Riktigt namn:
Elliot Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Te
Musikstil:
Metal
Klädstil:
Svart
Medlem sedan:
2012-08-20
Sååå. Söndagen.
Om man tar bort måendet från helvetet så var det en jäkligt grym dag.
Bästa vännen kom hem till mej, torkade mina tårar, drog upp mej från golvet och så drog vi iväg på hans motorcykel. Sicken känsla. Det var ashärligt att få sitta bakom honom i 100 km/h och se världen susa förbi. Det vill jag göra oftare.
Sen bjöd han mej på mat<3
Efter det mötte vi upp hans vän, som jag träffat några få gånger tidigare bara, men hon ställde in alla sina planer för dagen för att muntra upp mej!?! Hon föreslog att vi skulle köpa en massa gott och ha en myskväll. So mot affären for vi.
Men innan vi började fylla våra ansikten med socker kollade vi hur lång tid det tog att få Moses (min vän) bil att gå från 0 till 100. Mycket intressant. Det var kul, det pirrade härligt i magen.
Sen mötte vi upp 2 glada människor och kollade på folk som skejtade. Var nån asball kille som drog av sej tröjan och hade solbrillor och åkte i närheten av där vi satt mest hela tiden :)))))
Sen bar det av mot ett berg med jättefin utsikt där vi hade tänk sitta och äta allting. Vi hade tagit med filtar och var fett redo men det blåste storm samt att det kom läskiga människor....
Så vi åkte hem till L (Moses vän men även min vän numera) och gosade med hennes katter, åt chips och tittade på youtube-gruppen I just want to be cool. Sen hem till Moses, åt resten av våra saker och spelade poker. Eller aa, han försökte lära mej hur man spelar poker då jag aldrig gjort det förut. Gick sådär :')
Sen tokslockande jag på hans soffa.
Jag vill aldrig mer behöva må så hemskt som jag gjorde men jag vill göra mer sådana här grejer.
Jag sitter hemma för ofta, träffar människor för sällan och upplever alldeles för lite saker.
Men jag är så tacksam över att de tog hand om mej i söndags<3
Mina föräldrar var till Göteborg under helgen på sci-fi mässan och hade med denna hem till mej:
Det är galet.
Jigsaw har skrivit autograf till mej!
Det är galet.
Jag har sett alla Saw filmer minst 3 gånger. Jag såg min första Saw film när jag var 9 kanske?? De betyder väldigt mycket för mej och att få Tobin Bells autograf är jäkligt stort.
Kommer ihåg att pappa brände ner första Saw filmen så vi kunde titta på den bara det att det var ingen svensk text till coh jag kunde inte mer engelska än typ "Hello" och "Goodbye", så jag bara tittade på allt som hände utan att veta vad någon sa. Men det gjorde mej inte mindre fascinerad.
Ser självfallet fram emot den nya Saw filmen som kommer i år! Jag hoppas innerligt att Tobin Bell är med i den som Jigsaw, jag tror det, men man vet ju aldrig. Som i 8:e Nightmare On Elmstreet var det ju inte Robert Englund som spelade Freddy Krueger utan nån helt annan...Lite tråkigt. Blir inte alls samma grej.
Hur som; så jäkla glad över denna.
Mina förlärdrar vet hur mycket jag älskar sånt här så det betyder väldigt mycket för mej.
Tack mor och far<3
Jag ska rama in den men under tiden hänger den i en plastficka på väggen bredvid min stora målning av just Feddy Krueger som jag nämnde ovan. Aaaah jag känner mej nöjd.
Efter flera dagars kaos och livslusten i botten vände det. Lite i alla fall.
* Jag fotade min Wolf Link ute bland växterna för att ha något att lägga upp på Instagram efter 1 veckas frånvaro
* Jag fann motivation till att ta en promenad ute i solen
* Jag styrketränade till och med lite
* Jag satt ute i solen och läste
Men framför allt: jag ska på jobbintervju. Äntligen. Jag har inte jobbat sen slutet av december vilket har lämnat mej med noll inkomst och tonvis av ångest. Att inte ha råd med saker och känna sej beroende av andra suger. Men nu ska jag äntligen på jobbintervju och jag hoppas verkligen att det slutar i jobb för jag behöver det så himla mycket! Jag vill kunna stå på egna ben.
*
Dagens Wolf Link med tillhörande Midna. Midna är en sådan vacker karaktär. Dör lite.
Önskar jag hade Breathe Of the Wild så jag kunde prova Amiibon till det</3
Snälla högre makter, eller något sånt: låt det fortsätta gå åt rätt håll nu. Det här är så mycket mer uppskattat än att kravla runt i tjock ångest och gråta ögonen ur sej. Jag behöver lite gott i livet också.
Mina föräldrar ska på skräckmässa på lördag i Göteborg...Jag vill också dit, so bad, men är fattig</3
Hur som, detta resulterar i att jag inte har någon att gå på loppis med på lördag. Jag och mamma skulle ha gått men nu ska ju hon iväg och jag har inga vänner..Men jag vill inte åka själv heller. Både då jag inte riktigt hittar och då jag inte trivs på platser där det är mycket folk såvida jag inte har någon med mej.
Jag ville dit juuuuu.
SAMT att på kvällen ska även brorsan iväg så kommer bara vara syrran och hennes pojkvän kvar här med mej MEN de lär ju sitta och kleta på varann bara vilket lämnar mej helt ensam.
Fatta mej rätt, det är skönt att vara ensam men det är inte kul att känna sej ensam.
Morgondagen kommer inte bli som jag tänkt mej
Lördagen kommer inte bli som jag tänkt mej
Inget blir som jag tänkt mej
Känner mej så himla ensam bara och jag vill inte det
Så, vi i familjen har planerat in en filmkväll imorgon.
~Vi ska se It av Stephen King då det var länge sen alla såg den samt att alla hypear sönder för remaken som kommer i höst. Tror det blir typ 10:e gången jag ser denna film nu :') ~
Bara det att nu har visst min bror bjudit en av hans kompisar som jag verkligen inte gillar. Hon är en sån där som tror att hon är bättre än alla andra och kräver konstant uppmärksamhet :))
Att syrran pojkvän kommer är ju inga konstigheter, han ingår i familjen numera. Men brorsans kompis..Nej tack.
Jag känner mej inte lika taggad längre.
Jag har svårt när saker ändras när jag varit så inställd på något. Jag hanterar verkligen inte sånt bra .-.
Kom över denna bild på tumblr förut med tips över hur man kan kontrollera sina ångestattacker.
Det känns verkligen som en smart grej att göra, känns som det kan hjälpa en massor.
Och då jag vet att jag är lång ifrån den enda att lida av ångest vill jag dela med mej av detta här.
Hoppas detta kan hjälpa någon.
Hoppas detta kan hjälpa mej Jag har i alla fall lärt mej att försöka andas långsamt under ångestattackerna och att blunda och antingen föreställa mej att jag är på något ställe jag gillar/vill besöka eller tänka tillbaka på något som gör mej glad. Jag har fått mycket stöttning i detta vilket betyder så himla mycket för mej men det är svårt när man är själv....
Var på Ikea idag och fick syn på världens finaste fåtölj!?!
Jag ska fixa min egna lilla, avslappnande läshörna i framtiden.
Jag ska köpa fler bokhyllor så jag får plats med alla böcker, köpa denna fåtölj, ha ett litet sidobord som jag kan ställa min tekopp på och fixa en mysig läslampa. Helst en lampa med dimmerfunktion. Kanske en fotpall också? Och nån härlig kudde och en filt såklart.
Sen är jag borta i flera timmar.
~Vänster bild för att få feelingen och höger bild är min framtida läsfåtölj~
Hur mysigt??
Längtar så mycket. Detta är verkligen något jag ska unna mej själv.
..att åka på roadtrips med
..att sova under stjärnorna med
..att gå på picknick med
..att resa världen runt med
..att bestiga Kebnekaise med
..att hoppa fallskärm med
..att besöka tonvis av nöjesfält med
..att titta på soluppgången med
..att prova nya saker med
..att gå på prideparader med
..att gå på konserter/musikaler/teatrar med
..som vill spela tv-spel med mej
..som vill ha filmmaraton med mej
..som vill hamna i matkoma med mej
..som vill äta 3 chipspåsar på rad med mej
..som vill gå långa promenader med mej
..som skrattar med mej tills tårarna sprutar
..som alltid finns där för mej
..som ställer upp för mej
..som tröstar mej
..som jag kan lita på
..som jag kan sitta med 3 på morgonen och prata om livet med
..som jag kan berätta allt för
Jag vill helt enkelt ha någon jag kan ha kul med och känna mej trygg med
Idag har jag sökt 4 jobb och varit ute och räfsat löv i 2,5 timme. Jag förtjänar en kaka.
Invigde mina arbetsbyxor som jag fick av grannen förra året. De är aningen för stora och jag tror att han (grannen) valde de minsta han kunde hitta:
Jag har vikit upp dem flera varv för att inte kliva på de och knäpartierna sitter nere på mina smalben :')
Men jag älskar alla fickor!
Blöta löv väger satan, kommer ha så ont i kroppen imorgon...
Utöver kakan förtjänar jag tamefan svar från alla ställen jag sökt. Varför hör arbetsplatserna nästan aldrig av sej?? Kan de inte ba "tack för din ansökan men tyvärr", så man vet. Flippar.
Helst vill jag ha ett positivt svar, obviously, så pengar kan börja rulla igen. Rulla både in och ut och inte bara ut :)))))
