Är tomheten eller ensamheten värst?
Citat från Caaru
Tomhet är göttans när man vill de,annars ärre jobbit bara : /
Men som DanneVafan sa så tror jag han syftar på sin "special someone"
jag håller me honom,att dela ditt liv med en annan är wunderbar :)
Ja, men alla har inte den turen. Man måste ju kunna älska någon och älskas av den personen.
Citat från flyers
Citat från BlaqkHeart
Citat från flyers
Citat från Dopamin
flyers
Jag känner mig nästan mer ensam då jag är med människor. De skrattar alltid, men jag ler halvhjärtat.
Det där med att sysselsätta sig själv ("intressen") är ganska bra, men lite svårt. Går inte riktigt att förklara varför.
Men de är lite då man ska tvinga sej till att ha kul, eller hur man ska säga. Tvinga sej själv att bjuda mer på sej själv. Öppna sej själv mot kompisar och visa att man har lite "go" i sej.
Man måste tillåta sej själv att ha kul, man måste tillåta sej själv att skratta. Få bort den där mentala spärren.
Jag tycker inte det fungerar så riktigt. När man väl öppnar sig kan det oftast kännas som att man ger mycket mer äkta vara av sig själv än vad många andra gör. I längden blir man ofta sårad och ensamheten fördjupas på något sätt... Det är åtminstone så jag kan känna.
Ensamheten och Tomheten är så abstrakta, svåra att förstå och ännu svårare att befria sig från.
Men sen så är alla olika. de är kanske inte riktigt öppna sej mer jag menar..... mer bjuda på sej själv. man behöver inte sitta och berätta alla sina känslor och så, de är inte de jag menar.
Ja, tror jag förstår. Men ett sådannt öppnande kanske inte hjälper i alla fall. Men det är ett bra råd till dem som inte försökt med att bjuda på sig själva.
tomheten är det värsta som finns enligt mig....
när min kille och jag gjorde slut (vi är tsm igen) så kände jag mig alldeles tom.. jag ville inte äta på en hel vecka, jag skrattade aldrig jag log aldrig den enda känslan jag kunde känna va sorg och tomhet och det är det värsta enligt mig..
jag kan stå ut med ensamheten men inte med tomheten
tomhet
Jag hade hellre varit en tom människa än att vara fylld av besvärliga känslor så som det är nu. Jag ser inte varför ensamheten vore att föredra BARA för att det är en känsla. Hursomhelst så är det en dålig känsla, såvida man inte finner en viss trygghet i ensamheten.
Jag skulle hellre försöka utveckla ett nihilistiskt tankesätt och radera alla ens värderingar - nollställning - än att gå runt och vara ensam och misantropisk pga. sin svartsjuka på världen.
Det beror på, tycker att bege är lika hemska
Där jag bor just nu är det ensamheten. Jag har inget socialt liv bortsett från enstaka msn-konversationer, enstaka radutbyten med personal och såklart EC. ^^
Men det är helt okej.
Tomhet kan vara helt okej, men att inte prata ordentligt med någon på två månader är sjukt.
Jag har aldrig upplevt tomhet så jag skulle inte kunna veta.. Men jag hatar ensamheten, är jäkligt ensam just nu..
Vilket medför att jag har tråkigt.. Och jag hatar att ha tråkigt.. Jag kan gilla att vara ensam, men inte då det medför att jag får tråkigt.. aaah.. booooring!! TT.TT
Tomheten är värst.
väldigt obehaglig upplevelse
ensamheten är värst imo
Tomheten är värst, enligt mig.
Testa psykiatrier
Jag känner mig hellre tom än ensam, att känna sig ensam gör ju bara ont.
När man "är tom" så spelar ju ingenting någon roll och man kan inte bli sårad.
Så är det i alla fall för mig.
Jag känner nästan samma ibland. Jag har inget emot att vara ensam, men när ensamheten tar över kryper tomheten fram. Som tur är känner jag inte så hela tiden längre... men ändå... ibland blir det så. Mindre än förut i alla fall.
Jag hatar den känslan när allt känns så tomt och alldeles för ensamt ... som om någonting saknas.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet