30 år
Citat från MrScentless
Utnyttja skulle vara ett alternativ fast inte det mest smartaste. Eftersom grannarna är fler än han och de kan ju övermanna han och ta hans bröd. Men istället för att utnyttja så skulle han sälja sitt bröd/göra ett kontrakt med grannarna om brödet eftersom han är bagare (Det är hans yrke). Det är hans rätt att göra vad han vill med "frukten" av sitt arbete. Dina scenarion är lite för långsynta.
Och det jag menar är att denna försäljning/detta kontrakt mycket väl kan ta utnyttjande former. Det är inte alls långsökta scenarion, om än förenklade. Det är ju så kapitalismen fungerar idag, även om brödet tar omvägen om pengar.
[i]Det är också viktigt att nämna att det är omöjligt att ta bort alla hierarkier. Naturliga hierarkier som Mästaren och lärlingen, föräldern och barnet etc. är viktiga och nödvändiga för att samhället ska blomstra.
Givetvis kan man aldrig komma bort från alla hierarkier, tror aldrig vi kommer få bort sexism eller rasism helt heller (även om de är rent destruktiva hierarkier). Människan är inte rationell nog för det. Och ja, föräldern och barnet är en hierarki som är nödvändig, men mästaren och lärlingen kan vara en sant frivillig och jämlik relation; behöver inte finnas några hierarkier där, även om ordet "mästare" insinuerar det. Att vara en auktoritet på ett ämne kan ge en den "makten" att folk lyssnar på en, men så länge man inte har några materiella eller juridiska möjligheter att påverka deras beslut är det ju en sann frivillighet att lyssna på den som har kunskap.
Mynta
Tjej, 33 år
Citat från Stringburka
Jo? Om de svälter och du är den ende med mat (och möjligheten att göra mat) så kan du ju självklart utnyttja dem.
Jag såg att jag missade den här, så jag svarar här. Nu förutsätter du monopol, vilka bara är möjliga långsiktigt med hjälp av staten. På en fri marknad så finns inga våldsamma hot mot nya konkurrenter, därav är vinstmöjligheten lika gigantisk för entreprenörer som den är för samhället. Att bara låta en monopol fortgå är idiotiskt ur alla synvinklar, då monopolinnehavaren är den enda som tjännar på det, och tjänar på det på alla andras bekostnad. Så fort en konkurrent hoppar in så förlorar monopolinnehavaren sin makt. Och om han nu får för sig att börja köpa upp alla konkurrenter så kommer det att leda till monopolhavarens ruinering, för hur mycket kan inte den sista konkurrenten som finns kvar på marknaden begära för att låta sig köpas upp? Den sista konkurrenten kommer utan tvekan att utnyttja sin situation och begära gigantiska summor, alternativt så kan den bara stanna kvar och fortsätta konkurrera eftersom vinstmöjligheten i det är stor bara den. Men det finns som sagt inget som hindrar nya konkurrenter ifrån att hoppa in, små som stora, men tillsammans ser de till att monopolinnehavaren inte har någon som helst makt över konsumenterna.
På en fri marknad är det konsumenterna som regerar producenterna, och inte tvärtom.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet