Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Homosexuell
Intresse:
Politik
Bor:
Med någon
Politik:
Anarkist
Dricker:
O´boy
Musikstil:
Inte valt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2016-07-11
Igår var det årsdagen för dagen då min älskade Erika dog.
Två år sen nu. Sorgen har inte lagt sig än, det river fortfarande sönder mig. Jag kan inte förstå eller acceptera, då och då faller jag in i förnekelse och glömska och det är som att hon lever, som att jag kan ringa henne. Sen minns jag igen, minns hur jag kysste henne farväl på sjukhuset, minns vårt sista telefonsamtal, branden, hennes död.
Då faller hela min värld återigen.
Det gör så jävla ont.
Hon som var mitt skratt och mitt liv har blivit ett evigt blödande sår hos mig.
Jag går sönder. Jag får världens bästa stöd av Freyja, hon är en sån fanatiskt underbar flickvän och jag älskar henne gränslöst! Hur länge kommer hon orka med mig som går sönder gång på gång?
Hur kan någon orka med någon som är så labil som jag är?
Jag är rastlös och trött samt illamående och hungrig.
Vafan!
Och jag menar sathungrig.
Allt är stängt!
Hoppas att allt kommer kännas bättre nu efter att jag fått gnälla i alla fall!
Jag älskar henne så galet jävla mycket. Jag är så kär, jag är fortfarande nyförälskad och vi har varit tillsammans i över ett år nu. Det är helt fantastiskt. Allt med henne är helt fantastiskt och jag har en relation där jag är genuint lycklig, med en person som stöttar mig, förstår mig och älskar mig.
Känner mig totalt värdelös som människa just nu, äcklig, onödig, ful, dum och totalt uppgiven. Det känns som att jag är på väg att tappa greppet totalt, jag är sp fruktansvärt rädd för det, för att tappa greppet, jag vet hur illa det går för mig när jag gör det.
Det är mycket som snurrar i huvudet just nu, alla PTSD-drömmar från den senare veckan, demon den 30e, Erika... allt på en gång.
Fan va jag saknar dig Erika.
Jag har stöd av min helt underbara flickvän, hon är verkligen bäst, men jag tror ändå att jag, om jag inte hittar en väg ut ur den här spiralen fort som fan, kommer tappa det. Jag orkar inte det, inte en gång till.
Som de flesta av er redan vet så har nazisterna i NMR fått tillstånd att demonstrera den 30 September i Göteborg.
Inte exakt samma rutt som de ville gå och under en lite kortare tid än de själva önskade. Men de har fått tillstånd att med polisens beskydd sprida hat och rädsla på Göteborgs gator och torg.
Men nazisterna är missnöjda.
Så de demonstrerade idag också, utan tillstånd, och gick den rutt de ville gå från början.
Emil Hagberg kaxade upp sig mot en väldigt ung kille som var där för att protestera spontant mot nazisternas demo och en nazist hamnade i handgemäng med en snut. Han knuffade polisen och höll honom i kragen.
Polisen sa "du knuffar inte mig", medan nazisten fortfarande höll honom i kragen, utan att så mycket som ta bort hans händer.
En annan hade ju åkt i asfalten och bussats ut 5 orter bort samt åtalats för våld mot tjänsteman för mindre.
Polisen ansåg dock inte att varken handgemäng med polisen, hets mot folkgrupp, att demon var utan tillstånd, att en antirasist knuffades i marken, eller användandet av sköldar var orsak till minsta lilla polisiära åtgärd.
Till GP säger polisen att de inte ville provocera nazisterna. Detta säger de två veckor innan nazisterna kommer att ha en betydligt större demonstration, med uppemot 1000 demonstranter, i samma stad.
Vad innebär det här?
Att polisen inte vill agera polisiärt mot nynazister, av rädsla att provocera dem?
Det innebär att de inte ens ha för avseende att försöka garantera allmänhetens säkerhet.
Det innebär att det enda polisen kommer att betrakta som sin uppgift den 30e är att skydda och försvara nazisterna mot motdemstranter.
Antifascister har blivit gripna, misshandlade med batong, beskjutna, tårgatade, säckade och bussade till annan ort när vi visat motstånd mot nazismen och fascism.
Men nazisterna är polisen inte beredda att göra någonting emot, för då kanske nazisterna blir provocerade.
Nazzesvinen och de uniformerade grisarna har alltid haft mer gemensamt än vad som skiljer dem åt, ibland blir det bara tydligare än annars.
Samma svin, olika stior.
Det höga förtroendet som folk känner för polisen är skrämmande, dystopiliknande.
Att upprätthållande att lag och ordning och att säkra folks trygghet skulle vara samma sak är en ren lögn. Gå inte på det.
När lagen är omoralisk, förtryckande och feg, är det då inte vår medmänskliga skyldighet att bryta den för att just trygga våra medmänniskor och oss själva.
De kan kalla oss ligister, kriminella och våldsverkare.
Men jag vill att du funderar, i ljuset av alla nazistiska mord, misshandelsfall, mordbränder, hot, hets och snutens passivitet mot allt detta, vad vi menar med banderollen "antifascism är självförsvar".
Nästan alla jag har omkring mig har blivit sjuka. Först två vänner och nu senaste Freyja, som fortfarande är sjuk.
Jag började nästa tro att jag skulle slippa. I början var jag beredd på att bli smittad och tänkte att det var lika bra, så alla hade det överstökat fram till vår illa resa. Men nu trodde jag att jag skulle få slippa.
Så, nu sitter och här febrig under en filt och tycker synd om mig själv. Jag orkar inte vara sjuk. Jag kan inte heller påstå att jag har tid för det.
Dåsig, trött och frusen. Och jävligt bitter :((((((((
Den 30 september kommer den nynazistiska rörelsen NMR demonstrera i Göteborg. De demonsterar med tillstånd, i samband med bokmässan. NMR har bombdåd mot oliktänkande, hets mot folkgrupp, mord, mordförsök, misshandel, hot och övergrepp i rättssak på sitt samvete.
Hela deras existens och synlighet är ett hot mot väldigt många i vårt samhälle, och mot samhället i sig.
Det kommer att arrangeras en motdemonstration, vi ska inte låta dem gå ostört på våra gator, men de borde inte få gå där till att börja med.
De borde inte kunna.
De borde inte våga.
Det måste bli jobbigt, rent av farligt att vara nazist och fascist i vårt samhälle.
Fascism är alltid en attack och antifascism är alltid självförsvar.
Vi godtar det vi inte står upp mot.
Jag hoppas på att se en stor uppslutning i Göteborg och att vi tillsammans gör den 30 september helt omöjlig för nazisterna att genomföra.
10 frågor om dig själv.
- Vad heter du i andranamn? - Najda
- Har du några piercingar? Var? - Nej
- Sover du hellre själv än tillsammans med någon? - Med Freyja
- Väljer du filmkväll framför utekväll? - Ja, oftast faktiskt!
- Vad tycker du om med dig själv? - Jag har en något problematisk relation till mig själv
- Är du dag eller nattmänniska? - Nattuggla
- Vad har du på dig just nu? - Linne, svart hoodie, svarta jeans
- Är du nöjd med ditt utseende? - Nej
- Vad vill du ändra med ditt utseende? - Äh, palla.
10 frågor om kärlek
- Är du i ett förhållande just nu? - ja
- Har du varit kär på riktigt någon gång? - Ja
- Är du oskuld? - Hehehe
- Tror du på kärlek vid första ögonkastet? - ja
- Hur många har du varit riktigt kär i? - Två, Erika och Freyja, resten var skit.
- Vad för sorts människor faller du för? - anarkistbrudar
- När hade du sex senast? - Sluta, blir generad
- Har du kysst en kompis någon gång? - Ja
- Hur många har du haft sex med? - Ingen aning.
- Hur många har du vart tillsammans med? - räknas psykopaterna? Om inte, två.
Random
- Sover du med dörren öppen eller stängd? - Stängd
- Har du kysst ett ex efter att ni gjort slut? - Ja
- Tror du två ex kan vara vänner? - Ja, men inte jag och mina ex
- Skulle du vilja vara berömd? - Helt inte
- Skulle du ha sex med den personen du senast fick sms utav? - Det var min flickvän, så ja.
- Brukar du tänka innan du talar? - det varierar
- Känner du någon som är oskuld? - Ja
- Skulle du vilja tatuera dig? - Ja
- Har du någon av motsatt kön du kan berätta allt för? - Vaddå, som i att lita på en man? HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
- Skulle dina föräldrar bry sig om du kom hem efter fyra på morgonen? - Jag är 30
- Tror du andra tycker illa om dig? - Ja, oerhört.
