Börjat tvivla. Finns det en framtid?

Känner mig så sjukt ensam. Känslan efter att ha nån som vill vara med mig.
Det jag saknar mest är att ha någon att mysa med. Bara ligga där och kramas.
Finns inget som är bättre än det.
Det går inte att beskriva hur sjukt ensam jag känner mig.
Det fanns en. H*n fick mig att börja tro att det kunde finnas en för mig.
Men det slutade med att jag var ett äkligt emo och en slampa.
Har börjat tvivla en del.
Att det inte finns någon för mig längre.
Det finns en som jag tycker om. Rätt mycket.
Men det är ett ganska långt avstånd mellan oss.
Och det blir bara krångligt.
Även fast jag vill vara med h*n så mycket. Skulle vara så sjukt underbart.
Hade vart bra om vi bodde typ 10min från varandra istället för 3 timmar typ.
Fuck this shit.
Känner mig bara tom och ensam.