Alla gör som de vill, om man vågar

Då när allt helt plötsligt förändras, då när allt vänds upp och ner. Då när inget är sig likt längre.
- Hur ska man egentligen kunna fortsätta som innan, innan allt vändes upp och ner. Inget kommer bli sig likt igen.
Jag vill så innerligt att det ska bli precis som det var innan, innan allt hände. Om man ändå ibland kunde spola tillbaka lite, lite av tiden och ändra på det där lilla, det där lilla som blev så stort och fel.

Tom, man blir så fruktansvärt tom. Vad ska man göra, hur ska man göra det?

Jag har tänkt på det där.
Om en alkoholist för höra hur mycket den dricker och hur fel det är, och sen antagligen går bort av konsekvenserna av sitt drickande.
Hur kan man då känna att det är "precis som den personen ville ha det" , med att tillägna en begravnings"fest" som minne för personen.
Är det en trevlig gest, eller är det bara egentligen dubbelmoral?

Vi ses om några år.