fjärde juni

Känner mig helt uttryckslös. Ingen vilja att prestera, ingen motivation till att göra saker. Men jag gör saker ändå, jag umgås med folk för att inte känna mig ensam. Men hela mitt uttryck går till att göra te och titta på tvserier. Orkar aldrig göra redig mat heller. Är så vansinnigt trött på att i perioder gå runt och intensivt önska att jag vore någon annan och att jag vore rätt från början. Är trött på att för varje negativ punkt jag lägger ut i den här intrawebsdagboken så måste jag nästintill tvångsmässigt skriva något som är bra för att väga upp lite. Det ni, är ett bevis på bristande självkänsla.
Ibland är det skönt att få tycka lite synd om sig själv. Ja, för fan.
Bara jag lovar mig själv att det inte är där jag vill stanna. För det vore ju tråkigt.

Men nånting måste jag ju göra. Nånting måste ju hända. Livet har förhoppningsvis mer att erbjuda än att misslyckas med att få bukt med sig själv. Lösningarna finns ju trots allt (nånstans) i allt jag gör. I allt jag tänker. Någon dag kommer jag ju göra något, eller tänka på något, som får mig att tänka annorlunda. Någon dag, så.

Den här sommaren kommer väl till hands. Vill träffa nya människor.

Det kan inte ha varit kul förresten att läsa allt det här tramset, så här får ni en bild på en söt kattunge:



meow meow