Gud, finns han?
Citat från natsukashi
Kenmaster: att försöka tala om sinnen för har som möjlighet att förvirra en och vilseleda en fungerar inte i metafysik om du vill styrka att det objektiva existerar. Om jag upplever att en bil körde på mig så upplevde jag att en bil körde på mig, även om det inte ens var en bil med i spelet. Upplevelsen är alltid en personlig sanning men aldrig ett objektivt fakta. Jag antar att det är det som Orks vill förklara, eller så har jag blivit vilseledd av honom än en gång.
Hursomhelst, du har gått in i debatten med en felaktig premiss. Ad hominem hjälper dig inte ur den heller. :F:F
Jag förstår mycket väl vad det är han försöker få fram. Tyvärr finns det inte fler sätt att bemöta detta på, så långt som jag tänker. Han kan i princip, komma undan med ett "allt är relativt" vad jag än säger, så jag ger upp.
Dessutom var det jag skrev knappast ett personangrepp. Jag tycker mest synd om honom.
Citat från natsukashi
Kenmaster: att försöka tala om sinnen för har som möjlighet att förvirra en och vilseleda en fungerar inte i metafysik om du vill styrka att det objektiva existerar. Om jag upplever att en bil körde på mig så upplevde jag att en bil körde på mig, även om det inte ens var en bil med i spelet. Upplevelsen är alltid en personlig sanning men aldrig ett objektivt fakta. Jag antar att det är det som Orks vill förklara, eller så har jag blivit vilseledd av honom än en gång.
Hursomhelst, du har gått in i debatten med en felaktig premiss. Ad hominem hjälper dig inte ur den heller. :F:F
Ja, osanningar är ju ingenting jag är intresserad av. Jag är endast intresserad av att problematisera på ett relevant vis.
Citat från iTranscend
Citat från Orks
Det är en axiomatisk härledning. :P
Så hur har du kommit fram till den slutsatsen? Hur härleder du den för att använda dina ord?
Axiomatiska relationer är ingenting man kommer fram till. :S
Premiss 1: Min förmåga att tolka verkligheten är begränsad.
Premiss 2: Jag måste tolka verkligheten för att förstå den.
Premiss 3: Min tolkning av verkligheten bygger på min värdering av informationen därav.
Premiss 4: Min förståelse av verkligheten kan inte överstiga mitt nuvarande förstånd.
I vilken slutsats kan man påstå att verkligheten kan uppfattas helt objektivt?
Citat från Orks
Axiomatiska relationer är ingenting man kommer fram till. :S
Därav kan man påstå att vartenda ett av ens påståenden är ett axiom, varav man inte behöver försvara något påståenden via logik eller empiriska undersökningar?
Citat från Orks
Det jag försöker ifrågasätta är om vi kan uppleva verkligheten fullkomligt objektivt, vilket jag inte tror att vi kan. Om vi inte kan uppleva verkligheten objektivt, hur kan vi bevisa vad som är sant?
Påstår du att allting är osäkert? Att vi aldrig kan veta huruvida något är sant eller inte eftersom att vi inte kan uppleva verkligheten objektivt?
Citat från Orks
Premiss 1: Min förmåga att tolka verkligheten är begränsad.
Premiss 2: Jag måste tolka verkligheten för att förstå den.
Premiss 3: Min tolkning av verkligheten bygger på min värdering av informationen därav.
Premiss 4: Min förståelse av verkligheten kan inte överstiga mitt nuvarande förstånd.
I vilken slutsats kan man påstå att verkligheten kan uppfattas helt objektivt?
De där premisserna innebär inte att alla sanningspåståenden är subjektiva. De säger bara att vissa helt enkelt kan ha fel.
Citat från iTranscend
Citat från Orks
Axiomatiska relationer är ingenting man kommer fram till. :S
Därav kan man påstå att vartenda ett av ens påståenden är ett axiom, varav man inte behöver försvara något påståenden via logik eller empiriska undersökningar?
Citat från Orks
Det jag försöker ifrågasätta är om vi kan uppleva verkligheten fullkomligt objektivt, vilket jag inte tror att vi kan. Om vi inte kan uppleva verkligheten objektivt, hur kan vi bevisa vad som är sant?
Påstår du att allting är osäkert? Att vi aldrig kan veta huruvida något är sant eller inte eftersom att vi inte kan uppleva verkligheten objektivt?
Axiom är nödvändiga för logik.
Var går gränsen mellan vad som är säkert och vad som är osäkert? I slutändan är det enda redskap vi använder för att värdera detta statistik.
Citat från iTranscend
Citat från Orks
Premiss 1: Min förmåga att tolka verkligheten är begränsad.
Premiss 2: Jag måste tolka verkligheten för att förstå den.
Premiss 3: Min tolkning av verkligheten bygger på min värdering av informationen därav.
Premiss 4: Min förståelse av verkligheten kan inte överstiga mitt nuvarande förstånd.
I vilken slutsats kan man påstå att verkligheten kan uppfattas helt objektivt?
De där premisserna innebär inte att alla sanningspåståenden är subjektiva. De säger bara att vissa helt enkelt kan ha fel.
Det säger hur som helst att du inte med fullständig säkerhet kan säga vad som är sant.
Citat från Orks
Axiom är nödvändiga för logik.
Var går gränsen mellan vad som är säkert och vad som är osäkert? I slutändan är det enda redskap vi använder för att värdera detta statistik.
Varför då?
Jag frågade inte om vilket redskap man använder för att värdera huruvida något är säkert eller inte. Jag frågade om du påstod att allting är osäkert?
Citat från iTranscend
Citat från Orks
Axiom är nödvändiga för logik.
Var går gränsen mellan vad som är säkert och vad som är osäkert? I slutändan är det enda redskap vi använder för att värdera detta statistik.
Varför då?
Jag frågade inte om vilket redskap man använder för att värdera huruvida något är säkert eller inte. Jag frågade om du påstod att allting är osäkert?
För att vi behöver konstanter för att kunna väga information jämnt.
Jag sa inte att allt var osäkert. Ta en sträcka - t, ex 1 cm. En centimeter behöver aldrig vara något annat än just en centimeter. Däremot betyder det inte att du någonsin kommer att kunna förstå exakt hur mycket en centimeter är. Du tror dig ha ett någorlunda precist mått av 1 cm, för att kunna använda det praktiskt, å andra sidan är inte detta mått relevant utanför din egen verklighetsuppfattning. Allt vi kan bedöma själva bör ses som säkert, eller osäkert, beroende på med vilken statistisk säkerhet vi kan uppskatta det, eller vare sig det är axiomatiskt, "self-evident", eller inte.
Våra axiomatiska värden kanske inte är sanna, men om de är relevanta för att vi ska kunna väga information bör de respekteras.
Lovar att ingen av er får ut något av den där konversationen än ett konstaterande över vem som kan flest märkvärdiga ord. ^
Citat från Lakupiippu
Lovar att ingen av er får ut något av den där konversationen än ett konstaterande över vem som kan flest märkvärdiga ord. ^
Det är inget sådant som intresserar.
Om Kapten Bibel finns är han en jävligt motesägelsefull gubbe:

Citat från Orks
Det säger hur som helst att du inte med fullständig säkerhet kan säga vad som är sant.
Sanning är ett begrepp som hör till logiken, inte empirismen. Du blandar ihop de två. Jag håller med om dina premisser, även om jag inte håller med om slutsatsen du drar av dem.
Empirismen handlar bara om att dra så rimliga slutsatser som möjligt utifrån de mätverktyg som finns tillgängliga. Om jag t.ex tittar på kanten på min datorskärm med mina bara ögon så drar jag slutsatsen att den är helt rak. Men om jag skulle titta på den under ett väldigt bra mikroskop så skulle jag säkert se att den inte är helt rak, och att den har vissa ojämnheter. I och med att våra mätverktygs precision utvecklas så utvecklas även precisionen av våra mätningar. Innebär det att verkligheten inte är objektiv? Nej, det innebär att mätverktygen vi använder för att mäta världen omkring oss inte är perfekta.
Jorden har aldrig varit platt eller bevisats vara platt bara för att den av historiska vetenskapsmän observerats som det. Nu har vi däremot, i kombination av både mer precisa empiriska mätningar än de vi kan göra med våra ögon, samt logiska resonemang, lyckats bevisa att jorden faktiskt är sfärisk.
Citat från Orks
För att vi behöver konstanter för att kunna väga information jämnt.
Jag sa inte att allt var osäkert. Ta en sträcka - t, ex 1 cm. En centimeter behöver aldrig vara något annat än just en centimeter. Däremot betyder det inte att du någonsin kommer att kunna förstå exakt hur mycket en centimeter är. Du tror dig ha ett någorlunda precist mått av 1 cm, för att kunna använda det praktiskt, å andra sidan är inte detta mått relevant utanför din egen verklighetsuppfattning. Allt vi kan bedöma själva bör ses som säkert, eller osäkert, beroende på med vilken statistisk säkerhet vi kan uppskatta det, eller vare sig det är axiomatiskt, "self-evident", eller inte.
Våra axiomatiska värden kanske inte är sanna, men om de är relevanta för att vi ska kunna väga information bör de respekteras.
Mått är inte ett exempel på axiom. Och om du nu tänker använda detta argument för att motbevisa världens objektivitet så var det ett dåligt val, då enheter är det perfekta exemplet på världens objektivitet :P
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet