retarded heartbeat

det spöregnar och stormar ute och jag lyssnar på moto boy.

och nu kickar det jobbiga in! lagom med att mina arbetsprover ska göras klart, vilket lämnar mig pretty numb åt att göra något överhuvudtaget. mmmhmm, det var mig ganska lite fitta i den här dagen!
men jag kan ALLTID mer än förgående derp derp-perioder. det är som en stege som man klättrar upp ett par tiotal steg men ramlar sedan fem steg tillbaka, för att sedan ta ett tiotal steg till (efter att ha vilat en välförtjänt vila i mumindalen...)
nu ska jag sluta gnälla, jag har egentligen ingenting att klaga över (det är bara fragment från dåtiden som biter en i arslet). nu ska jag jobba.
JA JVLR