Riktigt namn:
Effi Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Straight
Intresse:
Tatuering
Bor:
Med någon
Politik:
Politik?
Dricker:
Te
Musikstil:
Indie-rock
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2013-04-10
Jag har hittat mitt stora hela problem med mitt sociala liv.
Helt galet, ända sen jag försöker att prata med folk etc och försöker vara jag, så har allting varit kaoz och jag vet inte riktigt vad folk tycker om mig överhuvudtaget. Vet inte ens vad min egen familj tycker om mig.
Jag är sveriges sämsta på att prata med folk överlag då jag inte riktigt vet vad som intresserar folk (Menar då inte att jag inte frågar om vad folk gör på fritiden osv.), kan säga något spontant och sekunden efter känna att -"men gud nu skäms jag"-. Sedan slutar jag prata helt och ah folk tappar intresset för mig brutalt fort då... Jag blir väldigt tyst om jag säger fel och det är jag nog inte ensam om. Jag menar, vem tycker att det är skönt när man säger något som man tror är intressant och får inte alls det svaret man förväntat sig tillbaka.
Jag skäms mycket så fort jag pratar högt och någon påpekar det, jag skäms så fort jag skrattar, jag skäms så fort jag säger det minsta fel och personen blir tyst (Awkward silence), jag skäms när ingen lyssnar i gruppsamtal, jag skäms när jag får upprepa saker hundrafemtioelva gånger för att folk avbryter mig och inte alls låter intresserade.
Jag skäms lite hit och dit i samtal, är inte heller bäst på att fråga andra saker och ting, ex. "Vad tycker du om det?", "Vad vill du?" etc. heller inte bäst på att komma med Ideér om vad man ska hitta på, vad man ska äta osv osv..
Jag och att ha ett lyssnande öra är heller kanske inte det bästa då jag lätt blir distraherad.
Fuk lyf liksom. Jag har ingen aning om hur man riktigt övar bort sånt, då jag är så fruktansvärd paranoid över vad folk faktiskt tycker om mig. Paranoid över att lära känna folk och inte veta om man kommer fortsätta ha en bra kontakt med dom.
OSV OSV OSV.. Skulle kunna skriva massa mer men har ingen tid eller ork... :((
________________________
Kul grej förövrigt.. Stod i duschen idag och på riktigt hallucinerade då jag höll mig för ögonen och hade en del utav mitt blöta droppande hår i ansiktet. Öppnade ögonen och såg allt blodrött, blundade igen och fick även okända droppar på mig från ingenstans utanför duschstrålen, öppnade ögonen hastigt igen och känner allt rinna ner för ansiktet samtidigt som allt är vinrött och kaoz. Blir paranoid, vänder mig om tvättar bort sminket och ser blod på händerna (Då det egentligen bara var mascara och Kajal...). Detta försvann efter tredje gången som jag tvättade av mitt ansikte.
Jag reagerade dock inte så starkt på det mer än att jag satte mig ner i duschen och började tänka.
Sitter och lyssnar på gos musik och taggar morgondagen med jätte jobbig sångläxa hihi! (Y)
Ska köpa mina bebisar i slutet av månaden med så får jag dom nog snarast några dagar efter hoppas jag.
Fet gladish, Alex Turner var nog en utav dom mest handsome människorna när han var yngre. (Still handsome thou)
Like crazy, so amazing!
Sitter och ritar näsor, munnar och ögon på massa papper. Funkar helt okej faktiskt.
Blir ovanligt nöjd med det, mest p.g.a att jag sitter och kollar av hur man gör på google för shit vad jag är kass på att rita delar av människor. Typ symetriskt mellanrum mellan ögon etc.
Dricker även Té och kan säga direkt att Strawberry cupcake lätt är något av de godaste téerna som någonsing gjorts.
Anyhow, saknar honom massor och han kommer inte tillbaks föräns nästa söndag. :(
Men stressen drar över mig på riktigt. Telefonsamtalen med honom ger mig panik och jag kan knappt prata.
Kan verkligen inte prata normalt med honom för så fort jag gör något eller säger något
känns det som att jag gör fel hela tiden... Blir ofta idiotförklarad för allt jag gör.
Ex. att jag är egoistisk, aldrig frågar hur han mår eller vad han gör på dagarna etc. (Fast jag gör det allt som oftast..)
Säger förlåt till honom ca 30 gånger varje telefonsamtal för varje gång han blir små irriterad på något.
När jag väl nämner att jag gjort fel så är det tydligen inget fel jag gjort... Shitz going crazy liksom.
My mind's squishy.
Vet inte alls varför jag drar upp det här men. Det tar kål på mig på riktigt.
Jag gillar honom grovt mycket. Det är verkligen galet och jag vet inte vad jag skulle göra om jag skulle förlora honom.
Allt han säger till mig får mig att tänka, tänka efter hur brutalt jävla efterbliven jag faktiskt är.
Hur jag behandlar folk...
"Det kanske är därför du inte har några vänner."
Jag får höra det så brutalt ofta av folk, till och med min egna pappa.
Men jag får aldrig svar på varför. Har aldrig fått det föräns jag träffade honom. Än idag försöker jag vara så positiv jag kan. Jag försöker reda ut alla fel jag gör, försöker komma ut mer, försöker vara roligare och socialare.
Men ändå får jag mer och mer skit på mig.
Hon åker till pojken hon saknat imorgon, pojken som åker bort i 2 veckor.
Pojken så underbar att hon inte kan släppa honom.
Galet, vad fin pojken är.
Ska spela, packa, sova, boka om ett samtal med psykologen och sen
sticker jag till skolan och kommer inte hem igen. Ska spendera 2 fina dagar i Bohus och vara glad
att jag fortfarande har honom i min famn och att allt inte skitit sig. Ska ta vara på honom.
Så brutalt glad att jag faktiskt har studiedag på fredag. Fetaste timingen på riktigt för måste hem igen på lördag
då jag även ska på kräftskiva och han ska upp klockan 4 på morgonen på söndagen.
Ska så beställa ett par i slutet av månaden när jag fått mitt studiebidrag och dom var fett jävla billiga med så värt det.
Varit ute och sprungit idag med så känns fet bra.
Insane day, oh well.
Är trött och hel seg har samt ont i magen men är glad ändå. ^^
Dennis kommer hem idag så vi kommer nog kunna spela igen. So happeh.
Jag är stressad något så enormt.
Jag blöder genom huden och brinner upp. Tänker på dig varje dag. Jävla idiot är vad du är.
Jag har iallafall försökt ha en bra dag genom att gå ut och springa med min syster och pratat med folk i skolan.
Annars är jag väl bara livrädd, konflikter hit och dit haha.
Jag hatar att bli kär, vidrigt och bara tar kol på mig. Jag vill kunna vara social och prata med folk som alla andra.
Men nu vill jag bara ta en promenad och känna mig fri. Dagen har varit brutal och jag har inte haft något piss att göra, jag sitter ju bara framför min dator konstant 24 timmar om dygnet typ.. </3
Det ända jag gör är att spela cookie clicker, prata med tyskar på skype samtidigt som man spelar league och blir förhörd om hur negativ jag är mot folk hela tiden.
Jo jag försöker nämligen öva bort det så gott jag kan. Men jag får ingenting för det.
Känns bra att ha börjat skolan. Känns ärligt väldigt bra, är bara lite osäker och rädd men funkar annars jävligt bra.
Hade min första sånglektion i torsdags med, kanske inte gick bäst men jag är iallafall frisk nu och har kommit hem från finaste Dennis. Haft lite småbråk och trassel i helgen men det har funkat rätt bra annars.
Yo, Ed sheeran är världens mest grymma sångare, Just sayin'.
Sam smith är också rätt grym. AaAh.
Jag mår rätt bra, chill as fuck acctually.
Skaffar piano med snart. Ermahgherd.
Fixat hårförlängning osv hihi. (Y)
Fick en jätte gullig komplimang om mitt hår av en av mina nya klasskamrater.
Blev så jävla glad haha. Trodde aldrig det på riktigt, galet.
Ska på läger på Torsdag med linjen och öva inför sing for life eller vad det heter haha. Storsak i arenan iallafall. Minns inte till hundra vad det var men blir as najs att lära känna folk. Hoppas på det bästa med musik nu. (Y)
