Har beställt Sara Granérs nya. All I want for Christmas is planekonomi. Har också köpt min första BluRay-film. Extremely Loud and Incredibly Close. Tycker den rullen är värdig att påbörja min samling med.
Skoluppdatering: För ett par dagar sen uppträdde jag med ett band på scen för första gången på fem år (oj, det har alltså gått så lång tid). Idag spelade vi in låten som framfördes, i en fullfjädrad studio. Och alltsssså den blev väl okej. Ljudlänk kan fås vid förfrågan. Tycker beta-versionen vart bättre. :( Alltså den vi spelade in innan spelningen, på min lilla dator.
En till skoluppdatering: Jag har försökt samarbeta med en person idag jag verkligen inte går ihop med. Våran personkemi rent kreativt är helt usel. Men det handlar mest om att det är jag som är elitist och ratar hennes idéer inifrån. Och eftersom jag gör det blir jag rätt stel utanpå och kan inte komma med några vettiga idéer själv. Röret kloggas igen och det känns bara jättejobbigt att sitta där. Står inför kvalet om ifall jag ska hoppa av uppgiften eller försöka se det här som en utmaning - att samarbeta med någon jag inte tycker om.
Det hela är ganska barnsligt egentligen, jag ska nog bara ta och svälja den sura gåsen även om det innebär att det kanske blir nåt halvdant. Måste lära mig att göra det bästa av situationerna jag hamnar i! Inte vara så jävla petig såfort det inte passar mig.
En av veckas läxor var att skriva en text baserad på den genre man blev tillsatt i förra veckans musiksamarbete. Så jag skrev en swingtext. Tänk lite mysjazzigt, lite 50-tal sådär. Lite Monica Zetterlund, lite Lars Gullin.
The future looks bright
Not only in the sunshine, but also in the darkness
I sense a feeling of a softer tone in my true colors
Feels like I'm learning
It's only when I'm apart from myself
that I see a different you
And in you, I see myself more clear
Blending into the atmosphere
So let's take a step
We can take them one by one
It was felt during that time when we wept
A certainty of a feeling that explains we're not alone
Feels like I'm learning
And it's only when I'm apart from myself
that I see a different you
And in you, I see myself more clear
Blending into the atmosphere
Blending into the atmosphere
Blending into the atmosphere
Imorgon ska jag ha på mig min finaste skjorta och min finaste guppkeps, för jag ska sjunga på scen. Sist jag sjöng på scen var i gymnasiet, därför är det rätt pirrigt. Vi ska också spela in låten vi framför. Jag har hjälpt till att skriva den. Det har gått bra att repa den, och alltså, det är ju ingen svårsjungen låt. Men jag ska sluta vara nervös nu, det är dags att se på Historieätarna med Stefan.
Jag har förresten insett att Wik är den enda platsen där jag inte känner mig ensam.
Idag vaknade jag upp till en ljus förmiddag. Yesssss. Jag ska ta en promenad i det innan det försvinner.
Jag har liksom vaknat när det varit mörkt i vad som känns som en vecka nu så jag blir helt ??!?!!! när jag ser att det faktiskt är ljust ute. Precious little things i vardagen. Jag har lyssnat på Yann Tiersen hela förmiddagen. Därav har min dag hittills varit mango.
Nu vaknade jag sent igen, skitliv. Det kan inte fortsätta såhär. Idag gjorde det mig ledsen på riktigt.
Men nåt som väger upp lite: jag har kanske fått en brevvän. Från Australien! Vi är internetvänner sen en tid tillbaka (dessvärre snackar vi inte så ofta längre) och hon sa att hon skulle skicka mig en födelsedagspresent i somras, men har inte fått tummen ur rueven och gjort det ännu. Jag hade helt glömt bort detta.
Nu tänkte hon iaf skicka den nästa vecka tillsammans med ett brev och jag tänkte att, det brevet kan jag ju svara på, och kanske inkludera något svenskt i? :D! :D! Asbra idé :D! :D! tyckte hon, och vill inkludera nåt australienskt i sitt paket. Aspepp! Det här kan bli riktigt kul. Det ÄR redan riktigt kul. Att få present, brev, OCH en brevkompis från utlandet gör faen livet lite extra göttigt att leva. Jag har aldrig haft en brevvän utanför Sverige.
Jag tror jag ska försöka inkludera nåt litet svenskt med varje brev. Om det går. I annat fall får jag rita en liten dinosaurie med varje svar. Olika raser varje gång.
Istället ligger jag och slösurfar på Tradera efter en ny mobil. Vad i helsinki! Jag behöver inte ens en ny telefon. Min är av modellen uppfyllerallabehovjagbehöver så jag behöver ingen ny. Lägg av.
Annars har jag inte gjort så mycket idag, jag vaknade efter att solen gått ner vilket kändes lite sådär, men för att kompensera det åt jag fler fiskpinnar än vanligt och spelade en del Super Mario Galaxy 2. Jag är i tredje världen nu. Det går an med teatersketchen också, jag satt fast lite ett tag där, men sen jag ändrade storyn blev det bra mycket lättare. För innan det kändes som jag tog mig an ett ämne jag inte riktigt kunde hantera. Då utspelade det sig på ett mentalsjukhus, och det kändes lite dumt att berätta om eftersom jag inte har någon erfarenhet alls av hur det är på ett mentalsjukhus och egentligen inte kan förhålla mig till det förutom det man sett på TV och sånt.
Jag är ovan att blogga om saker jag gör. Jag brukar bara blogga om saker jag tänker. Jag kanske borde börja med det, det vore nog nyttigt att hålla nån sorts dagsjournal. Fast det kanske man vill hålla i en riktig dagbok istället, det vore nog mysigare, att ha en liten bok vid sin säng. Fast det är så jobbigt att skriva för hand, jag får lätt kramp :''(:'( (och här går jag Skrivarlinjen).
I andra nyheter (in other news) har jag kikat lite på Kate Beatons hemsida och blivit inspirerad till att teckna serier igen. Jag vet inte om jag har några speciella idéer jag vill få ut på papper, men jag har en tecknarvilja som vill stimuleras. Måste bara beställa några schyssta skuggningsmarkers och lineartpennor så är jag igång. Ska damma av ljusbordet och kanske sätta upp en arbetsstation igen. Känna mig lite proffsig.
I andra nyheter #2 känner jag mig otroligt ensam. Det står tomt i båda villor och jag har ingen aning när folk kommer hem igen (så ödesdigert det låter). Så jag har strosat runt i huset och tittat på Cougar Town (asdålig serie) och Historieätarna (asbra serie). Sjungit extremt högt och förmodligen falskt, och spelat tv-spel och lite elgitarr.
Igår var jag i Bielke (ett av elevhemmen, vi har fem elevhem, lite nästan som Hogwarts med andra ord) och träffade och hängde med ett gäng som faktiskt hade kommit hem, det var trevligt. Det spelades en del musik som det sedvanligt görs när musikarna är med, och det var mysigt.
Just nu läser jag igenom mitt inlägg för att kolla att det "känns bra". Det är en sorts konstig OCD jag har.
Ligger i min säng och lyssnar på The Pillows också. Har slutat slösurfa efter en ny mobil.
Jag kan tjata på om hur jag mår, hur allt förändras och hur allt verkar bli till det bättre. Jag kan tjata på om hur jag inser nya grejer hela tiden och hur jag känner att jag växer i min själ. Jag kan hålla på i all oändlighet tills man tröttnar på att lyssna på mig och jag kommer kanske inte ens märka det, jag kommer bara undra varför ingen orkar lyssna på mig längre. Oavsett om det är sanna eller falska insikter jag får tror jag att det är bra att dokumentera dem, så jag tänker fortsätta göra det. Och jag kommer fortsätta ha ångest över saker som min osäkerhet och jag kommer fortsätta tjata om saker som rör min osäkerhet tills jag slutat vara osäker.
Jag skäms över att jag är så tjatig med mina känslor, men jag tänker att det är bättre att jag upplyser sånt jag skäms över, så jag kan lära mig att sluta skämmas över dem sen.
