Räddad från avgrunden

Sååå. Söndagen.
Om man tar bort måendet från helvetet så var det en jäkligt grym dag.

Bästa vännen kom hem till mej, torkade mina tårar, drog upp mej från golvet och så drog vi iväg på hans motorcykel. Sicken känsla. Det var ashärligt att få sitta bakom honom i 100 km/h och se världen susa förbi. Det vill jag göra oftare.
Sen bjöd han mej på mat<3

Efter det mötte vi upp hans vän, som jag träffat några få gånger tidigare bara, men hon ställde in alla sina planer för dagen för att muntra upp mej!?! Hon föreslog att vi skulle köpa en massa gott och ha en myskväll. So mot affären for vi.

Men innan vi började fylla våra ansikten med socker kollade vi hur lång tid det tog att få Moses (min vän) bil att gå från 0 till 100. Mycket intressant. Det var kul, det pirrade härligt i magen.
Sen mötte vi upp 2 glada människor och kollade på folk som skejtade. Var nån asball kille som drog av sej tröjan och hade solbrillor och åkte i närheten av där vi satt mest hela tiden :)))))

Sen bar det av mot ett berg med jättefin utsikt där vi hade tänk sitta och äta allting. Vi hade tagit med filtar och var fett redo men det blåste storm samt att det kom läskiga människor....
Så vi åkte hem till L (Moses vän men även min vän numera) och gosade med hennes katter, åt chips och tittade på youtube-gruppen I just want to be cool. Sen hem till Moses, åt resten av våra saker och spelade poker. Eller aa, han försökte lära mej hur man spelar poker då jag aldrig gjort det förut. Gick sådär :')

Sen tokslockande jag på hans soffa.

Jag vill aldrig mer behöva må så hemskt som jag gjorde men jag vill göra mer sådana här grejer.
Jag sitter hemma för ofta, träffar människor för sällan och upplever alldeles för lite saker.

Men jag är så tacksam över att de tog hand om mej i söndags<3