Gud, finns han?
Citat från Misanthropia
Citat från Mehdimentio
Citat från Kenmaster
Citat från Mehdimentio
Och varför skulle ateism väga tyngst vad gäller trovärdighet? Det finns precis lika lite bevis för att en gud inte skulle finnas. Det är inte en fråga om fakta, eller bevis. Det är en filosofisk idé, och sådana går för det mesta inte ens att bevisa eller motbevisa.
Hur ska du bevisa att något som enligt många inte ens har en fysisk form, inte existerar? Bevisbördan ligger på de som kommer med påståendet att Gud existerar, tills vidare har vi rätt att säga vad vi vill om den saken.
Du verkar inte vilja förstå. Det kan jag inte göra. Det är fortfarande ingenting som går att bevisa, därför är det en helt subjektiv uppfattning. Ingen kan VETA att Gud existerar, precis lika lite som ingen kan veta att gud inte existerar. Varken A eller B går att bevisa, och därför är det en helt subjektiv och filosofisk uppfattning, som bör ha en neutral utgångspunkt.
Nej, det bör vi inte. Då bevisbördan ligger hos den som kommer med påståendet. Dvs, den som hävdar att Gud existerar måste således också kunna bevisa dennes existens.
Det är fortfarande ingen fråga om bevis. Guds existens är inte kvantifierbart, därför är det en fråga om tro, en fråga om filosofi.
Citat från Mehdimentio
Nej, det är inte alls objektivt, inte ur vårt perspektivt. Vi är inte i någon position att ta reda på om ett övernaturligt väsens existens är sann eller inte, därför är det inte en fråga om sanning, utan en fråga om tro. För oss så existerar det ingen sanning vad gäller den frågan, därför blir frågeställningen i praktiken subjektiv. Det är inte svårare än så. Vem har sagt någonting om låtsasvänner? Vidga dina vyer lite, all religion behöver inte grunda sig på personliga förhållanden och önskmål. Hört talas om metafysik, eller varför inte vanlig filosofi?
Ska man diskutera frågan "Finns Gud?" så är den objektiv. Annars finns det ingen mening med att diskutera någonting alls, för att försöka hålla en sådan här diskussion till subjektiv vore slöseri med tid.
"Gud finns inte................för mig..."
"Joho han finns................ för mig...."
Det är fortfarande så att sålänge det inte finns någon form av bevis för Guds existens har man rätt i att säga att han inte existerar. Som du säger är vi inte i någon position att ta reda på det, och då är det logiken som får gå före. De flesta logiskt tänkande människorna tror jag håller med om att det inte existerar någon Gud.
Frågan är fortfarande om Guds existens, och det är det vi diskuterar, inget annat.
gud finns ej.
Han finns väll för de som vill att han ska finnas?
Citat från Kenmaster
Citat från Mehdimentio
Nej, det är inte alls objektivt, inte ur vårt perspektivt. Vi är inte i någon position att ta reda på om ett övernaturligt väsens existens är sann eller inte, därför är det inte en fråga om sanning, utan en fråga om tro. För oss så existerar det ingen sanning vad gäller den frågan, därför blir frågeställningen i praktiken subjektiv. Det är inte svårare än så. Vem har sagt någonting om låtsasvänner? Vidga dina vyer lite, all religion behöver inte grunda sig på personliga förhållanden och önskmål. Hört talas om metafysik, eller varför inte vanlig filosofi?
Ska man diskutera frågan "Finns Gud?" så är den objektiv. Annars finns det ingen mening med att diskutera någonting alls, för att försöka hålla en sådan här diskussion till subjektiv vore slöseri med tid.
"Gud finns inte................för mig..."
"Joho han finns................ för mig...."
Det är fortfarande så att sålänge det inte finns någon form av bevis för Guds existens har man rätt i att säga att han inte existerar. Som du säger är vi inte i någon position att ta reda på det, och då är det logiken som får gå före. De flesta logiskt tänkande människorna tror jag håller med om att det inte existerar någon Gud.
Frågan är fortfarande om Guds existens, och det är det vi diskuterar, inget annat.
Men den är inte objektiv, för vi kan inte se på det ur ett objektivt perspektiv. Vi kan endast spekulera. Menar du att frågeställningar av subjektivt värde inte är värda att diskuteras? Intressant, så du anser också att filosofi, politik, vetenskap och andra områden där spekulering väger tungt är meningslöst? Hur skall man få en objektiv utgångspunkt om man inte kan spekulera om det till att börja med? Objektivitet dyker inte upp bara sådär, man måste ta reda på en del grejer först för att kunna konstatera om det är objektivt eller inte. Rent tekniskt är ingenting objektivt. Du kan inte bevisa någonting till fullo inom något område, förutom typ matematik. Ungefär som att du inte kan bevisa Guds existens, eller motbevisa den.
Ja, ungefär som vilken tro som helst. "Jag väljer att tro på en gud för att....", "Jag väljer att inte tro på en gud för att...". Det är väl inte så djävla konstigt? Varför har vi rätt att säga att en gud inte existerar bara för att vi inte har bevis mot det? Ingen form av logik pekar på att en gud inte kan existera. Logik innebär att saker och ting bygger på varandra, och i detta fallet så har vi inte ens en grund att utgå från. Det skulle ha varit en helt annan femma om någon hade konstaterat guds existens, då duger dina argument. Men i detta sammanhanget är de helt absurda. "Det finns inga bevis för premiss A, och inte heller några bevis för premiss B, därför är premiss B sann." Så tolkar jag dina argument.
Jag kan inte bry mig mindre om de människor du talar om, du kan inte peka på någon/några människor och säga att det de säger är sant, endast för att du anser att deras logiska förmågor är av värde.
Citat från Mehdimentio
Citat från Kenmaster
Citat från Mehdimentio
Nej, det är inte alls objektivt, inte ur vårt perspektivt. Vi är inte i någon position att ta reda på om ett övernaturligt väsens existens är sann eller inte, därför är det inte en fråga om sanning, utan en fråga om tro. För oss så existerar det ingen sanning vad gäller den frågan, därför blir frågeställningen i praktiken subjektiv. Det är inte svårare än så. Vem har sagt någonting om låtsasvänner? Vidga dina vyer lite, all religion behöver inte grunda sig på personliga förhållanden och önskmål. Hört talas om metafysik, eller varför inte vanlig filosofi?
Ska man diskutera frågan "Finns Gud?" så är den objektiv. Annars finns det ingen mening med att diskutera någonting alls, för att försöka hålla en sådan här diskussion till subjektiv vore slöseri med tid.
"Gud finns inte................för mig..."
"Joho han finns................ för mig...."
Det är fortfarande så att sålänge det inte finns någon form av bevis för Guds existens har man rätt i att säga att han inte existerar. Som du säger är vi inte i någon position att ta reda på det, och då är det logiken som får gå före. De flesta logiskt tänkande människorna tror jag håller med om att det inte existerar någon Gud.
Frågan är fortfarande om Guds existens, och det är det vi diskuterar, inget annat.
Men den är inte objektiv, för vi kan inte se på det ur ett objektivt perspektiv. Vi kan endast spekulera. Menar du att frågeställningar av subjektivt värde inte är värda att diskuteras? Intressant, så du anser också att filosofi, politik, vetenskap och andra områden där spekulering väger tungt är meningslöst? Hur skall man få en objektiv utgångspunkt om man inte kan spekulera om det till att börja med? Objektivitet dyker inte upp bara sådär, man måste ta reda på en del grejer först för att kunna konstatera om det är objektivt eller inte. Rent tekniskt är ingenting objektivt. Du kan inte bevisa någonting till fullo inom något område, förutom typ matematik. Ungefär som att du inte kan bevisa Guds existens, eller motbevisa den.
Ja, ungefär som vilken tro som helst. "Jag väljer att tro på en gud för att....", "Jag väljer att inte tro på en gud för att...". Det är väl inte så djävla konstigt? Varför har vi rätt att säga att en gud inte existerar bara för att vi inte har bevis mot det? Ingen form av logik pekar på att en gud inte kan existera. Logik innebär att saker och ting bygger på varandra, och i detta fallet så har vi inte ens en grund att utgå från. Det skulle ha varit en helt annan femma om någon hade konstaterat guds existens, då duger dina argument. Men i detta sammanhanget är de helt absurda. "Det finns inga bevis för premiss A, och inte heller några bevis för premiss B, därför är premiss B sann." Så tolkar jag dina argument.
Jag kan inte bry mig mindre om de människor du talar om, du kan inte peka på någon/några människor och säga att det de säger är sant, endast för att du anser att deras logiska förmågor är av värde.
Jag sa inte att alla subjektiva diskussioner är värdelösa, men att ha en subjektiv diskussion om religion är fullständigt meningslöst. Då är det bättre med en dialog eller meningsutbyte på något annat sätt.
Jo, vi kan se på saken som objektiv, och om man använder sin logik, kan man enkelt väga för/emot på ett objektivt sätt, och sedan komma fram till det mest logiska svaret. Det är inte så förbannat svårt.
Det är snarare såhär du ska tolka mina argument;
Person A; "Gud finns."
Person B; "Det tror inte jag på förrän det är bevisat att han gör det."
Person A; "Okay, *sadfaec* :("
... och det är ungefär såhär man ska tolka de flesta religiösa människors argument;
Person A; "Gud finns."
Person B; "Det tror inte jag på förrän det är bevisat."
Person A; "Men han finns visst."
Person B; "Det finns ju inga bevis eller något som tyder på att han skulle existera, ingenting överhuvudtaget."
Person A; "NÄÄ MEN DET FINNS JU INGA BEVIS FÖR ATT HAN INTE EXISTERAR HELLER DÄRFÖR MÅSTE HAN FINNAS?!?!?!?!?!"
Nu säger jag inte att du argumenterar på detta sätt, men det är oftast såhär det ser ut. Att tro att något existerar bara för att ingen kan bevisa att det inte gör det är korkat, bara korkat.
Du lyssnar ju fan inte på mig. Jag skrev klart och tydligt "Det skulle ha varit en helt annan femma om någon hade konstaterat guds existens". Att säga att "Gud finns" är inte att tro, det är att konstatera, vilket inte går. Kommer man med ett sådant påstående får man nog hosta upp lite bevismaterial, men just för denna frågeställningen så existerar inget bevismaterial och kan inte existera, så därför är det personen säger falskt. Skulle man däremot säga "Jag tror att Gud finns.", skulle man inte kunna motbevisa det personen säger.
Vaddå "Nu säger jag inte att du argumenterar på detta sätt, men det är oftast såhär det ser ut."? Jag är ateist, jag argumenterar inte för Gud, utan emot. Inte för att det har någon betydelse vad gäller vår diskussion. Förresten, varför gör du diskussionen så personlig?
Att tro att något existerar endast för att det inte finns något som tyder på motsatsen är korkat ja, men hur fan är det relevant till vår diskussion? Jag har helt enkelt konstaterat att guds existens inte är någonting kvantifierbart, och att det därför är en neutral frågeställning. Subjektivitet innebär att det är helt upp till var och en att bilda en uppfattning om något, vilket kan appliceras på något som varken går att bevisa eller att motbevisa. Lär dig diskutera lite bättre i fortsättningen, det syns klart och tydligt att du inte ens har läst igenom det jag har skrivit.
Citat från Mehdimentio
Du lyssnar ju fan inte på mig. Jag skrev klart och tydligt "Det skulle ha varit en helt annan femma om någon hade konstaterat guds existens". Att säga att "Gud finns" är inte att tro, det är att konstatera, vilket inte går. Kommer man med ett sådant påstående får man nog hosta upp lite bevismaterial, men just för denna frågeställningen så existerar inget bevismaterial och kan inte existera, så därför är det personen säger falskt. Skulle man däremot säga "Jag tror att Gud finns.", skulle man inte kunna motbevisa det personen säger.
Vaddå "Nu säger jag inte att du argumenterar på detta sätt, men det är oftast såhär det ser ut."? Jag är ateist, jag argumenterar inte för Gud, utan emot. Inte för att det har någon betydelse vad gäller vår diskussion. Förresten, varför gör du diskussionen så personlig?
Att tro att något existerar endast för att det inte finns något som tyder på motsatsen är korkat ja, men hur fan är det relevant till vår diskussion? Jag har helt enkelt konstaterat att guds existens inte är någonting kvantifierbart, och att det därför är en neutral frågeställning. Subjektivitet innebär att det är helt upp till var och en att bilda en uppfattning om något, vilket kan appliceras på något som varken går att bevisa eller att motbevisa. Lär dig diskutera lite bättre i fortsättningen, det syns klart och tydligt att du inte ens har läst igenom det jag har skrivit.
Åter igen, jag läser och förstår vad du skriver, men jag håller inte med dig, det är därför jag skriver emot dig.
Frågan är vem som gör den personlig, du eller jag? Jag skrev klart och tydligt att mitt exempel inte var menat emot dig, utan jag förklarar endast hur det brukar se ut när man diskuterar med en som är troende. Du själv kan vara lite mer tydlig i vart du står i frågan, rent OBJEKTIVT.
Som sagt, ska man se en fråga om något/någons existens som subjektiv så kommer man inte långt åt något håll. Finns knappt någon mening med att diskutera det ur ett subjektivt perspektiv alls, så om du ser frågan som subjektiv förstår jag inte vad du gör här. Bara för att vi inte är i stånd just nu att motbevisa/bevisa Guds existens gör inte det frågan automatiskt till subjektiv, det finns fortfarande något som kallas logik, sunt förnuft och trovärdighet.
Att tro att något existerar bara för att bevisen mot är så "svaga" är precis sådana som du försvarar genom att säga att frågan är subjektiv. Enkelt sagt, är det såhär du menar?;
Säger man "Gud finns", så får vem som helst säga emot personen i fråga.
Säger man "Jag tror att Gud finns", så får inte en jävel säga emot? Ska man slippa argumentera för sin sak endast för man slänger på ett "tror"? Det är bara en undanflykt som görs för att täcka upp bristen på logiskt material man kan bevisa Guds existens med. Att säga att frågan är subjektiv är alltså bara ett sätt att slippa få folk emot sig.
Citat från MiStEOr
Han finns väll för de som vill att han ska finnas?
Finns drakar om jag vill att de ska finnas?
Citat från ErikSchwartz
Citat från MiStEOr
Han finns väll för de som vill att han ska finnas?
Finns drakar om jag vill att de ska finnas?
Jag vill att enhörningar ska finnas!
SÅ MAJESTÄTISK
Citat från Kenmaster
Säger man "Gud finns", så får vem som helst säga emot personen i fråga.
Säger man "Jag tror att Gud finns", så får inte en jävel säga emot? Ska man slippa argumentera för sin sak endast för man slänger på ett "tror"? Det är bara en undanflykt som görs för att täcka upp bristen på logiskt material man kan bevisa Guds existens med. Att säga att frågan är subjektiv är alltså bara ett sätt att slippa få folk emot sig.[/i]
Uh, nej. Det är fortfarande upp till diskussion, precis som allt annat, men det är fortfarande inte kvantifierbart. Att veta och att tro är två helt olika saker. Det är skillnad på att se på frågan ur ett subjektivt perspektiv, än att se det från ett objektivt. Det borde väl även du kunna förstå? Vaddå "logiskt material"? Lol. Logik innebär som sagt att saker och ting bygger på varandra, därför kan det inte appliceras på en gud, då vi inte ens har en grund att utgå från, som sagt. Ditt argument om logik faller.
Citat från Mehdimentio
Lol. Logik innebär som sagt att saker och ting bygger på varandra, därför kan det inte appliceras på en gud.
Varför?
Citat från natsukashi
Citat från Mehdimentio
Lol. Logik innebär som sagt att saker och ting bygger på varandra, därför kan det inte appliceras på en gud.
Varför?
Hur skulle du annars definiera logik?
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet

