GY arbetets framgång och förvåningar

Mitt gymnasiearbete har verkligen växt. Jag skriver en rapport om självskada och hur det påverkar alla inblandade vilket har fått ett mycket positivare mottagande än vad jag hade kunnat drömma om. Min handledare i arbetet (vår rektor som avskyr mig) blev oroveckande hypad när jag visade henne vad jag hade gjort och hur min arbetsplan såg ut. Kändes väldigt skönt att jag inte behövde göra om min frågeställning och hur pass bra det har gått hitintills.

Många sa till mig i början att det skulle vara det närmaste omöjligt att hitta personer att intervjua, men jag har en hypotes där: Kommer du själv från en självskadebakgrund är det enklare, att våga dela med sig av egna erfarenheter.

Man vet att man har lyckats när andra personer, som inte var inräknade som intervjupersoner från början vill delta. Det betyder otroligt mycket för min studie och jag är så tacksam för att så pass många är villiga att bli intervjuade. Dessa personer är fantastiska!

Jag ser fram emot att jobba vidare och förhoppningsvis kunna sprida lite mer kunskap och förståelse kring självskada. Det här har även mer eller mindre blivit ett vidarbygge på min lektion jag tidigare hade för klassen, som gick i samma tema.

Varje steg framåt gör skillnad och jag hoppas att det ska kunna bringa lite ljus över självskada, inte som självmordsförsök, utan det som det oftast är. Ett sätt att hantera något, som man inte vet hur man ska hantera.