Jag går sönder

Känner mig totalt värdelös som människa just nu, äcklig, onödig, ful, dum och totalt uppgiven. Det känns som att jag är på väg att tappa greppet totalt, jag är sp fruktansvärt rädd för det, för att tappa greppet, jag vet hur illa det går för mig när jag gör det.
Det är mycket som snurrar i huvudet just nu, alla PTSD-drömmar från den senare veckan, demon den 30e, Erika... allt på en gång.
Fan va jag saknar dig Erika.
Jag har stöd av min helt underbara flickvän, hon är verkligen bäst, men jag tror ändå att jag, om jag inte hittar en väg ut ur den här spiralen fort som fan, kommer tappa det. Jag orkar inte det, inte en gång till.