ett anonymt brev

hej emocore. några av er kanske känner mig, men det är orelevant just nu. jag är, och kommer att förbli anonym. jag är trött på lösenordsskyddade bloggar som bara jag kan se. jag behöver veta att någon vet. att någon känner det jag känner. att jag inte är ensam i mitt demonfyllda huvud.

därför är detta min nya start. ett slags rop på hjälp, kanske ni ser det som. jag ser det som det enda sättet jag någonsin får uttrycka mina känslor i ett offentligt rum, där jag inte är ensam. jag behöver det här. och jag börjar


nu