busbarns blogg

http://tinypic.com/r/34ot4ox/6

Idag har varit en fin dag.
Runt nio vaknade jag och började äta frukost, strax därefter kom min fina Beatrice som jag inte träffat på så väldigt länge, vi tittade på ett avsnitt Fairy Tail som jag började titta på igår. Jag tycker väldigt mycket om anime har jag kommit fram till, (Obs resten av detta stycke är väldigt förvirrande)därför jag har en väldig önskan att alltid få veta allting, jag måste ha bakgrund och all info runt allting, desto mer information jag får svälja och förstå runt hela världen och all komplexitet i världen de bygger upp desto mer tycker jag om den. En anime lämnar yttest sällan någonting obesvarat och är därför väldigt dialogtunga, vilket jag också uppskattar väldigt mycket. Dessutom så känns det inte lika mastigt att titta på en serie som det gör att titta på film, jag tar mig hellre tid att se ett eller två avsnitt serie än en film, därför att se en film känns som att bestiga ett berg för mig många gånger. Det är liksom genuint jobbigt.
Vilket fall så åkte jag till skolan runt elva och hade en lektion, englska, där vi för stunden skriver sagor. Min, Sofie och Kristinas saga är bäst. Jag kommer tjata min mans öron trötta om den när han kommer hem, därför jag lär ha ett långt, långt utlägg om allting och minsta lilla detalj från sagan. Efter min egelskalektion kunde jag sluta, därför jag hade fotat min fotouppgift hemma, och det innebar att jag återigen kunde klä på mig och ta bussen hem igen.
Så nu sitter jag alltså här i lägenheten, glad efter ett mysigt samtal med en tant på bussen. Vi pratade om ryska maffian, eleganta fransoser pälsindustrin och hur bra det är att spara kvitton så man vet var och vad man har köpt för någonting den senaste månaden. Samtalet började med att hon tyckte att jag hade en fin halsduk. För någon vecka sedan då jag åkte buss upp till lägenheten så träffade jag en annan tant som tyckte det var läskigt att åka baklänges i bussen och som bjöd mig på läkerol.
Jag tycker om söta tanter. De måste nog vara det bästa som finns, jag ska bli en söt tant när jag blir gammal, det eller en arg tant som min mormor, men hon är också väldigt fin, för hon svär som en sjöman, röker inomhus och dricker whiskey på nyårsafton. Dessutom så går hon att skämta om manliga strippor med och det är inte så många mormödrar som man kan göra sådant med.

Nu ska jag diska, vänta på min man och fortsätta titta på Fairy Tail.
Hoppas ni har haft en fin dag. Puss kissemissar.

Tänkte bara ge er lite fina bilder på den stilen som får mina knän att skaka mest i hela världen. Dessa bilder kommer från en av de mest fantastiska kvinnorna i världen, Emilie Autumn. Jag har varit i det närmsta till besatt av henne sedan första gången jag såg henne och fick höra hennes musik. Underbart.

Idag var jag klok och stannade hemma. Alla dagens lektioner var inställda, utom en nu på morgonen, och då räknade jag ut att det var klokare att stanna hemma och vila när jag trots allt har ångest så jag knappt kan stå upp.
Så! Istället för att ligga och gråta och ha mig så satte jag mig och bläddrade runt bland bloggar (Vilket är ett av mina största nöjen och en av mina största inspirationskällor) och hamnade på en blogg med en kvinna som just varit i Prag. Hon hade lagt ut en massa bilder från ett mulet vinterprag och jag kände bara hur det började göra ont i mitt lilla hjärta. Det finns inte ord för hur mycket jag längtar efter att resa till Prag igen, jag drömmer om staden säkert en gång varannan vecka och kan få plötsliga anfall då jag sätter mig och googlar på var jag skulle bo, vilka jazzklubbar jag skulle besöka och gråter en skvätt. Nu ska jag göra det igen, sätta mig och drömma, längta efter att fylla arton, resa till prag och gråta lite av saknad.

Just nu har jag ungefär så tur man kan ha; Det sitter tre otroligt snygga karlar i vår lägenhet. Typ, två av de absolut snyggaste jag vet existerar, och den tredje är otroligt musikalisk och också snygg. Dessutom är de intelligenta och i allmänhet smarta.
Jag ska se klart Cloud Atlas sen, som är en sjukt bra film, men jag misstänker att det blir imorgon, för, min medicin börjar kicka in rätt så ordentligt så jag lär sluddra snart.
Jag vet inte mer vad jag ska skriva annat än att jag stör mig på att varje nytt stycke börjat med jag. Ni kan få ett par bilder eller någonting.

Jag fotade Lisa idag på fotolektionen. Om ni inte har förstått det än så är Lisa min favoritmodell att fotografera. För hon är vacker och ställer upp på det mesta, vilket gör att jag har en otrolig konstnärlig frihet osv.
Idag fotograferade jag däremot henne efter hennes idéer, och, jag gillade ett par av bilderna faktiskt.

Vad gör du när du älskat tusen gånger om och hjärtat alltid brister?
Du vet inte om hjärtat brister i sorg, kärlek eller ensamhet trots att du inte är ensam. När livet inte längre är svart eller vitt, inte en gråskala utan det som är svart är vitt och det vita är svarta och det svarta är svart och det vita vitt på samma gång.
När du älskat alldeles för mycket, och ignorerar dina känslor och du vet inte riktigt varför men det som är inuti är för läskigt och ingen vill eller borde höra för att allting är fel och trasigt och jag kan inte laga mig själv.
När du inte vet om mardrömmarna som kommer just innan du somnar, de som känns för verkliga för att vara tagna ur fantasin, är på riktigt eller symptom på en sjukdom som du ska vara frisk från. Ifall de är minnen som spelas upp, eller om det är vad du önskar ska ske. När katastrofen finns överallt i din kropp och därför vågar du inte somna innan du vet att du är så trött att du kommer somna utan att hamna i de vakna mardrömmarna.
När du förstår att du är fel, vad gör man när man förstår att man är fel?
Att man egentligen inte passar in därför det går inte att förklara allting och att modet inte finns för att förklara hur man är och fungerar och behöver och att allting låter så bra i huvudet och är så fel i verkligheten och då bara trycker man undan och fortsätter att trycka undan tills det försvinner.
Fast egentligen så försvinner ju ingenting någonsin. Det ligger ju där och bubblar upp innan man ska sova. Tillsammans med allting jag aldrig gör och som jag inte vet om jag vill göra men som ändå alltid finns där i kroppen, som ett eko av allting som pressas ner och bort.
Sen inser man att det man tycker och tänker inte är förankrat till verkligheten och då blir det helt plötsligt läskigt för då kan jag inte längre avgöra vad som är på riktigt och vad som är inbillade sanningar i mitt huvud och det är ingen som förstår för man ska bli frisk och funktionell och det ska gå över och sen ska man klara sig själv. Det är då jag önskar att jag kunde få en diagnos, eller att jag hade röster som övertygade mig om mina sanningar, men egentligen så är det ju bara jag som gör det. Jag som inte har någon diagnos utan bara är fel men kommer bli rätt sen, för det säger alla och alla kan ju inte ha fel.

Jag äter skorpor och dricker te som smakar som kanelbullar, väntar på att min medicin ska däcka mig eller att min man ska ringa på skype. Vad som helst förutom mitt huvud. Jag vill inte ha tillgång till mitt huvud och framförallt inte mina tankar. Jag förstår inte när min man säger att han vill förstå vad som pågår i mitt huvud. Dumma pojke. Ingen vill veta vad som pågår i mitt huvud. Dels för jag vet inte om jag vågar eller vill delge det, och därför du vill egentligen inte göra det, det vill ingen utom möjligtvis de som får betalt för det och knappt det. Den som tror någonting annat har bara drabbats av en tillfällig exestentiell kris eller någonting annat dumt.
Jag lyssnar för övrigt på Panic at the Disco. Alltså, jag gillar dem egentligen inte, eller, de har exakt fem låtar som jag älskar och avgudar över allt annat och har gjort sedan första gången jag hörde dem, allting annat med dem suger.

Is it still me that makes you sweat?
Am I who you think about in bed?
When the lights are dim and your hands are shaking as you're sliding off your dress?
Then think of what you did
And how I hope to God he was worth it.
When the lights are dim and your heart is racing as your fingers touch his skin.
I've got more wit, a better kiss, a hotter touch, a better fuck
Than any boy you'll ever meet, sweetie you had me
Girl I was it, look past the sweat, a better love deserving of
Exchanging body heat in the passenger seat?
No, no, no, you know it will always just be me

Lite tungvrickande dikter nu på eftermiddagen. Vi börjar med en enkel som jag kan utantill.

Three wicked witches watched three watches
Which wicked witch watched which watch?

Och så till den svåra då;

Three sweet switched Swiss witches
Watch three washed Swiss witch Swatch watch switches
Which sweet switched Swiss witch watches
Which washed Swiss witch Swatch watch switch

Jag måste lära mig den sista med, gissar dock att det kommer ta lite längre tid.

På tal om ingenting så kom jag på att jag inte berättade någonting om min nyårsafton, och inte heller någonting om den där kvällen efter som jag hade tänkt skriva om, så ni ska få två utdrag; Ett är från mitt sms till Upprorsmakare där jag beskrev vår nyårsafton, och det andra är från en text jag skrev när jag satt uppe och inte riktigt än kunde sova då jag var kvar i Umeå.



"Som sagt, det var tänkt att vi skulle vara hundvakt åt en massa hundar (Typ gå en promenad med dem, se på film och tjocka i soffan med en film) istället så hamnade vi i en bar och serverade drinkar till en aning förfriskade gällivare och umeå och stockholmsbor som klagade på att vi höll inne på spriten som de fraktat dit i dunkar
Sedan blev vi skjutsade till en hemmafest där vi inte blev kvar speciellt länge eftersom delar ur mitt sällskap är gamla missbrukare och då drog vi in till stan istället där vi, eh, ja, nästan missade tolvslaget och insåg att det låg så mycket dimma överallt så man ändå inte såg fyrverkeriet, där vinglade jag omkring (Vinglig på sömnmedicin inte alkohol) med två glas alkoholfri mysiskt dryck och massa människor tittade äcklat på mig eftersom de trodde att jag drack och jag fnissade åt dem inombords
Och så slutade vi upp på iogt-nto's gård där vi stal tre chipspåsar som vi satte i oss och så däckade jag
Typ "

"Nu har jag inget internet men jag vill som ändå föreviga stunden. I skrift, för det är i skrift som jag kommer lyckas föreviga det bäst.
På köksbordet brinner de sista stearinljusen ut, Kent spelar och jag dricker Ginger Beer på en dubbel uppblåsbar madrass. Det ligger en hund bredvid mig, jag hjälpte honom just in under täcket och jag kan inte riktigt avgöra var min man ligger, men jag tror att jag skymtade honom i soffan, och nu hörde jag honom gäspa så det stämmer nog ganska bra. Jag går igenom min inspirationsmapp och längtar efter att flytta hemifrån och att ta med min syster ut och fota, framförallt längtar jag efter att hon ska bli äldre och känna sig okej med att bli fotad med bara bröst. hon fick den vackra fotogeniska kroppen jag inte fick. Små nätta bröst och smala armar. Det enda jag fick var nyckelbenen, vilket som, det är ingenting att sörja jag fick annat.
Ingefäran och den spanska pepparn från min Ginger Beer bränner på läpparna, nu är det bara en klunk kvar. Efter jag ställt ifrån mig flaskan ska jag locka hit min man med kärleksläten, hur nu de låter, och kyssa honom tills jag somnar. "