Korrekt språk

En del verkar se språket som någon form av auktoritet som en inte får lov att sjabbla med. Det roar mig lite på något sätt. En del av mig känner att jag vill jävlas lite med språket, och på något sätt som en sorts omöjlig uppgift försöka bryta mig in i språkets barriär. Som en liten inbrottstjuv ungefär. Sen se om det går att få fram något mer där, än vad själva orden står för, liksom. Och kanske ge meningen ett ytterligare rum för tolkning, genom att bryta lite på den vanliga ordningen. Men det gäller att vara öppen inför det, för annars sitter man bara där och stör sig på det grammatiska inkorrekta.