Högskoleprovet
Mig veterligen inget bättre sätt än att lösa liknande uppgifter (inte bara lösa, utan naturligtvis även resonera - jag har lärt mig mer matte i duschen eller på bussen än något klassrum någonsin kunnat lära mig) från gamla prov men eftersom det inte riktigt biter för dig vet jag inte riktigt.
Vanliga tips är att approximera, överslags räkna, uteslutningsmetod osv
Jimmy:
det låter fullt rimligt, verkar vara en enkel övergång/ändring dessutom
För tre år sedan så blandade de ihop resultaten för de som sökte till tandläkarlinjen på universitetet, vilket resulterade i att de med lägst kom in istället för de med högst. Det visade sig även att avhoppat var lägre bland dessa än bland de från tidigare år.
Är det någon som vet vilken undersökning jag talar om och har en länk? En föreläsare talade om det under en föreläsning om normativ bedömning för någon vecka sedan. Vore roligt att läsa mer om det.
Citat från HP
Mig veterligen inget bättre sätt än att lösa liknande uppgifter (inte bara lösa, utan naturligtvis även resonera) från gamla prov men eftersom det inte riktigt biter för dig.
Vanliga tips är att approximera, överslags räkna, uteslutningsmetod osv
Detta.
Under "tillräcklig information-delen" (jag har glömt vad den heter) är det mycket viktigt att tänka på extremfallen. Om det exempelvis står att kulorna i en påse kan ha färgerna röd, grön eller blå, så är det ytterst viktigt att komma ihåg att det inte måste finnas minst en kula av varje färg; det är fullt möjligt att det inte finns en enda röd kula i påsen.
Citat från Meowtwo
För tre år sedan så blandade de ihop resultaten för de som sökte till tandläkarlinjen på universitetet, vilket resulterade i att de med lägst kom in istället för de med högst. Det visade sig även att avhoppat var lägre bland dessa än bland de från tidigare år.
Är det någon som vet vilken undersökning jag talar om och har en länk? En föreläsare talade om det under en föreläsning om normativ bedömning för någon vecka sedan. Vore roligt att läsa mer om det.
Bump för att alla ska se.
Kommer inte ihåg vad föreläsaren heter så blir svårt att maila :(
Citat från HP
Citat från Reviendra
Citat från HP
Rätt så märkligt ändå.
Jag har ingen förståelse för vilken kunskap som högskoleprovet speglar som är relevant för en psykologiutbildning?
Förstår inte alls logiken i det hela ;____;
Generell intellektuell förmåga. Det korrelerar ganska starkt till studieresultat.
Hurdå mer exakt?
Det här inlägget ballade ur litegrann, jag grävde fram en hel del kurslitteratur och skumläste.
Jag kan rekommendera en artikel, Neisser - Intelligence: Knowns and Unknowns. Angående G--faktorn (generell intelligens) skriver han:
"Some pairs of tests are much more closely related than others, but all such correlations are typically positive and form what is called a "positive manifold." Spearman (1927) showed that in any such manifold, some portion of the variance of scores on each test can be mathematically attributed to a "general factor," or g. Given this analysis, the overall pattern of correlations can be roughly described as produced by individual differences in g plus differences in the specific abilities (OBS! detta innebär alltså att man kan träna upp sin högskoleprovförmåga genom att ge sig själv lite bättre förutsättningar. Typ öva matteuppgifter eller whatnot) sampled by particular tests. "
Sen har jag två artiklar som talar för att G är mer prediktiv än personlighetsfaktorer för framtida positiva livsutfall och performance. De tycker båda att intelligenstest är vettigare än personlighetstest och intervjuer när man söker jobb.
Barrick, M.R., Mount, M.K., & Judge, T.A. (2001). Personality and performance at the beginning of the new millennium: What we know and where do we go next. International Journal of selection and Assessement, 9(1/2), 9-30.
Schmidt, F.L., Shaffer, J.A., & Oh, I.S. (2008). Increased accuracy for range restriction corrections: Implications for the role of personality and general mental ability in job and training performance. Personnel Psychology, 61, 827-868.
Men ja, vi pratar alltså skola nu. Passer & Smiths Psychology är min källa för detta: intelligenstest korrelerar till en massa saker, däribland skolresultat, hur länge man går i skola, hur bra man gör ifrån sig på jobbet, och till och med hur länge man lever. Det är inte tydligt hur detta sker, men i och med att definitionen av intelligens är (citerat från Passer) "the ability to acquire knowledge, to think and reason effectively, and to deal adaptively to the environment" så är det kanske inte så konstigt att hög G-faktor innebär att mycket går bra för en.
Angående vettigheten i orddelen i högskoleprovet så vill jag också påpeka att det mycket vedertagna och allmänt använda intelligenstestet WAIS-IV har högst korrelation mellan just testet för ordförståelse/allmänbildning och G. Det är alltså inte matriserna som ligger närmast. Spännande värre.
Citat från Jimmy
Citat från HP
Mig veterligen inget bättre sätt än att lösa liknande uppgifter (inte bara lösa, utan naturligtvis även resonera) från gamla prov men eftersom det inte riktigt biter för dig.
Vanliga tips är att approximera, överslags räkna, uteslutningsmetod osv
Detta.
Under "tillräcklig information-delen" (jag har glömt vad den heter) är det mycket viktigt att tänka på extremfallen. Om det exempelvis står att kulorna i en påse kan ha färgerna röd, grön eller blå, så är det ytterst viktigt att komma ihåg att det inte måste finnas minst en kula av varje färg; det är fullt möjligt att det inte finns en enda röd kula i påsen.
NOGdelen har jag egentligen inga problem med eftersom man där kan komma fram ganska lätt till vad som är svaret. KVA och XYZ är svårast då jag helt enkelt glömt bort hur man räknar sådana tal.
Citat från Reviendra
------------------------------------------------------
Har inte hunnit läsa igenom allt än, eller tagit in allt som jag läst - men håller med om att intelligens är en viktig faktor om man vill göra ett urval av de allra bästa, framtida studenterna. Men tror motivation är en ännu större faktor. Spelar ingen roll hur intelligent man är, saknar man all form av motivation (pluggar inte) och studieteknik så åker man ut. Naturligtvis är en kombination av båda det mest åtråvärda. Betyg torde vara ett bättre mått på om man kan studera, men självklart reflekterar inte ens 10 år gamla gymnasiebetyg reflekterar sällan en själv i dagsläget.
Men har som sagt inte läst hela ditt (ASÅNGA) inlägg, får ta tid till det när jag konmmer hem.
Inte helt övertygad att högskoleprovet är ett så bra prov på den intelligens som du beskriver!
Citat från IsItMedicine
Om det är matte-teorin det brister i så finns det gott om (pedagogiskt) material online. Khan academy, som Jimmy nämnde men annars brukar det gå att bara söka på ämnet på youtube :)
Nä, högskoleprovet är inte alls lika bra som t.ex WAIS-IV, jag har inte någon evidens att tillgå när det gäller högskoleprovet. Hela denna termin studerar jag testning, screeningsinstrument och självskattning, så det känns ganska relevant att ta upp detta under någon föreläsning!
EDIT: Att WAIS har så himla mycket vetenskapligt stöd och väldans rejäl normering, beror på att det är framtaget i USA och sedan spritts till hela världen. Högskoleprovet är så litet i jämförelse.
Klart att motivation spelar stor roll, men motivation fluktuerar mer än intelligens. Inom intelligensbegreppet ingår också att kunna skaffa sig studieteknik. Med lite anekdotiska bevis skulle jag vilja ta mig själv som exempel. Jag kände mig alltför ung i gymnasiet, livet kom ivägen för skolan och jag hade inget fokus, ingen vilja, och absolut ingen studieteknik.
Nu när jag väl kommit in på mitt program så har studietekniken landat efterhand. Det är lite tradigt att behöva lära sig det nu, samtidigt som faktiska kunskaper ska läras in, men det funkar. Jag kan tänka mig att någon som har goda gymnasiebetyg har lite lite lättare för kunskapsinlärningsbiten, men jag ligger inte långt efter i det.
Citat från Wistful
Ååååh, insåg nu också att jag var tre poäng ifrån att få 1,5, ett på den verbala och två på den kvantitativa. Nu är jag i alla fall taggad på att ge det ett försök till!
Matten är löjligt lätt att öva upp.
Det är väl lite det jag har tänkt, eller hoppats på. Men det är ju rätt lätt att veta vad man ska öva på - är man brutalt dålig på orddelen till exempel så är det väl betydligt krångligare att få till.[/i]
Jag är brutalt dålig på orddelen, börjat läsa en hel del böcker och höjde mig faktiskt med 0.2 eller något.
Matten däremot har jag aldrig haft på problem med, är en riktig mattenörd. Anyways om du vill höja dig på matten så rekommenderar jag dig att först kolla igenom de gamla proven, se vilka uppgifter som kommer. För xyz och kva kan jag rekommendera några amerikanska böcker (Hatar hur skolverket lagt upp våra mattekurser, speciellt pre calculus) Xyz och kva är egentligen väldigt basic matte som är "skriven svår".
För DTK och nog är det bara att köra gamla prov.
Höja sig till 1.5 < Borde inte vara alldeles för svettigt.
Citat från IsItMedicine
NOGdelen har jag egentligen inga problem med eftersom man där kan komma fram ganska lätt till vad som är svaret. KVA och XYZ är svårast då jag helt enkelt glömt bort hur man räknar sådana tal.
Svenska skolan i sitt esse, Björklund borde gå tillbaka till att leka krig och bränna skattepengar
Citat från HP
Tycker högskoleprovet är rätt så meningslöst (annat än en kul grej likt mensas IQ-test osv)
Känner ingen som faktiskt haft nytta av resultatet. Och, inte för att skryta, men jag har jävligt många kompisar.
Är det någon här som kommit in på högre utbildning på sitt högskoleprov?
Är det inte lättare (och mer gynnsamt) att läsa upp betygen? Kanske kostar mer pengar/tid.
Vettefan...
Högskoleprovet ger en bra mycket mer rättvis bild av vad du faktiskt kan än vad betygen gör. För att betyg skulle vara rättvisande skulle alla prov OCH lektioner vara centralt styrda och inte skilja något från varandra. Betygen skulle även sättas av anonyma lärare helt utan relation till eleven. Eleven skulle även gå i gymnasiet efter att hen fyllt 20 år. Först då skulle gymnaisebetyg bli ett fullständigt rättvisande system. Men det går naturligtvis inte i praktiken.
Jag har också kommit in på universitetet med hjälp av mitt högskoleprov.
Citat från IsItMedicine
NOG-delen har jag egentligen inga problem med eftersom man där kan komma fram ganska lätt till vad som är svaret. KVA och XYZ är svårast då jag helt enkelt glömt bort hur man räknar sådana tal.
Från höstens prov.
http://www.studera.nu/hogskoleprovet/provfragorhosten2013/provpass5matematiskproblemlosningxyz20131026.5.575a959a141925e81d1623.html
Om det där var svårt bör du bara gå igenom grundlagarna så kommer du lösa vilken uppgift som helst i den listan.
Alla uppgifter var tyvärr lätta i mitt tycke.
Uppgift 2 verkar basic.
b/a+x=b/2x
I det här fallet skulle många ha fått det till x=ab
Men rätta svaret är x=a. Varför? Jo, vi har samma variabler i båda täljare, så de kan vi stryka direkt.
Och helt plötsligt har vi omvandlat en bökig ekvation till en standard ekvation.
a+x=2x
x= a
Tyvärr lätta i ditt tycke haha? Bra för dig!
Jag har ingen aning om vad jag svarade på uppgift 2.
WOOOOOH prov snart. Nu kör vi fan! GARGARGARGARGARGGGGGGGGGGGGG
Citat från IsItMedicine
Tyvärr lätta i ditt tycke haha? Bra för dig!
Jag har ingen aning om vad jag svarade på uppgift 2.
Det är optimalt med snabba genvägar för att döda så lite tid så möjligt.
Kan du tillämpa grundlagarna så kommer även dessa genvägar med på köpet i din tankegång. Tro mig.
Man hinner inte sitta och räkna ut för varje uppgift.
b/a+x = b/2x
Med en fullständig lösning skulle det ha blivit
b/(a+x)= b/2x
b = b(a+x)/2x
2xb= ab + xb (b tar ut varandra)
2x= a+x
2x-x= a
x= a
Där hade vi förlorat minst 2 min.
Nu sparade jag cirka 70 s när jag tog genvägen.
Kom ihåg att tid är dyrbar och HP visar ingen nåd. Därför är det alltid bra att spara mycket tid till DTK så inte hjärtat börjar pulsera. Kvantblocket prövar inte dina kunskaper, den prövar din förmåga i snabba lösningar.
Jag tycker det är synd om er som inte ska läsa vidare till ingenjör och får nu mer matte än vad det var tidigare. Samtidigt har vi fått inflation på HP-resultat att vi nu istället når 1,4 som standard istället för 0,9 och 1,0 som det var tidigare innan reformen 2011. Fler killar spikar 1,4-1,7 än innan.
Känns bra att du berättat detta för mig, fast jag redan visste det. Herregud. Det står ju dessutom på förstasidan i varje provhäfte vad den rekommenderade tiden per uppgift i varje del är.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet