Carolinafarrajs blogg



Tjej, 37 år. Bor i Stockholm, Stockholms län. Är offline

Carolinafarraj

Senaste inläggen

PREMIÄR!!!!
3 september 2018 kl. 18:41
lista som jag snodde från Mynta
12 augusti 2018 kl. 17:33
En text med anledning av idag.
22 juli 2018 kl. 20:08
Nu blir det drev
11 juli 2018 kl. 17:12
Mitt senaste gigg!
4 juli 2018 kl. 23:13
Det är lite mycket nu
4 juli 2018 kl. 05:50
Nu jävlar :D
12 juni 2018 kl. 09:02
Facebook minnen
4 juni 2018 kl. 04:21
Jag sluter mina ögon
3 juni 2018 kl. 23:37
Veckans prestation
26 maj 2018 kl. 15:24
Visa alla

Fakta

Civilstatus: Upptagen
Läggning: Homosexuell
Intresse: Politik
Bor: Med någon
Politik: Anarkist
Dricker: O´boy
Musikstil: Inte valt
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2016-07-11

Event

Carolinafarraj har inte lagt till några event än.

Lite av all skit män skriver till mig

Lite smått och gått som män skrivit till mig under det senaste året.

*Tönt jag skulle ställa mig på NMRs sida varje dag i veckan även om jag inte håller med dem politiskt. Vänstersvinen ska hängas för landsförräderi.

*Lämna landet din äckliga hora

*Jävla godhetsknarkare....vad vill du din äckliga vänsterfitta?

*Du tappar följare varje dag som går :')

*Hade jag varit dig hade jag aldrig skaffat barn du är så jävla ful o fet så man dör äckel

*Fick för mig att det är förbjudet att vara lesbisk inom islam. Ska skicka vidare till muslimska brödraskapet

*Din äckliga jävla hora

*Är alla feminister lika fula som du?

*Hahaha en lesbisk muslimsk arabhora!!!!

*Du är ful och pratar dålig Svenska puss din fule jävel. :)

*Du är en totalt misslyckad människa. En parasit, Du är mindre värd än smuts. Mvh

*Jag har sett några av de filmklipp du sänt av dej själv.
Mycket sjukt har jag sett i mitt liv men du tar faan priset.
En hjärndöd snorunge som inte vet något om något och vill bli påhejad av liknsnde pack.
Kan du inte göra världen till en bättre plats och ta livet av dej.

*Fan vad äcklig du är, hade inte pissat ner i din hals om så dina lungor brann

*Varför sprider du hat mot NMR när du säger att du är emot hat? Falska Hora!!

*Du borde våldtas och dödas. Men ingen kan väl hålla kuken hård för dig.



Vi vänjer oss

Jag sitter och funderar på vad tiden gör med oss människor, som individer och kollektiv. Jag tittar tillbaka på mott liv och ser hur både jag och vi har vant oss vid saker. Saker som, inne vi vande oss, var helt oacceptabla för oss.

När jag var liten vande jag mig tidigt vid olika typer av våld.

Jag vande mig vid mobbning.

Jag vande mig vid sexuella trakasserier och rena över grepp genom åren.

Det var saker som fortfarande skadade mig, men jag var så van vid det, det var normalt. Det var en del av livet.

Vi har gjort lite samma resa på större skala, gällande andra saker.
Som fascismen.
Sverigedemokraterna skulle aldrig komma in i riksdagen.
Minns ni?
Vi var överens om att de var rasister, neofascister från vit makt rörelsen. Rötter i nynazismen.
Men sen hände någonting.
Sakta.
Från att de rört sig på våra gator och mött motstånd så började de tas in lite i debatten.
Man kan ju alltid testa att prata med dem, tänkte någon.
Sagt och gjort.
De fick prata.
De fick träna på att prata.
De fick sprida sina idéer för fler och fler människor som sagt började lyssna mindre och mindre kritiskt.
Men även om de växte och även om fascistiska idéer redan genomsyrade samhället så skulle de aldrig komma in i riksdagen.
De var för extrema.
Men de kanske skulle de få ha bokbord på skolorna?
Kanske skulle vi ändå låtsas att de var som andra partier?
Man kan ju alltid testa, tänkte någon!
Andra protesterade.
Sverigedemokraterna kallade oss odemokratiska, skrek att vi berövade dem deras yttrandefrihet och ägnade oss åt ?censur?.
Vi vande oss vi sådana anklagelser.

De övriga partierna lovade oss att aldrig debattera med SD.
Sen gick tid.
Med tiden kom ?vi måste ta debatten?.
Men sverigedemokraterna skulle aldrig komma in i riksdagen.
De var för extrema för det.
Sen kom Sverigedemokraterna in i riksdagen.
Efter en valkampanj som mötte motstånd.
Sen stannade sverigedemokraterna i riksdagen.
Efter en valkampanj som mötte mindre motstånd.
Sverige vande sig vid fascism.
Fortast och och mest vande sig liberalerna och de konservativa.
De har vant sig så mycket nu att de inte är säkra på om fascism verkligen är fascism på riktigt eller inte?
Jimmie Åkesson kallar ju inte sig själv för fascist.
Eller rasist.

När jag var liten så vande jag mig snabbt vid våld.
Jag vande mig vid mobbning och sexuella övergrepp.
Men när jag växte till mig lite och fick en chans att reflektera så bestämde jag mig för att utmana min vana och börja ifrågasätta det normala i förtryck.
Jag klippte band med förövare, tog strid för mig själv och mina rättigheter genom att bli arg.
Och jag vägrade vänja mig vid Sverigedemokraterna.

De ska inte sitta i vår riksdag.
De är fascister.
De är extrema.
De är sprugna ur vit makt rörelsen med rötter i nynazismen.

Jag vill att vi går tillbaka till ta det här på allvar nu, det fick inte bli såhär.
Det här samhället måste sluta vara vant och bli ursinnigt.

Minns ni själva att alla sa att Sverigedemokraterna aldrig skulle ha en chans i ett riksdags val?
Blunda och tänk tillbaka på den tiden en stund och när du öppnar ögon, tänk på att det är valåret 2018 och att NMR går till val i år.

Men de skulle väl aldrig....?
De är väl alldeles för extrema...?
Vi skulle väl aldrig vänja oss vid dem...?



Jag ska våga berätta.

Det finns saker gällande min psykiska ohälsa som jag valt att vara väldigt öppen med de senaste åren. Som att jag lider av komplex PTSD, Borderline och DID (Dissociativ indentitetsströrning) och att jag får panikattacker.
Jag har även varit öppen med vilka typer av trauman som ligger bakom min ohälsa, främst det pappa gjorde mot mig som liten.
Sen finns det saker i det här som jag inte vågat prata om med speciellt många, det handlar om detaljer gällande min dissociativa störning. Alla kan bli dissociativa, det är inte konstigt, och folk med PTSD löper risk att bli det kontrollerat med minnesluckor som följd. Så det har inte varit svårt att berätta. Tvärtom så var det skönt att få ord på det som hag i mina unga år bara kallade ?blackouts? och ?frånvaroattacker?.

Men jag blir dissociativ på andra sätt också och några av de sätten, och några sv de delar av mig som blir framträdande hos mig, har varit svåra att prata om. Freyja vet.
Hon vet allt.
Men ingen annan har jag vågat vara så öppen med.
Nu har jag bestämt mig att öppna mig helt gällande det här för två personer till.
Två av mina närmaste vänner.
Jag pratade i telefon med den ena nyss, Camilla. Jag berättade att jag ska berätta. Vi ska ta det över en kaffe.
Jag så nervös.
Jag vet verkligen inte hur det här kommer gå. Men hon har alltid varit ett fantastiskt stöd för mig och vi har gått igenom så mycket ihop, så hon känns som helt rött person.

Bara att överväga det här är ett enormt stort steg för mig. Ett nödvändigt men smärtsamt och läskigt. Min DID har blivit värre. Om min omgivning inte är medveten om vad som händer med mig så är det farligt. Ibland har min DID varit livsfarlig för mig. Så jag vet att det här är en sund sak att göra. Nu ska jag bara göra det också.



Nu är jag stödkvinna!

Nu är jag utbildad stödkvinna gör Rise! Det här var den mest intensiva kurs jag har gått i hela mitt liv, jag så mycket ny kunskap och nya verktyg. Det var också väldigt upprivande, både kropp och huvud har reagerat väldigt starkt.
Men de här dagarna har varit så fina!
Det känns så stort att få vara en del av det här arbetet!

Skriver det här mest som ett ?Wohooo I did it?- inlägg och kommer reflektera lite mer gällande både utbildningen och rollen i ett senare inlägg.

Det här är helt klart min väg framåt, det känns så häftigt!



Tidsfördriv I guess

1. Om du hade fått en dotter nu, vad hade du döpt henne till?
Jag vet faktiskt inte

2. Sex utan kärlek eller kärlek utan sex?
kärlek utan sex

3. Har du bra självförtroende?
Nja... det går i vågor och beror på sammanhang

4. Nämn tre saker på din att-göra-lista?
Bli av med huvudvärken
Gosa med Freyja
Somna

5. Beskriv ditt drömutseende.
Jag vet inte...

6. Någon du har kysst?
Freyja <3

7. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
Ja

8. Är du nöjd med din profilbild på Facebook?
Ja, det är därför det är min profilbild på Facebook

9. Vad väljer du, godis eller chips?
Chips... nästan alltid

10. Hur uppvaktar man dig?
Med kaffe

11. Har du rykten efter dig?
Ja... hur folk nu orkar... men men.

12. Din absolut sämsta egenskap?
Katastroftänk till tusen

13. Din bästa egenskap?
Snäll

14. Kan man vara vän med sitt ex?
Ja, det kan man... fast nu är mina ex helt värdelösa människor, så jag slipper gärna.

15. Har du kysst en kompis?
Ja, det har hänt.

16. Hade du kunnat ha distansförhållande?
Nej, helst inte. Inte i längden. Det kan fungera för mig under en kortare period men jag är väldigt nöjd med att leva med Freyja och slippa distans.

17. Hur lång är du?
167 cm

18. En vacker person?
Freyja är vackrast i världen

19. Ett boktips?
Det stundande upproret!

20. Bäst just nu?
Freyja, vänner och Rise



Freyja

Måste bara nämna att jag har världen bästa flickvän, hon är ett sånt fantastiskt stöd. Det gör verkligen all skillnad i världen att ha rätt person i sitt liv. Jag hade aldrig orkat det här utan henne, allt som kändes omöjligt innan funkar nu, för att jag har henne i mitt liv. Att mötas av den kärlek och respekt som hon ger mig gör mig så mycket starkare, lyckligare och bättre som människa. Jag är väldigt ovan vid det, det är ju bara Erika och Freyja som har givit mig det. Jag är fortfarande i chock över hur fantastisk sund kärlek är, och vilken kontrast det är mot alla svin jag vara tillsammans med i övrigt. Det är inte konstigt att det här har tagit sån lång tid för mig, med tanke på vilka parasiter jag slösat mig energi på tidigare.

Nu ska jag kramas och pussas med min Queeeeen och njuta av att livet, efter alla vändor i helvetet, är helt underbart.



Utbildningsdag 1

Jag är med i riskförbundet Rise (Riksföreningen stödcenter mot incest och andra övergrepp i barndomen) och nu ska jag bli stödkvinna och går en utbildning på två väldigt intensiva heldagar.

Alla vi som är aktiva inom Rise har själv drabbats, Rise bygger på ett systerskap mellan utsatta, arbetet som görs på Rise är helt unikt i Sverige. Det finns ett tätt samarbete med WONSA som har terapi och läkare som är specialister på trauman efter sexualbrott. En läkare som grundade WONSA var en av föreläsarna idag. Det känns fint att kunna vara med och arbeta för Rise, att kunna gör någon vettigt av all skit som har hänt.
Det var en bra dag.
Jag är glad.
Och förtvivlad.
Och arg.
Och utmattad.
Jag vill dra ett täcke över mig och inte gå ur sängen på ett år.
Jag vill sätta igång och börja jobba nu, genast.
Jag bär på så många känslor på en och samma gång.
Men mest kärlek och systerskap. Det ger väldigt mycket hopp.

Det mesta av det jag lär mig på kursen kan jag inte skriva om på grund av tystnadsplikt, men av det jag kan berätta kommer jag skriva ihop information och publicera när kursen är avslutat och jag har landat lite.

Vi har alla ett ansvar att bidra till förändring. Varenda en av oss. Jag ville bara ventilera det här lite.



Behöver tips!

En vän fyller år och ska ha födelsedagsfest, temat är svartrött, (anarkister är vi allihopa osv). Jag har massor av svarta kläder, men ingenting rött, så det måste jag köpa.
Har vi något tips på en svartröd outfit som skulle vara snygg?



Uppdatering om livet!

Jag tänkte att det var dags att skriva en liten uppdatering om livet.
Jag mår bra av skriva pm vad som händer i mitt liv och det är bra för mig att kunna gå tillbaka och läsa, så mest för min skull.

Så, nu är snart 2017 slut, det var ett intensivt år. Väldigt intensivt.
Jag började på ett nytt jobb.
Gabbe, en av mina bästa vänner dog
Jag lever i en fantastisk relation med min fantastiska festmö Freyja
Jag har slutat röka
Jag har blivit aktiv inom Rise
Spenderat mer tid med vänner än förra året
Skaffat nya vänner och så har den mesta tiden av 2017 gått till aktivismen.

Att jag kommer ur det här året helskinnad har jag Freyja att tacka för till 100%.
Hon är ett helt otroligt stöd! Jag mår så bra av att leva med henne! Det är helt otroligt vilket skillnad det gör i livet när man har rätt människor omkring sig, en partner som lyfter en istället för att trycka ner en, som gör en stark istället för att dränera en på energi och livskraft. Jag är så lyckligt lottad, så tacksam!

Jag ska börja uppdatera det här bloggen mera, det är ett skönt format och skriva i, och jag behöver verkligen skriva.
Det känns som jag rör mig åt rätt håll nu, för varje steg jag tar, tar jag med henne vid min sida. Då klarar jag fan allt!



Polislagen

Ibland läser jag lagen.
Är det för att jag är jurist?
Nope, jag är aktivist.
Och jag litar inte en sekund på polisen. Således läser jag polislagen.
Ni kanske tänker "skönt att det finns en polislag ändå!"
Njaa... det är en väldigt speciell lag.
Man kan säga att det är en "du får göra vad du vill när du är på jobbet"-lag.
§ 10 är till exempel en paragraf som ger polisen befogenheter att använda våld. Det är alltså med stöd av den paragrafen som polisen har sitt våldsmonopol. Polisen får använda våld nästan när som helst. Om den ska frihetsberöva dig, om den anser att du är hotfull mot dig själv, polisen, annan person, egendom (HOTFULL MOT EGENDOM!!!!), miljö (typ om du hugger ner regnskog???), om du vägra avlägsna dig enligt PL 13, om du tar dig in på ett PL 24 område, om polisen ska in i ditt hem, om polisen ska assistera någon som ska in i ditt hem... om polisen avser att våldet försvarbart.
Vad fan är det? Om polisen anser att våldet är försvarbart??? MAN ANSER VÄL FÖR FAN ALLTID ATT ENS EGNA HANDLINGAR ÄR FÖRSVARBARA????

Hade det inte sparat oss alla väldigt mycket tid om §10 i Polislagen var formulerad så här "är du polis? Du får med laga stöd spöa folk på godtyckliga grunder så länge du gör det på betald arbetstid."