TaZiums blogg

Tiden går fruktansvärt fort nu i November, det är galet. Om bara 17 dagar är jag 18 och jag har verkligen inget planerat tills dess utom att jag ska skaffa mig en ny telefon. Kanske blir fest anyways, men är inte riktigt säker u know.

Är ändå lite halv nervös då jag aldrig firar min födelsedag egentligen. Men fyller 18 så why not liksom.

Spenderat den senaste veckan hos en jätte fin pojke om inte annat. Han är så lugn, trivs, verkligen trivs. Säger jag som ganska nyligen lämnade Melker. Sånt som händer right? Vad vet jag? Allt jag vet är att jag mår bra här. Han har en sån lugn aura.
Vad händer liksom.

Ny telefon. Spamma på bara.

Om lite mer än 2 timmar drar jag över till en kompis. Vet inte alls vad vi ska göra. Men är iallafall glad över att någon vill hitta på något med mig. Och känns verkligen mer än bra när man missat skolan as usual och får ångest över att man inte varit där så. Hela lovet har ändå varit lite kaoz. Festat 3 gånger och wow, vad ont jag haft. Sen wow vad trött jag varit. Behöver nästan ett till lov efter lovet. Men ändå så är jag bjuden på fest i helgen igen. Get rekt m8. Jinxat mig själv hela livet om att jag aldrig blir bjuden på fest right...

Denna fredagen thou. Kommer till festen för att sedan vara med om att folk bråkar och någon har med sig någon form av "pistol". Och folk som redan varit där sen 5 har haft sup tävling så skoja inte om folk var borta redan när vi kom dit. Jag spydde osv då jag och min vän delade på en hel fireball. Men folk tog hand om mig atleast. Satt och kramade på mig och fanns där hela tiden när jag låg halv deckad på soffan. Även om jag mådde piss så mådde jag samtidigt riktigt bra. Men sömn fick jag aldrig tillräckligt av. 2 timmars sömn och sen när jag kom hem till Jenni igen så skulle man ju självklart dricka mer och jag somnade inte förens klockan 7 på morgonen.

Hade jag kollat på mig själv för 2 år sen så hade jag kallat mig själv för drägg och äckel. Alkohol var inte min idol förr.... Inte ens cigg. Kolla på mig nu liksom, däckar på soffor, kedjeröker och spyr. Woop woop.

En katt stalkade mig och några fler vänner ungefär över hela Nossebro och yeah. Apparently så hade den stått utanför trapphuset i ca 2 timmar och jamat och sen hade någon släppt in den. Den hade då sprungit upp i trapphuset, satt sig utanför Jennis dörr och Woallah! Katten springer in i Jennis lägenhet och vi känner att, vi släpper inte ut katten i den hemska kylan igen. (Känns så brutalt elakt) Jenni hör av sig till sin far och katten tillhör tydligen en person som dom är bekanta till. Så katten har varit bortsprungen i 2 månader... Ägaren blev överlycklig av att höra den goda nyheten och hämtar henne redan imorgon bitti.

That was some scary shit tbh.

Satte mig och testade en sminkning som jag tänkte ha imorgon då det är fest och wow, jag blev impressed på att jag faktiskt lyckades med den. Dock blev sprickorna sådär då eyelinern jag använde för att göra dom inte gick att använda på ett smidigt sätt... Oh well, är fett nöjd anyways. <3

I början ville jag inte ens åka dit mer. Men efter helgen/den halva veckan jag varit i Västervik så har jag faktiskt fått tillbaka suget till att åka tillbaka till Stockholm igen, trotts all besvikelse jag fått. Jag grät, jag var rädd och om inte annat var jag full så det förklarar också en massa. Min vän sneade sönder och bad om saker för att han skulle kunna leva, jag själv sneade sönder för att en annan kompis berättade om att han skulle på magnetröntgen då han förmodligen har cancer. Har nog aldrig gråtit så hårt för en kompis i hela mitt liv. Vi snackade om att han skulle leva i 70 år till och jag skrattade. Lördagen var kaos, men sällskapet var amazing och jag hade ändå så brutalt roligt med dom. Detta innebär med andra ord att jag verkligen ska till Stockholm från och med den 19 december och vara där hela jullovet. Om inte annat ska jag även dit lite tidigare, före eller efter min födelsedag. Mer än så vet jag inte. Först ska jag ut med underbara människor på krogen iallafall woop. Påtal om det så behöver jag verkligen införskaffa mig ett nytt ID då mitt blev ogiltigt i september. Måste bara få min pappa att ha tid med det också så att han kan identifiera mig, om inte mor min gör det.

??Nu är jag helt slut i vilket fall? Jag menar en resa på 6 timmar + 4 byten är inte helt okej då jag börjat få åksjuka. Tåg är dock 100% ok utom den att jag får ångest på dom istället. Lel??

Har även snart läst ut boken jag lånade för ca 2 månader sen. Den är superb, verkligen älskar storyn. N.M Browne är fan best man på att skriva no jk. Dock har jag inte läst några fler böcker av honom än denna, but I?ll give it a shot. ?Boken är fantasi baserad och jag rekommenderar den starkt till folk som läser mycket, speciellt böcker med mysterier etc. (Ingen deckare när jag pratar om mysterier?)??

Jag finner det ytterst roligt att se folk sitta vid sina mobiler konstant på alla resor jag tagit. Det känns så fritt att inte ha någon, men fuck no att det känns roligt när man är med folk och man är den ända personen som inte har något att sysselsätta sig med. Vet inte om jag är den ända som bara känt den känslan när man sitter i ett rum på ca 5 pers varav 4 av dom stirrar ner i sina telefoner och man själv sitter där och bara; ?Sååååååå?.. What up gaiiiis??. Jag saknar lite det där med att man bara kan hitta på något att göra med folk och sen skratta ihjäl sig åt varandra.

Jag blir så less på folk.
Så basically, jag valde att fråga en person jag inte ofta träffar längre, om h*n ville med på en promenad. H*n sa ja och även innan det hade h*n sagt att h*n saknar mig och att h*n vill träffa mig. Så jag tar med hunden ut, och på denna 20 minuters "långa" promenaden hör man inte ett ord från personen så till slut säger jag till personen att jag vill gå hem. "Skulle vi inte ta en promenad?"
Jomen visst, vi tog en promenad. (En ganska kort en...) Men skitkul att gå på en promenad med en person som är så vidrigt upptagen med sina problem att h*n skiter i andra . "Förlåt att jag deppar ner dig då." Jomen är inte promenader med folk man tycker om där för att få folk på bättre humör? Det är precis som att gå på varsin sida av stan bara att man vet att man existerar. Man vet att båda tar en promenad exakt samtidigt men man har ingen form av kommunikation. Annars är det bara som att man följer efter en person som rent allmänt bara verkar ignorera en. Ni vet sådär ifall man vore helt utfryst och ingen bryr sig om en? Pls, gå inte med på promenader med folk om du inte ens kan prata. Det är värdelöst.

Vaknar man av en helvetes dag så ska den ju givetvis sluta lika kasst känner folk.
Försöker bara få folk må lite bättre men ah, fuck it.

Får se fram emot lovet istället. Ska bli en amazing helg åtminstone.

Har förbannat med träningsverk, men går ändå till gymmet imorgon. Jag ska bli nöjd över min kropp, jag ska.
Så länge får jag lära mig älska mina vänner och det gör jag. Dom är så fina. Och nej, det blir inget Stockholm på höstlovet, istället spenderar jag hela jullovet där. Firar Victor på hans födelsedag, nyår med allt och alla och har det allmänt mys, samt så firar jag Herman helgen innan han fyller.

Annars så har jag skippat mat idag, fick ett brutalt humör i skolan idag att jag fick gå hem efter mötet med skolpsykologen. Ville inte dit först men blev dit tvingad av Eva. Mestadels för att jag inte sov inatt och sen bröt ihop smått i skolan. Gick hem, köpte choklad och somnade efter 2 avsnitt av Rick and Morty. Så jag har iallafall ätit en choklad kaka idag och känner ändå inget behov av mat atm.

Jag har även upptäckt att jag skriver jätte rörigt. Som om jag verkligen är as kass på svenska men ah. Jag orkar inte riktigt bry mig när det kommer till den här sidan etc. Kanske därför jag har så lite bevakare haha.

If only i could love you enough to give you what you need
if only i could be for you the hand that feeds
cause i know you can only starve so much
til you like how it feels
sitting on a throne of bones
staring at that cold meal

it's not your body that i love
but it's the shell you're inside of
and you're killing it, you're killing
the only piece of you i can touch
it's not your body that i need
but that's what sleeps next to me
and you're killing it, you're killing it
you're killing it
please eat

if only i could make you believe you deserve everything
every spoon and bite, anything, you want to eat
cause i know can only starve so much
before you'll die
there's parts of you already gone
i can never revive

När ens lärare skriver till en och börjar bli orolig för att jag börjar få lite för mycket frånvaro igen. Hon frågar vad som har hänt och ändå drar hon inte in mitt studiebidrag. Jag börjar verkligen bli helt hemsk. Jag har ingen studiero ingenting, inga klasskamrater som står upp och peppar mig. Idag känner jag bara att jag inte bryr mig om jag somnar sent då jag oftast tror att jag kommer kunna vakna på morgonen, men sen skiter i ifall pappa väcker mig. Eller så väljer jag att dygna men inser att sömn är så jävla nice att jag går och lägger mig i vilket fall.

Alltså, jag hade grym jävla motivation efter sommarlovet och fixade så mycket och sen spottade rektorn i ansiktet och visade henne fel. Att jag var bättre än så. Och att jag ändå faller tillbaka i en 3 års äcklig vana p.g.a ett helvete till första gymnasie. (TIS kan ta sig) Inte undra på att så otroligt många hoppade av den skolan och började om. Till och med lärare flydde skolhelvetet.

Jag är så trött på mänskligheten.
Jag om någon kommer ju sluta på gatan om jag fortsätter såhär om jag senare inte ens kan läsa upp mina betyg på komvux.

Kan ju påminna mig själv.
"Spend a little more time trying
to make something of yourself and little
less trying to impress people"

23 okt-1 nov?
Hade varit ganska kul, även om kontakten med vännerna är lite halvdan där. Och jag blev faktiskt rätt sugen på det nu när jag tjatat så otroligt mycket på hur jag avskyr alla som bor där just nu p.g.a att dom aldrig spenderar tid med mig.. Jag vet inte, kanske ångrar mig grovt om jag åker dit. Hade i vilket fall gärna velat träffa folk, dom som vill etc och som bor där även om jag aldrig träffat dom så mycket innan. Fun fact, nu betalar jag atleast inte hela resan själv och jag har åtminstone en vän som vill umgås med mig där och som jag kan sova hos om det skulle vara så! Feels good, och ah.. Skulle vara hemskt underbart att bara få komma ifrån Lidköping just nu.

Men ey, borde jag åka dit? Känns så ovärt annars. </3