Dåliga tider

Känner mig så misslyckad i livet. Är inte på väg nånstans. Är knte speciell på något sätt, fakear hur jag är och vad jag hör, hur jag känner och vad jag säger. Förlorade yttyligare 3vänner. Så vi är nere på 2 vänner. Men har ytters lite kontakt med dem så jag ljuger om att dem är mina vänner. Går ledsen hem från jobbet och hoppas på att bli påkörd för att kanske få en posetiv känsla och uppmärksamhet. Känns patetiskt att skriva här men jag anser att jag använder denna sida som min känslo mässiga dagbok/när allt är skit. Är rädd för att skapa nya vänner då ingen kan leva upp till det jag anser att vän är eller att dem kommer krossa mitt hjärta. Sen igen finns inget krossa, hittar inte känslan/hjärtat längre. Fattar inte alls hur alla kan vara normala. Sen igen dem har vänner som hjäller dem.