Dialektala ord och uttryck
Knycka - Stjäla
Griller/Gricker - Skridskor
Rör - Hockeyskridskor
Knata - Gå
Mojjen - Korvkiosk
Vurre - Korv
Tuben - Tunnelbanan
Gura - Gitarr
osv
Redig- Riktig
Rälig - Äcklig
Chokela - choklad
Lack - sur
La- väl
Mö - mycket
Mög- skräp
rullebör
Svale - Trappuppgång
Tyken - Elak, dryg
Tappen - Bensinmack
och självklart bamba
Göteborgsområdet.
Ha = ja
Ho = jo
He = nej
Dock inte säker på om det är dialektalt, hade diskussionen så sent som igår och vi ändå kom fram till att vi nog inte hört det på något annat håll än i V. Götaland, typ Tidaholm och andra bonne-täta områden!
På jobbet finns dessutom ett par tanter som fan kan hålla hela konversationer på detta sätter, 50 "ha" på raken med inslag av "m-hm".
Dalarna:
Vante så = var det inte så
Sånt härnt = sådant här
Pärer = potatis ...
... Vet du va dä ä fö nå?
fast norrländska är typ ett annat språk egentligen, helt annat vokabulär. orkar inte ens lista
min favorit är ändå (kommer från emmaboda)
KRABBIGT - KRÅNGLIGT
Malungsmål
(Hittade dessa exempel på meningar på kommunens hemsida.)
"No e ä lådin, ö galn e full mä söpiner ätt an jer snön a fyri"
Svenska: Nu är det vår och gården är full av skräp efter att snön försvunnit.
"O jer gi´tta e då nan skaple ö ho jet aller ur skåla barö radô bôtn"
Svenska: Den här geten är då speciell och hon äter aldrig ur skålen riktigt utan lämnar alltid kvar lite på botten.
rätt å slätt pitemål
lejd = ful
strökko = en stund
läjsamt = ledsamt
nögges = måste
gåode = ganska
koggamoij = harkrank
törrförruvedagock = hackspett
ovanevattne = flödvatten
havergrojne = havregryn
bornschka = bondska
arbäijt = arbeta
illspekko = sur/grinig
hoven droven = huller om buller
euskefeurat = olustig
paltschwiimen = paltkoma
åssit = inget
nästjärla = matsäck
bojn = byn
göudat = galet/livligt
göudskåll = idiot, typ
håssa faot = lulebo
lämmen = träningsvärk
skarpkakkon = hårdbröd
mytje/möche = mycket
päroståjt'n = potatispress
schmolanedi = bruta
trobba = tjurig
mötto = jobbig
waller = svammel
osv
acklaskav: skavsår på anklarna
ansjokkt: kusligt, skrämmande
ante mek: "det var väl det jag trodde" (ante mig)
annevessare eller annvesare: annorlunda
bakefjôl: brödspade
bakommen: bakugnen
bala: prata mycket; skvallra
bare: ex. "äta flingor i bare" att äta enbart flingor, dvs. utan mjölk
blinning: blindbroms
blo: blod
bluger: blyg
blö: blöda
boa: boden
bröfetta: munnen
bun: byn
bälserevet: blindtarms inflammation
bôra: borren ("Vem har bôert bôrt bôrt" ung. Vem har burit bort borret)
bôs: boss, lätt skräp, damm
D-F[redigera | redigera wikitext]
darrafar: grannen, grannfar
darramor: grannfrun, grannmor
dassafjôl: dasslock
dröpja: idissla
dumses: deras
döra: dörren
e eller ena: en (i femininum), till exempel de va e käring: det var en käring, jämför även 'na.
ena te: en till
eraker: elak, envis
fannir eller fannlir: behändig, praktisk
falin (tjockt L) far din / din far
fálas: bråka/busa
fippla greja, dona, fumla
fjôl: används som ord för runda och platta saker. Se bakefjôl och dassafjôl
flane: dumbom
fleka: Fickan
flô: flytta, till exempel flô på dek: flytta på dig
flôt: (långt ô) fett, till exempel fet mat, flôt på pizzan
fre: stängsel "Akta dek för fren" fred "Låt mek va i fre"
frea: sätta upp stängsel "Vi frea uppe ve vänntegen"
föfattater: författad, skriven
G-J[redigera | redigera wikitext]
glöta: blaska med vatten
grånna: fundera, grunna
gôtta: godis, snacks även fika
hâl: axlar, skuldror
hâlabent: nyckelben
hâlavir: axelbred el. uttryck för ett klädesplagg som är för stort över axlarna
hâlanôpen: smal över axlarna el. uttryck för ett klädesplagg som är för smalt över axlarna
hanses: hans
hältha-hältha å än tjocker (köpt) hälften pommes frites hälften potatismos och en tjock korv
hele (plural helar): kille, pojk, ung man
helejulk: pojkvasker
ho: hon
hunn: hund
håmsa: girigt ta för sig
hält å vart: hälften av varje
hälta: hälften
hälta-hälta: (köpt) portion med hälften potatismos och hälften pommes strips
hänna: hennes
hôrsagök eller hôrsgök: enkelbeckasin, (jämför fornisländskans hrossagaukr)
hôve eller hûve: huvud
hôrt eller hårt: håret
i: ni "Va gör i?"
illekôtta-so: igelkottshona
jâle eller hjâle: gärde
jula-nek: julnek, julkärve
jumla: himla ("jumla fint" exempelvis, i 7härad)
K-N[redigera | redigera wikitext]
kilig: tråkig
klena: kleta, kladda
klenig: kletig, kladdig
knô: knuffas, knåda
knôkater: fullträngd, överfull
knôkatjockt: överfullt
kröser: Lingon
krösemos: Lingonsylt
kveker: Kvickrot
kållt: kallt
kôrse: vägkorsning
la - väl. "du sulle la te stan?" betyder "Du skulle väl till stan?"
laa (lɑːa): lada
lia: liden, backen
ljusa: lysa
lomme : ficka
lon : logen
lover : pengar
lô: ludd, fårull, könshår
löjd: löjlig person
mek: eller mäk: mig
molin: (tjockt L) mor din - din mor
môka: mocka, flytta "Môka på dek, du ä i vägen"
môrt: mörkt
môs: mossa
môsakäring eller môsakärring: väsen som ger dimma på mossar
môsavipa: tofsvipa
môse: mosse
môschla: att göra mindre än ingenting
'na: henne, till exempel säj åt'na: säg åt henne (förkortning av fornsvenskans ackusativform hana)
'na: kortform för ena (en i femininum), till exempel de va'na käring: det var en käring.
nok: nog
näken: naken
O-T[redigera | redigera wikitext]
ock: också
ol (tjockt l): ord
packa: dunka, hamra, knacka
pôtäter: potatis
pesse-ros: maskros
perer: potatisar
plutta: prutta, fisa, släppa sig
rotabagge: kålrot
ruffa: gruffa, grymta (om till exempel igelkott)
ruka: liten stuga
rumpetrôll: grodyngel
rås: långsträckt sankmark
räva: röven, arslet
rävesa: Rävhona, rävtik
(ɧ)skôen: Västgötskt kraftord (som till exempel sjutton och jäklar)
sa : ska
seckel: saliv
seckla: ungefär dregla
secken: sammandragning av se vilken, sicken
sjangsera: bland annat förlorat utseendet
sjuttifemma: dasset, avträdet
skii: något som är bra "Vilken skii tv du har"
skjuva: flytta, skjuta "Skjuv unna stoln"
skråen: snäll svordom "Ha för skråen" ung. Ja för sjutton
so: sugga
spaker: Djärv, orädd "Rävesa ho va inte spaker, ho sprang iväg som ett streck"
stoln ("storn"): stolen "Skjuv unna stoln"
stôelter eller stôerter: vansinnig, arg, stållig
stôert: stulit
su: sy
sulle: skulle
sôvel: sovel, pålägg på smörgås
stôva: stuga
sytlig: ungefär äcklig
ta dän: ta bort (den)
tappla: fingra på tangenter eller strängar
tavvla: fingra, plocka, tafsa
te: till "Jag tar en kaka te kaffet"
tetir: udda person med konstiga vanor, kräsen
tjuva eller tjuua: hötjuga
trôka: trycka, trycka på
trôkir: tråkig
tvesôvla: lägga två sorters pålägg på en och samma smörgås, till exempel ost och marmelad
tôssa: groda
tôssemarker: blöt skog, skogbevuxet kärr, oländig terräng.
U-Ö[redigera | redigera wikitext]
ûl: rävlya
utböling: utbörding, utsocknes, utomstående
vala: världen, uttalas med långt öppet a och tjockt l.
varna: frysa ihjäl, uttalas med långt öppet a. (under uppslagsordet valen i Rietz dialektlexikon)
vârnt: varmt
vater: stöddig och svårreglerig, om killar i 12-16 årsåldern
vettu: (vet du), avslutande utfyllnadsord, "Han kommer snart vettu"
å: av "Talla gick å ve rota", att(ibland) "Dä finns ente môe å göra", och "Ja å mir bror kômmer"
åpen: girig, glupsk. Vill ha mer än rimligt (främst om mat och godis)
äggasjuker: liggsjuk (om höna)
änna: liksom, ungefär, ändå
öfs: takfot
öfsadrôp:takdropp
öja: liten ö, holme, åkerholme
ôllja: olja
öx eller öxa: yxa
öxner: backsippor
^
du glömde skriva på vilken dialekt
Citat från euskefeurat
--------------------------------------------------------------------------
hoven droven = huller om buller
--------------------------------------------------------------------------
ska fan börja använda det där <3
Känns nästan lite tråkigt att det inte direkt finns några dialektala uttryck i Stockholmstrakten.
åh pitemålet som är sååå myys :3
Citat från rekstr
min favorit är ändå (kommer från emmaboda)
KRABBIGT - KRÅNGLIGT
tänkte med på den.
och hän, alltså som i "var ska du hän?"
lupet = surt, trist
tjockhult = stockholm
vetig/redig = vettig, klok, men oftast då som "du är ju fan inte vetig/redig"
hie = nedgången bostad
päregröt = potatismos
jämte = bredvid (säger väl sig själv, men ja, har nog knappt aldrig hört en smålänning säga bredvid)
hia dig = lugna ner dig
äta något i bare = äta något utan något annat till
en person som är loj/lojje = fjantig, störig, jobbig eller typ vad som helst som är negativt
krösamos = lingonsylt
svett = svettig, alltså att man säger "fan vad jag är svett!"
grina = skratta (bodde i sthlm en kort tid av min barndom. lekte med en kompis och slog mig en gång och han ba "VARFÖR GRINAR'U?" och jag ba "JAG SKRATTAR JU INTE, JAG GRÅTER")
sen är det ju en massa saker vi smålänningar uttalar helt "fel" som måmå, tåta, tatt, kåv mä bwö och sådana klassiska grejer.
och många äldre i min familj och närhet säger exempelvis "du var så ful när du föddes att vi alla gick ut och gråt" (sant citat för övrigt, min morfar är snäll mot mig...) istället för "[...]och grät".
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet