den onda bulimicirkeln

det är så konstigt. att jag ena sekunden kan sitta och äta en, vad jag anser är, "normal" portion mat och samtidigt tänka att det är OKEJ, det är LUGNT, inget kommer HÄNDA bara för att du precis åt lite sallad

........men sekunderna efter sista tuggan är svald kommer paniken
kommer jag gå upp nu? kommer jag bli uppsvälld? fan jag är nog lite fetare ändå va? mina lår ser ju nästan lite större ut eller?

......och sekunderna efter det måste jag låsa in mig på toan och spy.

min onda cirkel. varje dag är likadan. mitt huvud lurar i mig att jag kommer må bra om jag äter fast jag egentligen VET att jag bara kommer vilja spy efteråt. att ångesten kommer ta över helt. varje. jävla. dag.


idag var en sån dag. dock bestämde jag mig för att träna istället för att spy, vilket var otroligt skönt för jag hatar egentligen att spy. mina tänder hatar också att jag spyr. hursomhelst sprang jag så jävla fort och långt jag bara orkade och hamnade på ett ganska rejält kaloriunderskott, vilket i min värld borde vara BRA, men det räcker liksom inte ändå. önskar egentligen att jag bara kunde svälta mig, men som den hetsätare jag är verkar just svält vara helt omöjligt. det räcker att jag ser en BILD på mat så triggas hungern igång och jag måste tömma kylen på allt jag hittar. det är så äckligt och jag hatar mig själv för att jag gör så, men jag kan liksom inte sluta heller.
det sitter redan för hårt i mitt huvud.
alldeles för hårt.