Riktigt namn:
Ambivalent Civilstatus:
Kär
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Saft
Musikstil:
Jazz
Klädstil:
Swingpjatt
Medlem sedan:
2012-01-27
Sorry för att jag smyger omkring bland folks bloggar, försöker få upp modet att börja prata med folk här igen. So for now så försöker jag visa support genom att gilla inlägg då och då.
Bloggen lär bli mer intressant igen, någongång, förhoppningsvis. Jag gör liksom inte så mycket dagarna förutom att ha ont i lungorna, ryggen och nacken liksom. Med inslag av indetitetskriser då och då.
Här är en stulen meme. Jag skulle egentligen posta en gullig hund men orkade inte scrolla så mycket, så det är är det bästa jag kan komma med.
Glömde bort att jag skulle vara aktiv här igen ¯\_(?)_/¯
Tbh så behöver jag, idk socialamedier coach eller typ en livscoach in general, så jag inte imploderar varje gång jag kommer i kontakt med andra människor liksom.
Känner jag mig rätt så skulle jag i slutändan aldrig träffa eller prata med den hypotetiska coachen ändå. Liksom det är ytterligare en människa och relation att hålla reda på, d u h
Att få medddlanden är värsta rollercoastern av känslor, spelar ingen roll om det är någon jag känt länge, någon från tinder eller ett pm/dm creep på valfri sida
Härmed bifogar jag händelseförloppet via gifs. Väldigt lärorikt osv.
Mvh hej välkommen till buzzfeed
Tips från coachen: Isolera dig inte från omvärlden i mer än en vecka
Okokok, en update som inte är 100% shitpost. Har inte riktigt återhämtat mig från min sjukhusvistelse än, trots att det gått mer än en månad. Har inte pratat med någon om det direkt eller hur jag mår så det har säkert med det att göra.
AHHH kommer inte ihåg hur en bloggar så det känns naturligt fkn help
Har hursomhelst hänt massa nya saker i mitt liv på senaste. Jag fick ha kvar mina kontakter i Huddinge (socialpsykiatrin, beroendeenheten, öppenvården)!! Lyckades på något vänster uttrycka hur jag kände inför det hela. Fick två boendestödjare innan julen som jag kommer bli av med relativt snart, för jag har tackat ja till en lägenhet i ett stödboende :-)
Är livrädd för det med. Sååå min bror har lyckats ta sig någonvart i livet och ska köpa en lägenhet, så det betyder att mamma måste flytta också.
Liksom oavsett vart jag har bott de senaste 4-5 åren så har jag ändå kunnat fly hem för en kort stund. Vet inte ens varför jag har ångest över flytten? Jag hatar Hjorthagen? Jag hatar Östermalm? Jag får fan hjärtklappning varje gång jag sätter foten utanför porten för att jag är livrädd för att träffa mina gamla klasskamrater och andra människor från min barndom lol.
Dessutom så hatar jag lägenheten? Haha den triggar mig som fan, meeeen vill ändå inte flytta ¯\_(?)_/¯
Även fast det hänt så mycket skit här så idk
Sen jag har typ 10 min till Lidingö så har kunnat umgås relativt mkt med den enda i den här staden som fortfarande umgås med mig lellllll